Syftet med vĂ„r undersökning har varit att ta reda pĂ„ hur lĂ€rare medvetet arbetar för att utveckla och stĂ€rka elevernas kommunikativa förmĂ„ga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstĂ„else i matematikĂ€mnet. Med kommunikativ förmĂ„ga menar vi hur eleverna sprĂ„kligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprĂ„ket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lĂ€rare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvĂ€nde öppna frĂ„gor av lĂ„gt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: ‱ Pedagogerna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„kets vikt i matematiken. ‱ LĂ€rarna har de kunskaper, den önskan och de idĂ©er som krĂ€vs för att arbeta pĂ„ ett lĂ€rorikt och inspirerande sĂ€tt. ‱ Ingen av de intervjuade nĂ€mnde att de vid sin matematikundervisning utgick frĂ„n styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrĂ„gasĂ€tter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. ‱ LĂ€rarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess sprĂ„k. ‱ Tre av lĂ€rarna arbetar idag inte med samtalet i den utstrĂ€ckning de skulle vilja. De hinder som förekommer bestĂ„r bland annat av stora klasser, stora nivĂ„skillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare medvetet arbetar för att utveckla och stÀrka elevernas kommunikativa förmÄga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förstÄelse i matematikÀmnet. Med kommunikativ förmÄga menar vi hur eleverna sprÄkligt talar och uttrycker sig i det matematiska sprÄket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i klasserna 1-6. Vi anvÀnde öppna frÄgor av lÄgt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Abstract Denna uppsats syftar till att undersöka grundskolelĂ€rares uppfattningar av begreppet mĂ„ngfald, för att förstĂ„ hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och dĂ€rmed pĂ„verka lĂ€randet.  DĂ„ skolans styrdokument, LĂ€roplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo ? 94) inte gör en större satsning pĂ„ att definiera begreppet stĂ€lls följaktligen ett stort krav pĂ„ enskilda lĂ€rare att tolka.Arbetet ger en översikt över forskningslĂ€get och tidigare litteraturen, vilka kan bli aktuella och av betydelse för lĂ€rarnas uppfattningar. Denna bakgrund möjliggör en jĂ€mförelse och analys av lĂ€rarnas uppfattning kring begreppet med vad som i Ă€mnesdebatten skrivs om begreppet.Uppsatsen Ă€r inspirerad av fenomenografins metodiker, dĂ€r jag utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma lĂ€rare i Halland lĂ€n.I resultatet framkom det att begreppet mĂ„ngfald uppfattades av lĂ€rarna som ett ytterst omfattande och relativt abstrakt begrepp som kan separeras mellan en abstraktnivĂ„ (teoretiska innehĂ„llet) och en praxisnĂ€ra nivĂ„ (praktiska arbetet). KĂ€rnan i begreppet beskrevs som begreppets funktion, nĂ€mligen arbetet med vĂ€rdegrunden.Ämnesord: MĂ„ngfald, lĂ€rande, interkulturell pedagogik, skolans uppdrag och vĂ€rdegrund, lĂ€rarrollen,.

Timtilldelningen för idrottsÀmnet har sedan mitten pÄ 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara mÀrkligt i en tid dÄ vi rör oss allt mindre Àn nÄgonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen pÄ detta utfÀrdade regering 2003 en tillskrivning i lÀroplanen. TillÀgget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Att dokumentera barnens lÀrande och utveckling Àr en central del som förskolans verksamhet ska strÀva efter. Det finns ett allmÀnt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik Àr Àven ett aktuellt Àmne dÄ det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med Àmnet för det livslÄnga lÀrande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som Àr att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förstÄelse för hur pedagoger frÄn en förskola framstÀller barns matematiska lÀrprocesser.

Föreliggande uppsats utgĂ„r frĂ„n ett potentiellt problem för Försvarsmakten att i det nyligen införda tvĂ„befĂ€lssystemet omhĂ€nderta den högskolemĂ€ssigt utbildade officeren som sannolikt generellt innehar en högre utbildningsnivĂ„ och mer uttalad karriĂ€rambition Ă€n de Ă€ldre yrkesofficerarna frĂ„n det tidigare enbefĂ€lssystemet NBO.Uppsatsens syfte Ă€r att tydliggöra vilka förutsĂ€ttningar pĂ„ arbetsplatsen som gĂ€ller för tvĂ„befĂ€lsystemets högskolemĂ€ssigt utbildade officerare vid officersprogrammet ur ett anstĂ€llningsbarhetsperspektiv. AnstĂ€llningsbarhetsbegreppet kommer att utgöra det redskap som jag applicerar pĂ„ det avgrĂ€nsade empiriska materialet för att se vilka förutsĂ€ttningar, som gĂ€ller pĂ„ arbetsplatsen i jĂ€mförelse med kraven i examensbeskrivningen för de högskolemĂ€ssigt utbildade officerarna dĂ„ de tagit examen sommaren 2010. Är de anstĂ€llningsbara? Genom en dokumentgranskning tolkas och jĂ€mförs de dokument som ligger till grund för officersutbildningen och de strategiska styrdokument som definierar Försvarsmaktens verksamhet.Resultatet visar utifrĂ„n ett anstĂ€llningsbarhetsperspektiv att Försvarsmaktens dokument och officersprogrammets utbildningsplan samt examensbeskrivning i stort sett stĂ€mmer vĂ€l överens vilket borgar för en hög anstĂ€llningsbarhet hos officeren..

Syften med studien Àr att undersöka lÀromedelsanvÀndningen inom textilslöjden. Mina frÄgestÀllningar har varit: Vilka lÀromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer Àr det som pÄverkat lÀrarens val av lÀromedel? Hur anvÀnder lÀrarna lÀromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och lÀromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare, samt undersöka vilka lÀromedel som fanns att tillgÄ i textilsalarna. De lÀrare som deltog i undersökningen arbetar inom Àmnet textilslöjd. De Àr verksamma inom UmeÄ tÀtort och undervisar framför allt vid grundskolans senare Är.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna pÄverka och ha inflytande pÄ sin verksamhet i enlighet med gÀllande styrdokument om elevernas demokratifostran. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare syn pÄ vad nÄgra fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande pÄ fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lÀrande och framtida demokratiska vÀrderingar. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och demokratifostran. Vi har Àven en frÄgestÀllning gÀllande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lÀrande. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som ligger till grund för arbetet Àr tillvÀgagÄngssÀttet en hermeneutisk kvalitativ metod bestÄende av intervjuer med flera olika fritidspedagoger frÄn olika skolor i olika kommuner.

Syftet med den hÀr undersökningen var att se hur verksamma lÀrare anvÀnder styrdokumenten i relation till skönlitteratur i sin undervisning i engelska. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare verksamma i gymnasieskolan i en kommun i Norrbotten. I studien framkom det att lÀrarna uppfattar mÄlen som vaga och öppna, vilket de anser har bÄde för- och nackdelar. PÄ grund av vagheten mÄste mÄlen konkretiseras, och det sker tillsammans med eleverna men informanterna önskar ocksÄ att det skulle ske med andra lÀrare. LÀrarna konkretiserar tillsammans med eleverna sÄ att de ska kÀnna sig delaktiga och förstÄ mÄlen.

Mergers between companies has become more and more common in Sweden and in the rest of the world with the motive to increase the competitive strength in the current markets and has an important role within organisational development of companies. When organisations merger there is not only buildings and objects that are put together but also their individual organisational structures, people, values and cultures. This can be a difficult process and can affect many people in how they think conscious as well as unconscious, feel and react.The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how employees are affected following a merger when changes in the organisational culture come up, and how these changes are expressed.This thesis is delimited to investigate only one company, Skruf Snus AB and only focus on their business and employees in the region of Stockholm. The thesis contains a qualitative investigation with semi structured interviews that has been carried out with eight employees at Skruf Snus AB. The thesis is partly based on a model of Schein which describes the different levels in organisational culture and partly on some theories about reactions to change in relation to the integration between the employees following a merger.The results of the investigation indicate that with a merger the whole organisational culture is affected and therefore also the employees.

MÄnga svenska skolor har problem med vÄld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kÀnde sig mobbare av andra elever medan sex procent kÀnde sig mobbade av lÀrare. Mobbningen kan fÄ svÄra följder som t.ex. lÄg sjÀlvkÀnsla. Skolans agerande mot mobbning och krÀnkande behandling regleras i ett antal styrdokument, frÀmst Skollagen och LÀroplanen, som anger de mÄl och riktlinjer skolan ska följa.

Anledningen till detta examensarbete Àr att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste lÀroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehÄller en intervjustudie dÀr fem lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i Ärskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till momentet bollekar och bollspel i Àmnet idrott och hÀlsa. I examensarbetet presenteras ocksÄ i korta drag idrottsÀmnets förÀndring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras Àven studier kring skolÀmnet idrott och hÀlsas pÄverkan av idrottsföreningar och idrottslÀrares strÀvan att göra Àmnet roligt.

Skolans styrdokument stÀller krav pÄ att lÀrare och elever ska anvÀnda digitala medier i undervisningen och digital kompetens ses som en nyckelkomponent för ett livslÄngt lÀrande. Syftet Àr att analysera interaktionen mellan lÀrare och elever under problemlösningssituationer i matematikundervisningen med smart-board som medierande artefakt. Studien har ett sociokulturellt perspektiv.Empirin Àr insamlad genom video-observationer och studien Àr öppen och kvalitativ. Empirin bestÄr av fyra filmade och transkriberade sekvenser som innefattar fyra olika elever och hur de arbetar med problemlösning med smart-boarden som medierande artefakt. Empirin Àr analyserad utifrÄn EMA-modellen, som bygger pÄ idéer frÄn John Deweys pragmatiska filosofi.Resultatet visar att interaktionen styrs av lÀraren eftersom att det Àr lÀraren som styr över talutrymmet, men Àven vilka elever som ska vara delaktiga i interaktionen.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vÀgledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer pÄ skolor som saknar vÀgledare ser pÄ och tolkar vÀgledning samt hur de organiserar och tillgodoser vÀgledning I studien anvÀnds en kvalitativ metod, vilket Àr relevant för undersökningen eftersom mÄlet Àr att fÄ en helhetsförstÄelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vÀgledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översÀttning (tolkning). Skolledarnas arbete innebÀr ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översÀttning av skolans styrdokument som skollag och lÀroplan. Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vÀgledare kompenserar denna tjÀnst med annan personal, det kan vara allt frÄn mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsÀttning pÄ respektive skola, detta för att spara pÄ anstÀllningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna frÄn kommunen som en orsak till att vÀgledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna dÀrefter bör sats mer pÄ vÀgledning genom att höja budgeten..