Sökresultat:
823 Uppsatser om Yrkesverksamma ćr - Sida 46 av 55
En utvÀrdering av kundtidningen Medley - lÀsarnas uppfattning om innehÄll & layout
Datum: 2008-06-03Ămne: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Magdalena Ekman, Emma RonvallHandledare: Carl G. ThunmanTitel: En utvĂ€rdering av kundtidningen Medley ? lĂ€sarnas uppfattning om innehĂ„ll & layoutProblem: Medtronic AB önskar öka kĂ€nnedomen om företagets produkter hos svenska lĂ€kare, sjuksköterskor, medicintekniker och andraopinionsbildare. Ett sĂ€tt att uppnĂ„ det pĂ„ Ă€r genom kundtidningenMedley som skickas direktadresserad till personal pĂ„ sjukhus ochkliniker i Sverige. Det Ă€r viktigt att kundtidningen har ett innehĂ„ll och en layout som tilltalar lĂ€sarkretsen.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva hur kundtidningen Medleys innehĂ„ll och layout uppfattas av lĂ€sarna samt vilka arbetsomrĂ„den lĂ€sarna Ă€r verksamma inom.
Slöjdundervisningen - en reflektion av lÀraren
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlÀrare arbetar med att fÄ sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trÀ- och metallslöjdslÀrare, undervisande i Är 2-9 i grundskolan. IntervjufrÄgorna utgick ifrÄn slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra lÄngsiktiga mÄl, formulerade som förmÄgor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, nÀrmare bestÀmt förmÄgan att: ?analysera och vÀrdera arbetsprocesser och resultat med hjÀlp av slöjdspecifika begrepp?. Genom intervjuerna har svar sökts pÄ vad slöjdlÀrarna försöker fÄ eleverna att analysera, vÀrdera och reflektera kring, hur detta arbete gÄr till och vad de anser vara det primÀra syftet med att utveckla denna förmÄga.
Var gÄr grÀnsen mellan sponsring och gÄva? : med sÀrskild fokus pÄ idrottssponsring
I denna uppsats Àr syftet att undersöka var grÀnsen mellan icke avdragsgill gÄva och sponsring gÄr med sÀrskild fokus pÄ idrottssponsring. Sponsring har ingen klar och enhetlig definition och det finns heller ingen lagtext som behandlar sponsring. IstÀllet fÄr utgifterna hÀnföras till nÄgon kostnadskategori som skatterÀtten kan identifiera. Kostnaderna hÀnförs oftast till IL 16 kapitlet 1-2 §§, dÀr det klargörs att utgifterna mÄste varit till för förvÀrvande och bibehÄllande av inkomster för sponsorn. Ett annat krav som behöver uppfyllas Àr att sponsorn mottagit en motprestation och att vÀrdet av denna överensstÀmmer med bidragets vÀrde.
Riskfaktorer och prevention för unga suicidala patienter : - En litteraturöversikt
Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.
Socialpedagogik i tvÄngsvÄrd : professionellas syn pÄ delaktighet och motivation inom LVM
Studiens syfte Àr att belysa och jÀmföra hur olika professionella tÀnker kring socialpedagogik och tvÄngsvÄrd, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förÀndringsarbete. Vidare Àr syftet Àven att lyfta tankar frÄn yrkesverksamma kring mÀnniskor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvÄngsvÄrd jÀmfört med frivilligvÄrd? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv Àr socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa stÀlls i relation till syfte, frÄgestÀllningar och empirin i analysen.
Modejournalistik : En studie av dagens modejournalistik och dess förhÄllande till Spelreglerna för press- och yrkesetik.
Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr hur dagens modejournalistik förhÄller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts pÄ 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas VÀrld, ELLE och Femina frÄn Är 2010. Samt alla modeartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet frÄn 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gÄtt igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern frÄn Är 1925 för att fÄ ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har ocksÄ gjort ett nedslag Är 1988 dÀr vi har granskat de tre modetidningarna Damernas VÀrld, ELLE och Femina för att fÄ en överblick av modejournalistiken det Äret. För vÄr överblick av 1988 Ärs tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.
Didaktiska traditioner och lÀrarkulturer - en empirisk undersökning av gymnasielÀrares syn pÄ Àmnesdidaktik i filosofi och svenska
I det hÀr examensarbetet ger fyra gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska och filosofi sin
syn pÄ hur Àmnestraditioner skiljer sig Ät i de olika Àmnena. LÀrarkulturer och Àmnestraditioner
presenteras och analyseras liksom lÀrarutbildningen i allmÀnhet och den sÄ kallade Malmömodellen
? den nya lÀrarutbildningen frÄn 2001 ? i synnerhet.
Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra
gymnasielÀrare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielÀrarnas utbildning och deras
undervisning samt diskuterar lÀrarnas förhÄllningssÀtt till lÀromedel. Syftet med examensarbetet Àr
att undersöka svensklÀrares och filosofilÀrares syn pÄ Àmnesdidaktisk utbildning.
Examensarbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Àmneskonceptionerna svenska som
ett fÀrdighetsÀmne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som ett
erfarenhetspedagogiskt Àmne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och
undervisning om filosofi.
Tre av de fyra lÀrarna i den hÀr uppsatsen har mycket erfarenhet av Àmnesspecifik
didaktik i svenska frÄn sin lÀrarutbildning. Alla anser att svenskÀmnets didaktik Àr nÄgot som man
stÀndigt pratar om pÄ arbetsplatsen medan bara en av de fyra lÀrarna har erfarenhet av
Àmnesspecifik didaktik i filosofi frÄn sin lÀrarutbildning och alla lÀrare vittnar om att de saknar
tillfÀllen att prata om didaktik i filosofiÀmnet pÄ sin skola.
I sin egen undervisning gör lÀrarna didaktiska val i svenskundervisningen som de
sjÀlva upplever som genomtÀnkta.
"...vi lÀr barnen att ha fritid." : En kvalitativ studie om fritidspedagogens yrkesroll, arbetsuppgifter och yrkesval
Syftet med detta arbete var att undersöka hur yrkesverksamma utbildade fritidspedagoger sÄg pÄ sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ varför de hade valt sitt yrke. För att söka svar pÄ detta gjorde jag kvalitativa forskningsintervjuer med sju personer som var utbildade fri-tidspedagoger, eller som har arbetat inom fritidshem i över 15 Ärs tid. Intervjuerna som tog mellan 15 och 40 minuter var utformade för att bland annat ge svar pÄ vad en fritidspedagog Àr och gör och om det var nÄgonting man ville Àndra vad gÀller sin yrkesroll. FrÄgorna skulle Àven ge svar pÄ om diskus-sion kring yrkesrollen hade förts i arbetslaget samt varför man hade valt yrket och om man var nöjd med sitt yrkesval.
Den moderna kommunikatören : en kvalitativ studie av kommunikatörens strategiska roll
Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.
Omsorg och lÀrande. En intervjustudie om hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorg och den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling
BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.
Ta trappan till uppsatsen : En studie om stöd och hinder i uppsatsskrivande bland yrkesverksamma deltidsstudenter vid Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik.
"Ta trappan till uppsatsen" Àr en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad pÄ en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som Àr gjorde i tvÄ fokusgrupper med hjÀlp av semi-strukturerade frÄgor, deltog Ätta studenter som gÄr magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 pÄ Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats Àr att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som lÀser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att pÄbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien pÄ betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nÀra omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna pÄ 50%, ansÄg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför pÄbörjandet av uppsatsen var den egna kÀnslan av inre tillfredsstÀllelse samt att fÄ ökad respekt för sitt arbete frÄn kollegor och chefer.Under genomförandet ansÄg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt nÀr det fanns en tydlig progression i trappstegsform gÀllande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var Àven att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte fÄ kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet frÄn LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekrÀftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.
I dag blir det inga cyklar... : En essÀ om barns delaktighet och inflytande i förskolan
Min essÀ har utgÄtt ifrÄn hÀndelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essÀn har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhÄllningssÀtt och syn pÄ barn samt deras förÀldrar har för barnens vistelse pÄ förskolan. Syftet har Àven varit att belysa barns rÀtt till delaktighet i ? och inflytande över - sin vardag pÄ förskolan eftersom jag anser att dessa frÄgor inverkar pÄ varandra och har betydelse för hur deras lek och lÀrande ser ut. FrÄgestÀllningarna Àr hur barns medbestÀmmande ser ut vad gÀller leken pÄ förskolan, pÄ vilket sÀtt barns delaktighet syns i förskolan, pÄ vilket sÀtt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet.
IntensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse och hantering av stress
Bakgrund: IntensivvÄrdssjuksköterskor upplever intensivvÄrdsavdelningen som en stressfylld arbetsplats. Patienterna Àr svÄrt sjuka och akuta situationer kan hastigt uppstÄ. Miljön Àr högteknologisk och har stundvis ett högt tempo. Tidigare stressforskning har visat att en ökad stressnivÄ har en negativ inverkan pÄ hÀlsan. Stresshantering utgÄr ifrÄn problemfokuserade ? eller kÀnslofokuserade copingstrategier.Syfte: Att beskriva de faktorer som stressar intensivvÄrdssjuksköterskor, samt hur de upplever och hanterar denna stress.
VÀrdering av ÀgarlÀgenheter
VÀrdering av fastigheter sker i stor utstrÀckning idag och anvÀnds som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försÀljning. Syftet med denna studie Àr att beskriva och diskutera processen vid vÀrdering av ÀgarlÀgenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med tvÄ forskningsfrÄgor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har tvÄ metoder anvÀnds. Den första Àr en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom omrÄdena vÀrdering och ÀgarlÀgenheter har granskats och sammafattats.
En genvÀg genom den jÀvla triangeln : En kvalitativ studie av marknads-PR genom sociala medier
Denna studie har vÀxt fram ur den utmaning som PR-utövarna stÄr inför i och med den ökade anvÀndningen av de sociala medierna. Studien syftar till att undersöka hur de uppfattar att utmaningarna pÄverkar deras arbete.Kvalitativa samtalsintervjuer har utförts med sex PR-utövare som alla har erfarenhet av marknads-PR genom sociala medier och Àr yrkesverksamma i Stockholm.Studien utgÄr ifrÄn kommunikationsteori, teorier om PR-utövarnas roll och arbete, Internets pÄverkan pÄ kommunikation och sociala medier. En viss del av studien har Àven hÀmtat stöd ur marknadsföringsteorier.Resultatet visar hur de sociala medierna till stor grad har pÄverkat hur de utvalda PR-utövarna arbetar. Kommunikationsprocessen har förenklats dÄ PR-utövarna nu lÀttare kan komma i direkt kontakt med de individer eller grupper de söker kontakt med och det har skapats bÀttre tekniska lösningar för att driva dialog och bygga relationer med dessa. Denna förÀndring stÀller dock Àven nya krav pÄ kommunikatörerna, dÀr transparens ökat i vikt.