För att fastighetsmäklare ska få arbeta med förmedling på en yrkesverksam nivå krävs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger på fastighetsmäklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmäklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. Mäklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta både köparnas och säljarnas intresse. Det är trots detta accepterat att mäklare tillgodoser en säljares intresse med extra varsamhet. Fastighetsmäklaren ska förbli opartisk och inte försätta sig i sådana situationer där denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istället för säljares och köpares intressen.

Bakgrund: Patienter som upplever sexuell oha?lsa ka?nner ofta ett behov av information och vill prata om sina problem med va?rdpersonal. Sjuksko?terskor a?r ansvariga att hantera sexuellt relaterade fra?gor och problem, men trots att det fo?rva?ntas av dem att initiera dessa samtal, visar forskning att det sa?llan sker. Syfte: Att sammansta?lla och belysa forskning som beskriver hur samtal om sexualitet med patienter fra?mjas bland sjuksko?terskor.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka yrkesverksamma individers postakuta erfarenheter av stroke och dess konsekvenser på det sociala livet. Metod: För att svara på syftet har en allmän litteraturstudie genomförts där 8 kvalitativa och 3 kvantitativa artiklar valts genom sökning i de två bibliografiska databaserna PubMED och CINAHL. Bakgrund: Stroke är med 30 000 årliga incidenser den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtsjukdom och cancer. Antalet insjuknade sjunker totalt sett men bland yngre medelålders personer av båda könen ses istället en viss ökning. Stroke har ofta både kroppslig, psykisk och social påverkan.

I Sverige drabbas varje år ungefär 12 000 personer av afasi och av dessa är cirka 35 % i yrkesverksam ålder. Afasi är en samlingsbeteckning för skador som drabbar språkförmågan. Dessa skador kan medföra olika konsekvenser för individen och de kan påverka kommunikationen i livet och vardagens aktiviteter. I arbetsterapeutens roll, ingår det att hjälpa den som har drabbats av afasi att hitta strategier och möjligheter för att klara sig i vardagen, därför behövs kunskap om behandlingsmetoder för personer med afasi. Generellt syftar behandling vid afasi till att förbättra språkförmågan.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsättning grundar sig historiskt sett i samhällets förändring och kunskap. Attitydbegreppet utgår i examensarbetet från Theory of planned behavior, där bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsättning är en dold oftast kronisk funktionsnedsättning. Svensk lagstiftning reglerar rättigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsättning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomställningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlägga attityder personer med hörselnedsättning möter i arbetslivet och personens eget förhållande till sin hörselnedsättning.Metod: Innehållsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, där hörselnedsättning ingår.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioder Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

Idén till detta arbete föddes relativt tidigt i min utbildning då jag upptäckte att växtutbildningen i landskapsingenjörsprogrammet är väldigt fokuserad på den södra halvan av Sverige. Eftersom jag kommer att vara yrkesverksam i norra delen av landet ville jag undersöka hur växtutbudet såg ut där uppe. Resultatet blev en inventeringsresa genom zonerna V-VIII där jag studerat vilka växtarter som används i parker och stadsmiljö, vilken växtzon de anses härdiga för och hur de utvecklats på platsen. I denna uppsats redovisar jag vad jag kommit fram till. Uppsatsen börjar med en inledning där bakgrunden till arbetet framgår samt hur jag burit mig åt vid inventeringen. Sedan följer en kort litteraturstudie som tar upp några begrepp jag anser viktiga att nämna inför den efterföljande resultatredovisningen och diskussionen. Zonerna och städerna jag inventerat redovisas var för sig i resultatredovisningen, där jag som avslutning har valt ut fyra arter som jag går in på lite mer i detalj eftersom jag anser dem intressanta för användning i norra Sveriges urbana miljö. I diskussionen och slutsatsen tar jag upp några saker som jag kommit fram till under resans gång, bl.a. att jag funnit förvånansvärt många arter i högre zoner än de anges härdiga för, samt frågeställningar som dykt upp och skulle behöva vidare utredning. Uppsatsen avslutas sedan med en övergripande tabell över de inventerade växterna..

Ship formed monuments from the Late Bronze Age on the island of O?land, southeast Sweden, have never been thoroughly dealt with in previous research, despite the fact that the region is suggested to have had a key-role in maritime trade networks. This thesis aims to address the ship formed monuments on O?land in relationship to the monuments in northern Sma?land and the island of Gotland. My goal is to discuss how the ship symbolism was practised during the Late Bronze Age in Scandinavia from a new perspective.

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av deras första yrkesverksamma år och om utbildningen ger en tillräcklig förberedelse inför yrket. Metod: Åtta nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser och innehållet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Sju kategorier och 19 subkategorier framkom. Resultat: Studien visar att de nyutexaminerade sjuksköterskorna var förväntansfulla inför sitt nya yrke men kände samtidigt rädsla och oro inför det stora ansvaret och kraven som ställs inom sjuksköterskans profession. Arbetet upplevdes som stressigt och svårt men med hjälp av stöd och gott bemötande från kollegor och arbetsledare kunde arbetet underlättas och sjuksköterskan kunde känna trygghet.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).