Sök:

Sökresultat:

1767 Uppsatser om Yttre miljö - Sida 61 av 118

FramstÀllningen av kvinnor i musikjournalistiken. : En fallstudie av musikmagasinet Groove.

Syftet med denna uppsats Àr att ur ett genusperspektiv belysa hur kvinnor framstÀllts i 00-talets musikjournalistik. Tanken Àr att, genom en fallstudie, uppmÀrksamma genus som en pÄgÄende konstruktion och visa hur denna konstruktion Äterkommande reproduceras i medier idag.Genom en analys av utvalda omslagsbilder och reportage i musikmagasinetGroovehar det framkommit att skillnader finns i framstÀllningen av de olika könen. Journalistens sprÄkstil och fokus i texten varierar beroende pÄ den intervjuades kön dÄ kvinnor beskrivs utförligt, bÄde till det yttre och hur hon Àr som person, medan det fokuseras pÄ musiken snarare Àn personligheten nÀr det gÀller manliga artister. Vidare uttrycker journalisten ofta förvÀntningar pÄ den kvinnliga artisten, för att sedan visa att hon egentligen Àr det motsatta. Detta Àr ett inslag som sÀllan förekommer i reportage om manliga artister, dÀr istÀllet frÄgor om politik och ekonomi fÄr utrymme.

Husvapnet : En undersökning av hur tvÄ av karaktÀrerna och deras relation framstÀlls i romanen Husvapnet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur karaktÀrerna Harald och Claudia framstÀlls samt hur deras förhÄllande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjÀlp av olika karaktÀrsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör Àven för vem det Àr som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en nÀrlÀsning av olika avsnitt i romanen dÀr de tvÄ ovan nÀmnda karaktÀrer förekommer. Undersökningen visar pÄ att Claudia Àr en kvinna som i och med sonens brott hamnar pÄ de svartas sida. Claudia rannsakar sig sjÀlv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhÄllandet till maken Harald och till den gud hon inte tror pÄ.

Hur sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket : en intervjustudie

Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrÄn kÀnslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat pÄ GÀvle sjukhus mellan 6-18 mÄnader. Resultatet redovisades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde mÄnga olika kÀnslor och tankar inför sin nya yrkesroll. KÀnslor sÄsom rÀdsla, nervositet och förvÀntan var nÄgra exempel. Stödet och bemötandet frÄn andra sjuksköterskor och nÀrmaste chef var övervÀgande bra, medan bemötandet frÄn under-sköterskor och lÀkare upplevdes som mindre bra.

LÀrares principer för bedömning: en kvalitativ studie om
lÀrare i bedömningssituationer

Syftet med vÄr studie var att beskriva och ge en fördjupad förstÄelse för de principer som ligger till grund för lÀrare i bedömningssituationer. I studien genomfördes kvalitativa djupintervjuer med fem gymnasielÀrare som resulterade i att nio principer framkom. De principer som lÀrare anvÀnder sig av följer tvÄ huvudspÄr. Dels anvÀnder sig lÀrare av principer som följer intentionerna i styrdokumenten och dels anvÀnder lÀrare i undantagsfall principer som faller utanför intentionerna i styrdokumenten. Undantagsfallen sker nÀr lÀrare i praktiken hanterar svÄra dilemman vid bedömning och de gav uttryck för att de löser dem genom att anvÀnda sig av exempelvis principen att bedöma elever efter flit eller principen att tÀnja betygskriterierna.

Elevinflytande i lÀrarens tankar : Att tolka elevinflytande i skolvardagen

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Hur speglar konsten religionen i Egypten under Det mellersta riket?

HuvudfrÄgan i den hÀr uppsatsen Àr pÄ vilket sÀtt som konsten speglar religionen i Egypten under Det mellersta riket. Uppsatsen börjar med att beskriva nÀr Det mellersta riket skulle ha Àgt rum, vilket dock Àr lite osÀkert, dÄ Ärtalen kan variera nÄgot mellan olika författare. Vidare, vill jag ge en inblick i hur den egyptiska konsten bör tolkas, dÄ detta inte Àr pÄ samma sÀtt som vi vÀsterlÀnningar, idag, ofta tolkar konst utifrÄn dess yttre skönhet och helhet. Sedan följer en beskrivning av hur religionen förmodligen uppstod kring Nilen och inspirerade det religiösa livet, dÄ denna flod var livsviktig och kÀllan till att livet över huvud taget gick att leva i Egypten. Detta stycke inrymmer ocksÄ skapelsemyten, gudar och ritualer.

Borta bra men hemma bÀst? : En kvalitativ studie om dubbel kulturell identitet

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lÀsstunden pÄ förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfÀllen pÄ en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, stÀllde frÄgor, klargjorde och ÄterberÀttade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehÄllet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Faktorer som pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Yttre förÀndringar och inre resor - En empirisk studie om lÀrandet hos deltagare i ett utvecklingsprogram inom Polismyndigheten i SkÄne

Inom Polismyndigheten i SkÄne pÄgÄr ett FörÀndra-program, vilket gÄr ut pÄ att medarbetare som av olika skÀl vill byta arbete har möjligheten att göra det med stöd i detta program. Deltagarna ska Àven fÄ en djupare insikt om sina och andras behov och vÀrderingar. Programmet pÄgÄr under ett Är och innehÄller ett flertal internat, med inriktning pÄ individen, ett mentorskap, samt arbete pÄ olika praktikplatser. VÄrt syfte Àr att analysera konsekvenserna av FörÀndraprogrammet med avseende pÄ individuellt lÀrande. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio personer som deltagit i FörÀndraprogrammet.

Pedagogisk verksamhet i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan : En fenomenografiskt inspirerad studie om nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling

Syftet med studien var att jÀmföra nÄgra pedagogers uppfattningar om sitt arbetssÀtt och om barns lÀrande och utveckling i Äldersblandade respektive Äldersindelade barngrupper i förskolan. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar pÄ tre olika förskolor med olika ÄlderssammansÀttningar. Materialet analyserades utifrÄn en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssÀtt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens Älder och utvecklingsnivÄ skapar möjligheter för det egna arbetssÀttet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lÀrande och utveckling var att barn lÀr av att vara tillsammans samt att gruppsammansÀttningen utgör möjligheter för barnens lÀrande.

Kreativitet som fenomen och begrepp i bildÀmnet : en kvalitativ studie

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Ärs utsagor ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frÄgestÀllningar som studien behandlar Àr vad som kÀnnetecknar den kreativa eleven i bildÀmnet i grundskolans senare Är? Hur verksamma pedagoger i Àmnet bild inom grundskolans senare Är uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och frÀmja elevens kreativitet i Àmnet bild i grundskolans senare Är? Undersökningen bestÄr av ett resultat som visar pÄ kreativitet som nÄgonting komplext som bÄde existerar inom oss och i den yttre vÀrlden, att kreativiteten innefattar en mÀngd egenskaper och i allra högsta grad Àr personlig. Resultatet visar Àven pÄ kreativiteten som ett fenomen som bÄde kan te sig kraftfullt och kÀnsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas pÄ allra största allvar. I frÄga om kreativitet och skola sÄ visar studien pÄ processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Dialekters pÄverkan pÄ elevers sprÄkbehÀrskning- en jÀmförande undersökning mellan rikssvenska och skÄnska

Denna uppsats undersöker huruvida personer som talar dialekt behÀrskar svenska sprÄket sÀmre Àn vad personer som talar rikssvenska gör. För att testa detta undersöktes tvÄ niondeklasser pÄ tvÄ olika skolor. Den ena skolan lÄg i en sydsvensk kommun, varför eleverna följaktligen talar sydsvensk dialekt. Den andra skolan lÄg i MÀlardalen, vilket allmÀnt anses vara det omrÄde dÀr man talar rikssvenska. De deltagande eleverna fick lÀsa en text och svara pÄ lÀsförstÄelsefrÄgor.

Barentssamarbetet en framgÄngsfaktor? : en strategisk omrÄdesanalys av Barentsregionen ur ett norskt sÀkerhetspolitiskt perspektiv efter Sovjetunionens fall

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, frÄn början av 1990-talet till början pÄ 2000-talet, och dÄ explicit ur ettnorskt sÀkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgÄngspunkt, för att analysera förhÄllandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar pÄverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förstÄelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgÄngsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pÄgrund av den drastiska minskningen av tidigare sÄ pÄtagliga yttre hot, inte kan stÄ somensam förklaring till regionens utveckling. En annan pÄverkande faktor Àr sannolikt denframgÄngsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), frÄn början pÄ 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar pÄ alla nivÄer och som med ett brettdeltagande har ökat förstÄelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavÀlfÀrdsgapet mellan vÀst och öst..

Med vÀrlden som arbetsplats : -en studie om vad som motiverar reseledare

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för vad som huvudsakligen motiverar reseledare samt visa hur reseföretag arbetar med motivation och hur detta upplevs av ledare samt reseledare pÄ destinationerna. Detta har studerats genom en kvalitativ studie med en analys av relevanta teorier och empiri som tagits fram genom flertalet intervjuer. Vi har intervjuat personer i fyra led; HR- ansvarig pÄ hemmaplan, de högsta ledarna pÄ utlandsdestinationerna, mellanchefer samt reseledare. Detta för att kunna studera vilka typer av belöningssystem som sÀtts upp hemifrÄn och hur detta upplevs av de olika respondenterna och för att fÄ fram information om vilka faktorer som motiverar reseledarna mest. Det som varit utmÀrkande i vÄrt resultat Àr att reseledarna frÀmst drivs av inre faktorer sÄsom ansvar och personlig utveckling och lÀgger mindre vikt pÄ yttre faktorer sÄsom lön och arbetstider.

Ledarskap i relation till motivation. En kvalitativ fallstudie om hur motivation inom ramen f?r Self-Determination Theory fr?mjas av olika ledarskapsstilar

Leadership in organizations plays a crucial role in promoting employee motivation. Different leadership styles have been shown to affect motivation in various ways. The purpose of this report is to establish a deeper understanding of the relationship between different leadership styles and motivation according to Self-Determination Theory. The report also aims to highlight potential similarities and differences in the perceptions of leaders and employees in various industries, regarding motivation as defined by Self-Determination Theory. Based on a case study, it includes interviews with eight leaders and eight employees.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->