Bakgrund: Någon gång under sitt Yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvårdnadsyrket kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. När kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll påvisats, kan åtgärder vidtas och arbetsförhållanden förbättras. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tio vetenskapliga artiklar granskades.

SammanfattningAmbitionen med denna uppsats är att låta samhällskunskapslärares röster bli hörda och bidra med ett inlägg i diskussionen om demokratiuppdragets innebörd för ämnet samhällskunskap. Studiens syfte är att undersöka hur lärare på gymnasial nivå förhåller sig till och resonerar kring demokratimålen i samhällskunskap A. Studien undersöker även hur lärare i sin undervisning kombinerar faktakunskaper respektive färdighetskunskaper i syfte att uppnå demokratiuppdraget. Ett nära samband mellan fakta- och färdighetskunskaper kan utläsas i pragmatismens grundtankar, vilket bidragit till valet av teoretisk ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med fyra Yrkesverksamma lärare. Av resultatet framgår att elevinflytande, medborgarfostran och en god klassrumsmiljö som kännetecknas av deliberativ demokrati utgör viktiga delar i arbetet med demokratiuppdraget i samhällskunskap A.

Bakgrund: I dagens sjukvård är det mer regel än undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försämras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvårdnad till patienter är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, får bekräftelse, känner trygghet, blir stärkta i sin yrkesroll och får ökad självkänsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnås om sjuksköterskorna får tillfälle att delta i grupphandledning, men även handledningens förutsättningar och begreppet handledning som process. Syftet är att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för Yrkesverksamma sjuksköterskor.

Det visades att patienter som är delaktiga i sin vård också har möjlighet att påverka sin situation. Studier belyste vikten att sjuksköterskan ger patienten möjlighet att vara delaktig i sin vårdprocess. När sjuksköterskan gav patienten otillräcklig eller dåligt anpassad information blev individens möjlighet att vara delaktig försämrad. Syftet med studien var att belysa faktorer som sjuksköterskan anser inverkar på patientens delaktighet i vårdprocessen. Studien var en kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur Yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kunskapsnivå och attityder hos Yrkesverksamma sjuksköterskor om trycksårsprevention, behandling och omvårdnad.Bakgrund: Studier visar på att trycksår förekommer inom alla områden i Hälso- och sjukvården och att det krävs ett mångdisciplinärt synsätt för att komma tillrätta med problematiken kring trycksår. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där elva vetenskapliga artiklars innehåll har analyserats. Resultat: Utifrån litteraturgranskningen har tre teman identifierats; attityder, kunskap/kunskapsnivåer samt hinder/barriärer. Attityder avseende trycksår och trycksårsprevention är god men av mindre intresse. Kunskap/Kunskapsnivåer är bristfälliga.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre Yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med Yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Syftet med denna studie var att utveckla genren vetenskapsradio. Nyfiknare radio om vetenskapliga ämnen för målgruppen 18-35 år och som testämne, djur. Rolig, lättillgänglig och lärorik radio. Studien föregicks av en förstudie där jag gjorde kvalitativa intervjuer med två Yrkesverksamma personer inom ämnesområdet. Utifrån det sammanfattade jag ett antal produktionsmetoder och i denna studie har jag producerat radioprogram utifrån dessa tillvägagångssätt.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur Yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Syftet med vår undersökning är att se hur två Yrkesverksamma lärare i No arbetar för att gynna språkutvecklingen i ämnesundervisningen för elever som har svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: ? På vilka sätt kan lärarna ta hänsyn till andraspråkselever i sin planering av ämnesundervisning? ? På vilka sätt kan lärarna stötta eleverna i deras språkutveckling? Vi har använt oss av 2 intervjuer och 5 observationer för att få svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade två lärare som arbetar på två skolor i ett mångkulturellt område i en större stad i södra Sverige. En av lärarna är behörig NO-lärare, den andra behöriga SO-läraren. Vår undersökning visar att de både lärarna anser att man bör satsa på språket väldigt mycket.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas Yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur Yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

Studiens syfte är att beskriva hur normer för källsortering sätts vid undervisningen i Hem- och Konsumentkunskap. Studiens frågeställningar är följande: Vilka värderingar vill läraren förmedla till eleverna vad gäller källsortering, vilka möjligheter har eleverna att omsätta dessa värderingar till visad kunskap på lektionerna och vilka möjligheter har läraren att visa på värderingar om källsortering vid lektionerna? Dessa frågor besvaras utifrån bland annat tidigare forskning kring normskapande i skolan samt olika läroplansteorier som används inom Hem- och Konsumentkunskapen. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och är av en kvalitativ art. Undersökningen skedde via en metodtriangulering där intervjuer och observationer var de två metoder som användes för att ringa in det jag ville undersöka.

Uppsatsen syftet var att förklara varför arbetarklassen är sjukare än andra Yrkesverksamma grupper med hjälp av Marx och Webers teorier. Forskningsfrågan formulerades så här: Går det att använda Karl Marx och Max Webers teorier för att förklara det faktum att arbetarklassen är mer drabbade av ohälsa än övriga klasser? Studien gjordes uteslutande utifrån litteratur som behandlade ämnena klass och ohälsa. Marx och Webers teorier hämtades från översättningar av originalkällor. Materialet anlyserades sedan under tre rubriker: "arbetet", "företaget" och "samhället".