Sök:

Sökresultat:

1667 Uppsatser om Yttre pćverkansfaktorer - Sida 14 av 112

Kost och LĂ€rande

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill undersöka och försöka förstÄ de samband som vi menar finns mellan elevernas lÀrande och deras kostvanor. För att eleverna i dagens skola skall mÄ bra och kunna prestera bra krÀvs att flera yttre faktorer fungerar. Kost, motion och sömn Àr nÄgra av de yttre faktorer som pÄverkar eleverna. För att nÄ syftet har vi anvÀnt metoden enkÀt, dÀr 225 elever deltagit. Den litteratur som presenteras belyser kostvanor. Vi tar ocksÄ upp lite om behovsteorier, motion och sömn i litteraturen. Resultatet av undersökningen visar att en stor del av eleverna Àter regelbundet frukost och skollunch.

MÀtning i produktionen till följd av en investering : En produktionsplanerares kompass i mÀtetalsskogen

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krÀvs det att man mÀter rÀtt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som Àr rÀtt att mÀta Àr dock ingen sjÀlvklarhet. MÄnga företag vet inte alltid varför de mÀter just det de mÀter och vissa mÀtningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, Àr det intressant att mÀta innan investeringen genomförs och sedan jÀmföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbÀttringar till följd av investeringen.Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram övergripande faktorer och specifika mÀtetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende pÄ vissa inre och yttre omstÀndigheter kring företaget. Inre omstÀndigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omstÀndigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer.

Motivation, lÀrande och skola

Sedan jag började min utbildning pÄ lÀrarutbildningen hösten 2005 har elevers lÀrande varit det som fÄngat mitt intresse. Jag har trÀffat mÄnga elever som inte har velat lÀra sig nÄgot och tyckt att skolan varit trÄkig. Jag ville undersöka vad det Àr som driver en person till att lÀra sig, sÄ att skolvardagen kan bli bÀttre för bÄde elever och lÀrare. Min studie bygger pÄ möten med tre elever med stort intresse för musik. Under vÄrterminen 2007 trÀffade jag dessa elever under ett projektarbete. Tre Är senare har jag Äter fÄtt möjligheten att trÀffa eleverna.

Kan motivation styras? : Ekonomistyrningens utformning och dess pÄverkan pÄ motivationen

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat Àr medarbetarna en viktig resurs. Hur vÀl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del pÄ hur motiverade de Àr. Olika anstÀllda motiveras av olika faktorer, vilket innebÀr att ledningen mÄste ta det i beaktande nÀr organisationens ekonomistyrning utformas, för att dÀrmed kunna pÄverka medarbetarnas handlande och dÄ indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. UtifrÄn detta resonemang utgÄr uppsatsen frÄn frÄgestÀllningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning pÄverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

Tryggare kan ingen vara : ? Polisers upplevelse och uppfattning av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande hÀndelser i tjÀnst.

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjÀnst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande hÀndelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjÀlp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrÄn myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes pÄ basis av antal tjÀnsteÄr, dÀr inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fÄtt hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 mÄnaders aspiranttjÀnstgöring, hade arbetat mellan 2-14 mÄnader.

Upplevd motivation: En kvallitativ studie av tÀvlingsaktiva inom fitness

Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tÀvlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgÄngspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, MÄlsÀttningens betydelse för tÀvlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet pÄvisade en spridning i informanternas tal vad gÀller motivation.

FrÄn inre faktorer mot lÀrande organisationer

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Succé mot alla odds

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre pÄverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriÀrutvecklingsprocess inom en hÄrt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade mailenkÀter, och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen Àr: studie- och yrkesvÀgledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriÀrvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dÀmpande pÄverkan, cooling down, under sin uppvÀxt, bÄde frÄn skolpersonal, och den egna familjen, men ocksÄ att de erhÄllit empowerment frÄn andra hÄll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa pÄverkan pÄ olika sÀtt, men gemensamt för dem alla Àr att de visat pÄ en inre drivkraft, som trots den nÀmnda negativa pÄverkan gjort att de nÄtt framgÄng inom sitt gebit.

Gentrifiering : En studie av gentrifieringsprocessen pÄ Söder, Halmstad under 1980-talet och 2000-talet

Den psykosociala arbetsmiljöns koppling till mÀnniskors mentala och fysiska hÀlsa har fÄtt allt större uppmÀrksamhet under senare Är. Det Àr emellertid medarbetarna som har varit i fokus medan chefers hÀlsa och psykosociala arbetsmiljö utforskats i begrÀnsad omfattning. Mot bakgrund av alltmer komplexa chefsroller och stort rekryteringsbehov av nya chefer inom de nÀrmaste Ären aktualiseras förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap d.v.s. att chefen fungerar i sin roll och mÄr bra. En litteraturgenomgÄng visar att chefers förutsÀttningar för ett hÄllbart chefskap Àr understuderat.En enkÀtundersökning genomfördes bland samtliga första linjens chefer och mellanchefer i ett landsting för att kartlÀgga hur inre, individuella faktorer respektive yttre, organisatoriska faktor pÄverkar ett hÄllbart chefskap i positiv respektive negativ riktning.

PlanhetsförbÀttringar av pressgjutna aluminiumdetaljer

Arbetet redovisar ett projektarbete som utförts pÄ AB Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad dÀr planhetsavvikelser av en specifik detalj har analyserats. Analyserna har tagit hÀnsyn till bÄde yttre och inre faktorer i gjuteriprocessen och resultat visar att kylningen av detaljen har en betydande inverkan pÄ detaljens planhet..

Reflekterande team som metod för bearbetning av en teaterpjÀs

Vi har i den hÀr uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team gÄr att anvÀnda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie pÄ tre olika gymnasieskolor i en skÄnsk stad. UndersökningstillfÀllena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I vÀntan pÄ Wilson? för eleverna för att efter förestÀllningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade tvÄ cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika mÄnga deltagare i bÄda cirklar.

Psykologiska behov för större arbetsmotivation : - samt predicerande av motivationsstil

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.

"Motivationen Àr avhÀngig min psykiska status för dagen" - Om hur hÀlsan pÄverkar motivationen i skolarbetet hos vuxna

Syftet med denna undersökning Àr att utröna vuxna elevers hÀlsosituation och hur den inverkar pÄ deras motivation i skolan och pÄ skolarbetet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilken motivation som driver dem; Àr det inre, yttre eller bÄda typerna av motivation. Detta med utgÄngspunkt utifrÄn Maslows och andra teoretikers pÄstÄenden om motivation som presenteras i vÄr litteraturgenomgÄng. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, dÀr vi lÄtit sju elever svara pÄ frÄgor om hÀlsa, motivation och hur deras upplevda hÀlsosituation pÄverkar skolarbetet. Studien innehÄller respondenternas berÀttelser om sin egen hÀlsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrÄn AntonovskyŽs teori om Kasam och utifrÄn Katie Erikssons hÀlsobegrepp.

Elevers olika strategier vid problemlösning i matematik : En kvalitativ studie i Ärskurs 3

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier elever vÀljer nÀr de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i Ärskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. UtifrÄn elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda pÄ vilka strategier de valt att anvÀnda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade pÄ flera olika lösningsstrategier.

Inre och yttre motivation till trÀning : en kvalitativ studie bland regebundet aktiva kvinnor

Bakgrund: Regelbunden trÀning Àr viktig för bÄde fysiskt och psykisktvÀlbefinnande. För att bibehÄlla en regelbundenhet i trÀningen krÀvs det ettengagemang och en motivation. En person kan motiveras av bÄde inre ochyttre faktorer beroende pÄ personens intresse. Trots att mÀnniskor tenderaratt vara mer stillasittande, tycks intresset för trÀning och hÀlsa öka. Inteminst syns detta pÄ sociala medier, dÀr bilder och inlÀgg medtrÀningsbudskap förmedlas frekvent.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->