Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om ledarskap och vilka tekniker chefer anvĂ€nder sig av i sitt arbete för att fungera som bra ledare.Uppsatsen omfattar Ă„tta intervjuer med chefer inom den privata och offentliga sektorn i Göteborg.Bakgrund: Ämnet ledarskap Ă€r ett aktuellt och omdiskuterat Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Det finns olika sĂ€tt att leda, olika ledarstilar och olika strategier som chefer anvĂ€nder sig av för att kunna leda medarbe-tare och strĂ€va efter organisationens mĂ„l. De flesta Ă€r överens om att ledarskap Ă€r viktigt eller till och med avgörande för en organi-sations möjligheter att nĂ„ framgĂ„ngar. Ledare portrĂ€tteras ofta som starka och styrande och med förmĂ„gor att utmana, driva och förĂ€ndra. Men vad Ă€r egentligen en bra ledare och vilka tekniker anvĂ€nder sig ledare av? Det var dessa frĂ„gor som vĂ€ckte vĂ„rtintresse inom Ă€mnet ledarskap.Syfte: Syftet med denna undersökning Ă€r att genom kvalitativa intervju-er undersöka vilka tekniker som chefer anvĂ€nder sig av i sitt ar-bete för att fungera som bra ledare.Metod: Vi har utfört en kvalitativ undersökning i form av Ă„tta semistruk-turerade intervjuer med chefer frĂ„n olika branscher inom denprivata och offentliga sektorn.Resultat: UtifrĂ„n vĂ„ra Ă„tta intervjupersoners beskrivningar av sina subjek-tiva uppfattningar kring ledarskap har vi kunnat dra slutsatsen att de ledarstilar som framkommit mest Ă€r demokratiskt eller flexibla ledarskapet, det auktoritĂ€ra ledarskapet och det situationsanpas-sade ledarskapet.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och Àr underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhÀllsuppdrag dÀr olika mÄl ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förÀndringar som sker i samhÀllet.Studiens syfte var att ta reda pÄ hur enhetschefer inom SocialtjÀnsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmÄlen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom SocialtjÀnsten i Halmstad. DÀrefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att fÄ en förstÄelse för materialet.

Generally, the economic health of Swedish roundwood truck transport companies has not been good. Profitability is important for maintaining the stability in the transport business, which is a condition for long-term transport planning in the forestry sector. The scope of this study was to identify probable factors influencing the profitability of roundwood truck transport companies and quantify the influence of these factors on economic results. The study was carried out at a major roundwood truck transport organisation in mid-Sweden and was implemented in four steps. In the first step economic results from the haulage contractors were collected and a random sample was taken from accounted net margin for the account year 2005/2006. In the second step hauliers were interviewed to identify probable success factors. At the third step data for identified factors were gathered through a questionnaire.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

I augusti 2010 intrÀffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över tvÄ mÄnader innan de kunde rÀddas. HÀndelsen fick ett stort utrymme i media vÀrlden över. I vÄr studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvÀrderingsteorier utifrÄn aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes dÀrför att de Àr Sveriges största kvÀlls- respektive morgontidning.

Undersökningen Àger rum pÄ ett fastighetsbolag som vi har valt att kalla X AB och som harca 350 anstÀllda. PÄ tvÄ av X AB:s kontor har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med totalt Ätta medarbetare. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur medarbetarepÄ fö-retaget X AB upplever förÀndringen frÄntraditionella medar-betarsamtal till agila medarbetarsamtaloch hur denna förÀnd-ring har pÄverkat den lÀrande organisationen.Med agila med-arbetarsamtalmenar vi situationsanpassade samtal som sker ofta, regelbundet och som Àr individanpassade.Undersökningen grundar sig i teoretiska utgÄngspunkter som bland annat belyser lÀrande och utveckling i relation till dia-log, relationen mellan medarbetare, ansvar, feedback och den lÀrande organisationen. Studien grundar sig Àven pÄ teorier om arbetsmetoden Lean, eftersom Toyota och Lean manufacturing Àr föregÄngare till den agila arbetsmetoden. Resultatet av vÄr undersökning visar att övergÄngen frÄn trad-itionella medarbetarsamtal till agila medarbetarsamtal pÄ X AB inte kommunicerats ut tillrÀckligt pÄ alla avdelningar, vil-ket lett till att vissa avdelningar inte fÄtt med sig alla medarbe-tare i förÀndringsprocessen och i de agila samtalen.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.