Sök:

Sökresultat:

1719 Uppsatser om Yttre förhćllanden - Sida 35 av 115

Nyfikna öppningar

Det mÀnskliga beteendet Àr en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser pÄ ett visst sÀtt för att frammana en kÀnsla av trygghet och lugn och pÄ ett annat sÀtt för att skapa spÀnning och dramatikLockelsen Àr kanske vÄr starkaste mÀnskliga drift. Den dÀr osynliga kraften som trÀder in och gör att vi mÄste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vÄr nyfikenhet. I jakten pÄ en upptÀckt.Springan i gardinen, hÄlet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns dÀr innanför blir sÄ mycket mer intressant och lockande. Jag stÀller mig frÄgan om det samma kan tillÀmpas pÄ en hel byggnad?Blir en byggnad mer spÀnnande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klÀr den i en yttre "kappa" i vilken vi lÀmnar smÄ nyfikna öppningar, smÄ lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Assistenters erfarenhet av den fysiska tillgÀngligheten i skolmiljön för elever med funktionsnedsÀttningar

Studiens syfte var att beskriva assistenters erfarenheter av den fysiska tillgÀngligheten i skolmiljöer för elever med funktionsnedsÀttning. För att fÄ syftet besvarat har författarna gjort en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju. Eleverna hade förflyttningshjÀlpmedel i form av rullstol, rollator eller kryckkÀppar i sin dagliga förflyttning. Studien resulterade i tre kategorier: ?TillgÀngligheten pÄverkar elevens sjÀlvstÀndighet?, TillgÀnglighet skapas med anpassningar eller alternativa lösningar? och ?Delaktighet i aktivitet beror pÄ miljöns utformning?.

Bristande kunskap ger bristande inflytande : KlassrĂ„d, vad Ă€r det? Är det nĂ€r nĂ„gon frĂ„gar om saker och klassen fĂ„r rösta eller bestĂ€mma om det de frĂ„gar om. Tror inte att vi har det sĂ„ ofta.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad elever vill kunna pÄverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i Ärskurs fem pÄ en F-6 skola i Sverige har vi fÄtt reda pÄ vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna frÀmst vill ha inflytande över Àr den yttre miljön men att möjligheten att pÄverka i skolan inte Àr stor, speciellt inte i elevernas egen inlÀrningsprocess.  VÄr slutsats Àr att elever inte undervisas tillrÀckligt mycket i den demokratiska processen och dÀrför inte har tillrÀcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rÀtt till enligt skollagen och Lpo94..

Transsexuella personers upplevelser av identitet och förkroppsligande : En litteraturstudie utifrÄn teorin om livsvÀrlden och den levda kroppen

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi sÄ att den stÀmmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vÄrdvetenskapliga livsvÀrldsteorin Àr en mÀnniskas kropp inte bara sÀte för hennes upplevelser utan ocksÄ för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig sjÀlv och sin omvÀrld. Detta medför att om kroppen förÀndras, förÀndras Àven identiteten och tillgÄngen till vÀrlden. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr mycket bristfÀllig.

Employee Referral Vad driver ansta?llda att rekommendera potentiella medarbetare till en tja?nst? : - Fo?r fo?retag med rekryteringsbehov.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Gymnasieungdomars val och motivationskÀllor : Skola, gymnasieprogram samt dagliga studiemotivatorer

De yttre och inre motivatorer i, sĂ„vĂ€l som lĂ„ng- och kortsiktiga planer och mĂ„l som pĂ„verkar oss att göra de val vi gör varierar frĂ„n person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn pĂ„ de faktorer som pĂ„verkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de sjĂ€lva sĂ„g som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 mĂ€n, i Ă„rskurserna 1, 2, och 3 studerande pĂ„ yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara pĂ„ en enkĂ€t med sĂ„vĂ€l kvantitativa som kvalitativa frĂ„gor. Skolvalen föreföll baserade pĂ„ liknande omstĂ€ndigheter för deltagarna, i första hand bekvĂ€mlighetsskĂ€l, men gymnasieprogrammen valdes i stor utstrĂ€ckning pĂ„ grund av intresse och/eller framtidsplaner. De mĂ„lbilder deltagarna satt upp varierade och hade i mĂ„nga fall Ă€ndrats under gymnasietiden vilket kan tyda pĂ„ att gymnasievalen gjorts i för tidig Ă„lder för vissa individer..

GymnasielÀrarnas upplevelser av egen och elevernas motivation

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

Undersökning om elevers förgrund i skolÄr ett

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, - Vad elevers förvÀntningar till matematik Àr utifrÄn ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. En elevs förgrund Àr dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar pÄ att elever har olika faktorer som pÄverkar deras framtidstro, nÄgra elever pÄverkas av deras familj medan andra har en yttre pÄverkan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ skolor vars etniska sammansÀttning skiljer sig.

Elitlicensens ekonomikriterier ? en utvÀrdering av mÀtningen av eget kapital pÄ koncernnivÄ

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgÄngspunkt i dessa syften utvÀrdera lösningen man valt med att krÀva ett positivt eget kapital pÄ koncernnivÄ.För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har pÄ sÄ vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.DÄ syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stÄ pÄ egna ben Àr det enligt oss helt rÀtt att mÀta pÄ koncernnivÄ. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. DÀremot sÄ Àr de dörrar man stÀnger helt i linje med vad man vill uppnÄ..

Vad Àr betydelsefull coping för arbetslösa kvinnor

Arbetslöshet innefattar fler faktorer Àn brist pÄ arbete och ekonomiska begrÀnsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till kÀnsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestÄende av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd frÄn omgivningen samt sjÀlvförtroende Àr avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping.

Dans pÄ distans: en studie i Telepresence production

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en kÀnsla av nÀrvaro fastÀn man fysiskt Àr pÄ olika platser. ForskningsomrÄdet Àr ett tvÀrvetenskapligt ÀmnesomrÄde som innehÄller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception sÄ vÀl som konst och storytelling. Den hÀr uppsatsen behandlar frÀmst den process som utformning av ett videomedierat möte innebÀr. Det finns olika variabler som sÀgs pÄverkar upplevd nÀrvaro, men dÄ mÀnniskors upplevelser Àr subjektiva Àr det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen Àr avgrÀnsat till att endast behandla yttre faktorer.

?Bli en hÀrmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen Frida

Titel: ?Bli en hÀrmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida frÄn 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utstrÀckning reproducerar rÄdande sociala normer och diskurser. Det hÀr fÄr flera implicita innebörder, dÀr de tydligaste Àr att tjejer antas strÀva efter att ingÄ i en heterosexuell kÀrleksrelation, att de mÄste förstÄs i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat, och de vÀrderas efter sina yttre attribut vilka ocksÄ antas kunna förklara deras inre egenskaper..

Mellan yta och form

Mellan yta och form Àr ett examensarbete i smyckekonst, pÄkandidatnivÄ som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har anvÀnt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plÄt. Det bildas smÄ gropar i metallen, sakta vÀxer en nystruktur fram och den tunna plÄten blir hÄrd av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen pÄ plÄten, vad hÀnder med ytan nÀr jag gÄr upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhÄller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bÀrbar? Bland annat dessa frÄgor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gÄng harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebÀr för mig, upprepningens effekt pÄ arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framtrÀdande..

Bland filifjonkor och hemuler. Mumindalen ur ett genusperspektiv

I denna uppsats har vi valt att analysera hur olika karaktÀrer framstÀlls utifrÄn ett genusperspektiv. Böckerna vi har valt att analysera Àr tre av Tove Janssons berÀttelser om Mumintrollet och hans vÀnner som utgavs för första gÄngen 1948, 1954 och 1970, trots detta sÀljs de fortfarande i stor utstrÀckning och utlÄnas frekvent pÄ bibliotek. Genom kvalitativ textanalys har vi undersökt Äterkommande beteendemönster och personbeskrivningar för att fÄ reda pÄ hur kvinnliga respektive manliga karaktÀrer beskrivs med hjÀlp av bÄde inre egenskaper och yttre attribut. Resultatet visar att omsorg om andra, utseendefixering och kÀnslomÀssigt engagemang Àr nÄgot som tillskrivs de kvinnliga karaktÀrerna medan de manliga karaktÀrerna Àgnar sig Ät sig sjÀlva, Àr eller vill vara modiga. NÀr karaktÀrera bryter mot normen i en aspekt understryks deras normativa beteende i en annan..

Personalansvarigas attityd till personal med avvikande beteende - Vad innebÀr en persons riskbeteende för organisationen?

I takt med att den svenska arbetsmarknaden förÀndras, Àndras ocksÄ synen pÄ den anstÀllde. Denna uppsats Àmnar undersöka huruvida företagens behov av att hÄlla sin yttre fasad i gott skick, pÄverkar instÀllningen till att anstÀlla, eller sÀga upp, de personer som man inte vill att företaget skall förknippas med. Hur stÀller sig företagsledare till att deras personal inte lever upp till de normer samhÀllet bÀr och finns det sÀrskilda typer av beteende eller brottslighet som anses vÀrre eller sÀmre Àn nÄgot annat? Resultatet visar att brott (avvikelser) som i allmÀnhet förkastas ocksÄ förkastas av företagen och att toleransen mot avvikare Àr lÄg. Personer dömda för denna typ av brott torde ha stora svÄrigheter att Änyo etablera sig pÄ arbetsmarknaden efter avtjÀnat straff..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->