Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidigare Är förhÄller sig till lek och lÀrande. Jag vill ocksÄ undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lÀrande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill Àven se om lÀrarnas förhÄllningsÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lÀrarna i förskolan och skolan. Forskning sÀger att lek Àr en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lÀrt sig. De kan ocksÄ genom leken fÄ ett ökat sjÀlvförtroende och de kan genom leken ?prova pÄ? det som kan vara svÄrt och öva utan att de kÀnner att det blir fel.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Examensarbetet Àr en jÀmförelse mellan tvÄ skolors arbete med Grön Flagg. Arbetet grundar sig pÄ intervjuerna av sex pedagoger, tre pÄ varje skola. PÄ de tvÄ skolorna dÀr undersökningen Àr gjord Àr det i huvudsak pedagoger som ansvarar för arbetet med Grön Flagg som Àr intervjuade. Syftet med arbetet Àr att synliggöra och kritiskt granska tvÄ skolors arbete med Grön Flagg och jÀmföra arbetssÀtten. I uppsatsen lyfts likheter och skillnader och jÀmförs med Eco-Schools grundprinciper och Grön Flaggs riktlinjer samt med skolans styrdokument.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

AbstractI vÄr studie har vi undersökt vad floristlÀrare anser om de nationella styrdokument som finns för Hantverksprogrammet. Vi har genom intervjuer med floristlÀrare funnit att det ses som ett problem att de Àr skrivna för att passa samtliga hantverksutbildningar. Detta gör att mÄl och kriterier Àr mycket generellt formulerade och tolkningsbara. Respondenterna hade gÀrna sett att det fanns kursmÄl och betygskriterier sÀrskilt anpassade för floristutbildningen. De flesta floristlÀrare skriver nu pÄ egen hand om kursmÄl och betygskriterier för att de bÀttre ska passa aktuell utbildning.Vi har ocksÄ undersökt hur floristlÀrare uppfattar och förklarar de begrepp som Àr vanligt förekommande i bedömning av binderier pÄ utbildnings-, tÀvlings- och gesÀllnivÄ.

BAKGRUND: I bakgrunden redogörs Äsikter frÄn forskning kring inlÀrning av svenska som andrasprÄk samt skolans/förskolans ansvar via styrdokument. Jag har valt att ta med olika sprÄkteorier, dÀribland Vygotskij, samt behaviorismens tankar om sprÄkinlÀrning. SYFTE: Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger ser som gynnande för elever/barn i inlÀrning av ett andrasprÄk. Samtidigt vill jag se om pedagoger anser att de har tillrÀckligt med resurser sÄ som fortbildning, ekonomi och andra hjÀlpmedel för att tillgodo se elever/barn med svenska som andrasprÄk. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de ser textil som ett hjÀlpmedel till inlÀrningen av svenska som andrasprÄk.

I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap om pedagogernas syn pÄ hur matematikundervisningen bedrivs inom förskola och sÀrskola pÄ trÀningsskolenivÄ. Vidare att fÄ kunskap om de beröringspunkter som de bÄda skolformerna hade samt visa exempel pÄ forskning som enligt pedagoger fanns rörande matematikundervisningen inom förskola och trÀningsskola. Metoder för att fÄ ökad kunskap i detta har varit genom litteraturstudier samt intervjuer med förskollÀrare som Àr verksamma inom förskolan samt med specialpedagoger och speciallÀrare verksamma inom sÀrskolan. Huvudresultatet i undersökningen visar att trots att verksamheterna har olika styrdokument och i sig Àr tvÄ olika skolformer sÄ finns det beröringspunkter. En beröringspunkt var att man sÄg matematikundervisningen tillsammans med övrig verksamhet som en helhet och en naturlig del i arbetet pÄ förskolan och inom sÀrskolans trÀningsskoleklasser.

Jag har i detta arbete studerat om en uppdelning utifrÄn kön skulle öka flickors intresse för och tilltro till sin egen kunskap gÀllande Àmnet matematik. UtgÄngspunkten för mitt examensarbete togs i tidigare forskning och i styrdokument för grundskolan. Undersökningen genomfördes under sju veckor pÄ min slutpraktik under vintern 2003. Jag anvÀnde mig av tvÄ grupper frÄn Ärskurs nio. Den ena gruppen bestod av fem elever dÀr alla var av kvinnligt kön.

Syftet med följande examensarbete Ă€r att undersöka elevers attityd till lĂ€sning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mĂ„l att se om och i sĂ„ fall hur elevers lĂ€sning och attityd till lĂ€sning skiljer sig frĂ„n de motiveringar till lĂ€sning av skönlitteratur som Ă„terfinns i skolans styrdokument. För att nĂ„ syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkĂ€t i fyra klasser pĂ„ en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. DĂ€refter följer tre parintervjuer med sex elever, som lĂ€ser olika mycket, om deras attityd till lĂ€sning. Resultaten visar att fĂ„ elever lĂ€ser regelbundet pĂ„ sin fritid och anledningarna som de uppger Ă€r nĂ€stan uteslutande att de inte har tid eller att det Ă€r trĂ„kigt. De som lĂ€ser, lĂ€ser till största delen skönlitteratur som bygger pĂ„ underhĂ„llning och spĂ€nning (deckare, Harry Potter och militĂ€rböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna lĂ€ser privat sĂ€llan ryms inom ramen för svenskĂ€mnet och styrdokumenten och dĂ€rför skiljer sig elevernas lĂ€sning en del frĂ„n skolans. Även bland de elever som Ă€r nĂ„got mer positiva till skönlitteratur i allmĂ€nhet, Ă€ven i skolan, mĂ€rks det dock att de sĂ€llan förstĂ„r syftet med lĂ€sningen, eller valet av litteratur man behandlar pĂ„ lektionerna..

SamhÀllsdebatten om de nedslÄende resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att lÀsförstÄelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förvÀntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehÄllet i skolans styrdokument som rör lÀsförstÄelse samt Skolverkets analyser av resultatmÀtningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frÄgan om vikten av att alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse oavsett Àmne. Metoden som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie dÀr sökmetoder och urval redovisas.

Följande kartlÀggande undersökning berör omrÄdet kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet Àr att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt nÄgra barn och att utifrÄn nÄgra pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gÀllande mÄl i lÀroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. JÀmförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehÄll och den valda verksamheten dÀr kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna faststÀlla vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen Àr mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser pÄ mÄlen i lÀroplanen i relation till bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet.

Syftet med detta arbete Àr att studera hur elever pÄ hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen pÄ skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förvÀntningar som eleverna har pÄ sina lÀrare. Min metodologiska utgÄngspunkt Àr en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjÀlp av enkÀt.Jag har valt att studera endast en skola och dÄ en i en liten stad. Jag har sjÀlv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa pÄ en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att lÄta elever och lÀrare svara pÄ enkÀtfrÄgor anonymt för att fÄ sÄ Àrliga svar som möjligt. Detta Àr min frÀmsta metod för att nÄ fram till mina svar.