Vocational Education between theory and practice.

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frågeställningar är hur elever som går en Yrkesutbildning ser på sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsätt på sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som används är en enkätstudie som analyseras kvantitativt med hjälp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som går praktiska yrkesinriktade program på två gymnasieskolor i Halland.

Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö.

Kvalificerad Yrkesutbildning är en relativt ny utbildningsform inom den eftergymnasiala utbildningen. En tredjedel av utbildningen omfattas av lärande i arbete (LIA) och detta är också en viktig framgångsfaktor för utbildningen. I den arbetsplatsförlagda utbildningen har de medverkande företagen huvudansvaret genom att erbjuda arbetsuppgifter och handledning för studenterna. Syftet med studien har varit att närmare studera handledarens syn på det lärande som äger rum på arbetsplatsen. Undersökningen har haft en explorativ karaktär och vald metod har varit halvstrukturerade intervjuer med sex handledare.

BakgrundDenna studie handlar om yrkeslärare på gymnasial utbildning och deras kompetens, samt den undervisning som de bedriver. Det är aktuella frågor: gymnasial Yrkesutbildning, yrkeslärares kompetens och yrkeslärarutbildning, som är i fokus i flera av de utredningar som regeringen tillsatt efter dess tillträde 2006. Ambitionen är att reformera Yrkesutbildning vid gymnasiet (och kommunal vuxenutbildning) för att det ska bli bättre kvalitet och att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivets krav. Men även om dessa frågor är aktuella, så är de också eviga. Hur gymnasiets Yrkesutbildning ska utformas och dess problem har varit föremål för diskussion sedan det sammanhållna gymnasiets införande 1968.SyfteSyftet med studien är att få kunskap om yrkeslärares didaktiska kompetens.

Kvalificerad Yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans Yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper?Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige.Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper.

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning ? en studie om förarutbildningssystemet.Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet.Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans Yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i Yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans Yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

The purpose of this study is to give a picture of the current status for the recruitment to forest machine operator educations in Sweden, how many the educators are and the outcome of this activity. The three at present different types of education are upper secondary school, polytechnic school and vocational school. The method used for the survey is telephone interviews, pre-broadcast issues were discussed and the responses were recorded. The results are then compiled and presented in linear form. The conclusions one can draw is that education is desirable and important. To get young people interested in forest machine operator education it is very important that the forest industry continues to develop attractive employment..

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.