Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida skolor, utifrÄn rektorers perspektiv som dess pedagogiska ledare, arbetar med integration. Vi fokuserar pÄ hur skolorna enligt rektorer förhÄller sig till styrdokument och elevpopulationen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju högstadierektorer pÄ sju olika skolor i en utvald kommun. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge inbegriper ett sociologiskt förhÄllningssÀtt till vÄra empiriska data. Huvudresultatet i uppsatsen Àr att eleverna i den undersökta kommunen inte fÄr likvÀrdig utbildning eftersom det pÄ skolorna saknas handlingsplaner och mÄl för hur integrationsarbetet skall fortlöpa, vilket försvÄrar elevernas möjligheter att möta samhÀllet..

Abstract Fenomenet lÀxa ? osynligt i teorin, motsÀgelsefullt i praktiken Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsÀtt dagens lÀrarstudenter inom enheten Barn Unga SamhÀlle pÄ Malmö högskola har gÀllande lÀxor. Studien Àr Àven tÀnkt att vÀcka tankar kring lÀxan, dess syfte och anvÀndning samt synliggöra lÀxan som en del av undervisningen i dagens lÀrarutbildning. Studien belyser bland annat att lÀxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 Är tillbaka, och diskuterar vad det kan bero pÄ.

I Den onde, den gode och den fule. Jakten pÄ den goda lÀroboken i Religionskunskap A Àmnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre lÀromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur vÀl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framstÀllningar. Vi har anvÀnt oss av en komparativ analysmetod dÀr vi har jÀmfört och stÀllt de tre lÀromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har anvÀnt oss av Àr: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vÄr analys och belyser den mÄngfald som de tre lÀromedelsböckerna visar.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig pÄ fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger pÄ textanalys, dÄ den undersöker vad lÀroplan, skollag och övriga styrdokument sÀger om upprÀtthÄllandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jÀmföra upprÀtthÄllandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra omrÄden som Äterfinns i de bÄda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rÄdande dokumenten för att tillÀmpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Syftet med denna uppsats Àr att granska hur ledarskapet framstÀlls i tidningar i samband med SM-slutspelet i ishockey 2004, samt jÀmföra tidningarnas bild av ishockeyledarskap med den bild som Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet ger i sina officiella idéprogram. FrÄgestÀllningen Àr: Hur framstÀlls ledarskapet i olika medier? StÀmmer massmedias bild av ledarskap överens med den som ishockeyn sjÀlva vill förmedla?Under SM-slutspelet fÄr ishockeyn stor exponering i massmedia. De tidningar som vi har studerat Àgnar flera sidor varje dag Ät matcherna. SM-slutspelet i ishockey Àr ett forum med stor lyskraft.

Syftet med arbetet Àr att försöka identifiera normer och vÀrderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning pÄ de lÀgre skolÄren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjÀlp av djupintervjuer och textanalys försöka fÄ fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger Àven arbetet en översikt av tidigare forskning gÀllande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla Àr heterosexuella kan pÄverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i sÄ stor utstrÀckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förvÀntningarna pÄ pojkar och flickor samt den rÄdande heteronormativiteten..

Syftet med uppsatsen Àr att genom att studera tre olika lÀslÀror frÄn tre olika tidsperioder undersöka hur och om lÀslÀrorna har förÀndrats över tiden. Syftet Àr ocksÄ att studera hur de speglar de styrdokument som gÀllde dÄ de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur Àr lÀslÀrorna uppbyggda och vilken lÀsinlÀrningsmetod Äterspeglas i lÀslÀrorna?Vad har förÀndrats över tid och vilka likheter gÄr att finna i de olika lÀslÀrorna?Hur ser förhÄllandet till lÀslÀrornas samtida styrdokument ut?FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn tre olika utgÄngspunkter nÀmligen den historiska bakgrunden för lÀromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika lÀsutvecklingsteorier.I en lÀslÀrostudie beskrivs och analyseras de tre lÀslÀrorna, Hem och hembygd SörgÄrden (1912), Nu lÀser vi A (1977) och Bodils Första LÀsebok (2003), utifrÄn uppbyggnad och den lÀsinlÀrningsmetod som anvÀnds. I en sammanfattande analys analyseras lÀslÀrorna utifrÄn utgÄngspunkterna och de grundlÀggande frÄgestÀllningarna. Resultaten visar att lÀslÀrorna Àr baserade pÄ olika lÀsinlÀrningsmetoder men har liknande upplÀgg nÀr det gÀller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebÀr skillnader eftersom de Àr skrivna under olika tidsperioder. En annan förÀndring men ocksÄ likhet lÀslÀrorna emellan Àr att det i alla tre gÄr att finna kopplingar till deras samtida styrdokument.

Kritik, ett kĂ€nsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen frĂ„n branschen gav mig inspiration att försöka ta reda pĂ„ substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att nĂ€rma mig kĂ€rnan pĂ„ ett tvĂ€rvetenskapligt sĂ€tt, vilket i sin tur ger ett trovĂ€rdigare resultat. Jag har valt att stĂ€lla tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma sĂ„ nĂ€ra som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda pĂ„; hur Ă„keribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se pĂ„; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföretrĂ€dare, verksam personal i skolan och Ă„keriĂ€gare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i lĂ€ngden försĂ€mrar individens sjĂ€lvförtroende. Vidare har branschen höga förvĂ€ntningar pĂ„ nyckelfĂ€rdiga förare, trots att de kommer frĂ„n en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. FörÀndringar och förtydliganden i Lpfö98/10 Àr grunden till vÄr studie. VÄrt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förstÄelsen av lÀroplanen. Studien grundar sig pÄ forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda pÄ pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att lÀroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas pÄ olika sÀtt.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd lÀraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik frÄn styrdokument, lÀromedel och dess lÀrarhandledning samt den nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre lÀromedel har utförts. De tre lÀromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Denna uppsats jÀmför vÀrdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för skolan, med fokus pÄ samhÀllskunskapen för gymnasiet, för att göra en jÀmförelse över vilken roll de demokratiska vÀrdena har i lÀndernas lÀroplaner. Avstamp tas i lÀndernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hÀnsyn till relevanta politiska ideologier med fokus pÄ liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument Àr utformade. Deras vÀrdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spÄra den demokratiska vÀrdegrunden. Detta görs för att jÀmföra de olika lÀndernas styrdokument för skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen dÄ samhÀllets vÀrdegrund och skolans vÀrdegrund visar sig knutna till lÀndernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsvÀsendet Àr den del av staten som formar de framtida medborgarna.