Självkänsla, och särskilt strävan att öka självkänslan genom yttre bekräftelse, har visat sig vara en betydelsefull komponent för hälsa och välbefinnande. Kompetens- och relationsbaserad självkänsla är två typer av betingad självkänsla och den föreliggande studien fokuserade på betydelsen av dessa för upplevd stress samt självskattad psykisk och fysisk hälsa. En surveyundersökning genomfördes där 111 deltagare i åldrarna 19-64 år deltog. Resultatet visade att betingad självkänsla, särskilt den relationsbaserade, hade ett starkare samband med psykisk hälsa än fysisk. Det fanns även skillnader i psykisk hälsa beroende på kön, ålder och nivån av betingad självkänsla.

Det finns planer på att uppföra ett demonstrations-och testobjekt i form av ett attefallshus med höga krav på hållbarhet och energieffektivitet på Mittuniversitetets campus i Östersund. Attefallshus är ett begrepp för bygglovsbefriade komplementbostäder om högst 25 kvadratmeter som nyligen infördes. Huset ska byggas med Glulams limträelement som ytterväggstomme och Koljerns byggsystem med cellglasisolering som grund och takkonstruktion. För att lösa problemet har litteraturstudier gjorts inom området hållbart byggande, energisystem och byggregler. Beräkningar har gjorts för jämförande av husets genomsnittliga värmegenomgångskoefficient och specifika energianvändning mot gällande byggregler. En modell av huset har gjorts för att se till så valda energisystem ryms inom attefallshusets ramar och ändå fungerar som en bostad. Detta examensarbete undersöker hur väl klimatskärmen klarar gällande byggkrav.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt.

  AbstractLitteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter.

I det här arbetet behandlas nödvärnsinstitutet med inriktning på den försvarlighetsbedömningsom företas, för att avgöra huruvida det våld som använts i självförsvar kan anses vararättsenligt. Särskilt utrymme har ägnats åt att beskriva hur denna bedömning påverkas av detfaktum att det för den nödvärnshandlande funnits andra ur våldssynpunkt mindre allvarligahandlingsvägar än den som använts för att avvärja ett angrepp.Framställningen inleds med att en översiktlig bild av nödvärnsrätten presenteras. Här fastslåsinledningsvis att nödvärn, som stadgas i 24 kap. 1§ BrB, är en så kallad objektivansvarsfrihetsgrund. Härmed menas att det är oväsentligt för bedömningen vad dennödvärnshandlande hade för uppsåt med sin handling.

Under stor del av 1900-talet var det enligt nordiska byggnormer förbjudet att använda trästommar i byggnader med fler än två våningar. 1994 upphörde förbudet och istället infördes brandtekniska funktionskrav, vilket innebär att konstruktionen enbart måste uppfylla vissa krav och att material därefter kan väljas fritt. I detta examensarbete har jag undersökt hur flerfamiljshus skall utformas med hänseende till brand och yttre påverkan, samt hur trä som byggnadsmaterial kan begränsa den arkitektoniska utformningen. I Gävle finns för tillfället inga större flervåningshus utformade helt och hållet i trä, därför har studierna utförts i samarbete med Gävle kommun. Examensarbetet består av en teoretisk del och en tillämpningsfas i vilken förslag på byggnadsutformning arbetats fram, tänkt lokalisering för byggnaderna är Gävle Strand.Dokumentationer från liknande projekt visar att det varit relativt enkelt att få byggnader i trä att uppfylla de brandtekniska krav som ställs.

Sammanfattning Tänk dig att du står som yrkeslärare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnå den optimala studiemiljön för dina elever med avseende på gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lärare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan råda över då du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan härledas till möjligheter att förändra ekonomiska ramar, lokaler, tillgång på undervisnings material och så vidare. De du som lärare dock kan påverka är, hur du lägger upp din undervisning och på vilket sätt du påverkar eleverna i klassrummet.

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

Denna uppsats syftar till identifiera och förklara sambandet mellan belöning, inre motivation, yttre motivation och arbetstillfredsställelse med teamprestationer vid produktinnovation. För att kunna uppnå vårt syfte har vi utfört en surveyundersökning genom telefonenkäter med 69 företag. Vi fann ett positivt samband mellan teamarbete och teamprestationer vid skapande av innovationer. Vi fann också att belöningar ökar chansen för en individ i ett team att bli arbetstillfredsställd vilket leder till en framgångsrik innovationsprocess. Om företag ska lyckas skapa framgångsrika innovationer måste de ge innovatörer incitament i form av belöningar vilket ger upphov till arbetstillfredsställelse och en mer framgångsrik innovationsprocess..

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog.

Mental ljudföreställning (eng. auditory imagery) innebär att uppleva ett ljud för sitt inre i frånvaro av yttre sinnesintryck. Tidigare studier har visat att ljud­föreställning kan inverka såväl faciliterande (t.ex. Farah & Smith, 1983) som interfererande (t.ex. Okada & Matsuoka, 1992) på perceptuell ljuddetektion.

Syftet med studien är att belysa och problematisera idrottslärares syn på inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsättning. Studien grundar sig på det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebär att samspel och interaktion är ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation är verktyget för att utveckla sitt eget och andras lärande. Studiens resultat analyseras även med utgångspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.