Den här uppsatsen tar upp hur nyblivna journalister i Ryssland ser på yttrandefrihet och hur deras utbildning tog upp frågan. Jag har ställt frågan på tre områden: yttrandefrihet, ägarinflytande och farorna med att arbete med journalistik i Ryssland. Jag har utgått från ansvariga skolledares beskrivningar av journalistutbildningar och även Svetlana Pastis (2010)undersökning av nyblivna journalister på 00-talet. Mina resultat bekräftar och kompletterar Pastis resultat. Undersökningen består av kvalitativa undersökningsintervjuer med nyblivna journalister från Moskva som ändå hunnit med att arbeta i minst ett år.

Treatment is both about the actual encounter and how individuals interact as well as the behaviour among the counterparts. Previous research shows that a person?s experience of how he/she is being treated is formed by conditions created by external factors, in literature known as the general view on treatment. The purpose of the study is to show how people with a physical disability experience the treatment from their Social Security Agency administrators. We have compared the empirical material with theories on treatment and power and analysed how this affect the interaction between the administrator and the disabled person.

Arbetsrätten omfattar bland annat de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anställningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anställningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) framgår det att arbetsgivaren ska uppge skäl vid en uppsägning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den här uppsatsen har därför varit att besvara frågan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Syfte: Att analysera upplevda effekter vid tillämpningen av prestationsmått inom offentlig verksamhet. Metod: För att uppfylla syftet valdes en litteraturgranskning i kombination med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Teoretiska perspektiv: För att få en bred förståelse av styrmått byggs ett ramverk upp utifrån teori om styrning, effekter, prestationsmått inom offentlig verksamhet samt process- och produktkvalitet. Empiri: Tre olika befattningshavare inom Åklagarväsendet har intervjuats. Av olika befattningshavarna är en verksam kammaråklagare, en chef på mellannivå samt en byråchef vid Riksåklagaren iStockholm.

BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra. .

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebär att patienter får snabbare kontakt med sjukgymnast, färre behandlingstillfällen, samt att arbetsbelastningen för läkare minskat. Även aspekter så som att sjukgymnaster inte hade tillräckligt med självförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkät användes. Enkäterna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens läns landsting.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Inom Svensk hälso- och sjukvård sker en stor förändring i IT-infrastruktur. En nationell tjänsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vårdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnå samma effekt även internt, men också för att underlätta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjänsteplattform i Stockholms Läns Landsting med fokus på styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gällande IT inom offentlig hälso- och sjukvård, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien är att analysera och utvärdera teorier gällande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjänsteplattform inom offentlig hälso- och sjukvård och på så sätt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gällande dess användbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar också att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hälso-och sjukvård främst härstammar ur organisationens natur.

Interventioner som hälsofrämjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohälsa hos anställda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anställda verktyg att tillsammans arbeta för en bättre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur chefer och medarbetare i två separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjänst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet är också att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha någon inverkan på individerna själva och påverkan på deras dagliga arbete. Studien baseras på kvalitativa frisvar från enkäter insamlade under en intervention inom offentlig sektor där cirka 480 personer deltog.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.