Sammanfattning Vi har valt att undersöka vilka argument och arbetsmetoder som skolorna har för att frÀmja en god elevhÀlsa. Vi har utgÄtt frÄn styrdokument, aktuell litteratur och forskning. Vi genomförde sex intervjuer pÄ tre olika skolor. FrÄn varje skola intervjuades en rektor och en lÀrare. Genom litteraturen och övrigt material har vi försökt ge en övergripande bild av vad en god hÀlsa egentligen Àr.

MÄnga mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt ett förhÄllande till musik, positivt eller negativt. Detta gÀller sÄvÀl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gÀller Àven författarna till detta arbete. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka musikundervisningen i skolan. StÀmmer pedagogernas syfte och mÄl med vad eleverna sjÀlva uppfattar att de lÀr sig? Hur förhÄller sig musikpedagogerna till vÄra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? VÄr undersökning Àr kvalitativ och utgÄr frÄn intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r handlĂ€ggare och skollĂ€kare frĂ„n Östergötlands 13 kommuner har besvarat frĂ„gor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan gĂ„ till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rĂ€tt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgĂ„ngen beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstĂ„s. I litteraturgenomgĂ„ngen tas ocksĂ„ frĂ„gan om individ kontra miljö upp.

Titeln pÄ denna uppsats Àr ett citat frÄn en elev som belyser det som ofta uppfattas som sjÀlvklart. Om vi gör nÄgot som Àr roligt sÄ lÀr vi oss bÀttre och intresset för omrÄdet ökar. Skolans vÀrld prÀglas av styrdokument som visar vilka mÄl som eleverna ska uppnÄ för att nÄ vissa betyg, men vad lektionerna ska innehÄlla Àr mycket upp till lÀraren att utforma. Den stora friheten bidrar till att lÀrare kan skapa den lÀrandemiljö som lÀraren anser vara mest givande för sina elever för att nÄ dessa mÄl. Men vad Àr det egentligen eleverna tycker Àr som intressant? LÀrarrollen stÀller ocksÄ ett stort krav pÄ att tillgodose elevernas behov av vad de vill lÀra för att fÄ en sÄ givande undervisningssituation som möjligt.Vi har dÀrför valt att inrikta arbetet pÄ att undersöka elevers instÀllning till Àmnet Historia och ifrÄn vilket hÄll som eleverna uppfattar att historia blir som mest intressant.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik, samt hur utemiljön anvÀnds ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill ocksÄ lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie pÄ fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen pÄ utomhuspedagogik Àr positiv och mÄnga önskar mer kunskap inom detta sÀtt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser Àven svÄrigheter med detta arbetssÀtt. Det visade sig att svÄrigheterna inte berör sjÀlva arbetssÀttet, utan faktorer som t.ex.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio Ă„ren med stigande alkoholrelaterad ohĂ€lsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssĂ€tt kan vara ett viktigt element i folkhĂ€lsoarbetet mot denna ohĂ€lsa.Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrĂ„n befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primĂ€rvĂ„rden. FrĂ„gestĂ€llningarna var om det har nĂ„gon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingĂ„r i föreliggande litteraturstudie.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser pÄ mÀnniskor och kunskap samt hur detta pÄverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förstÄelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstÄ, kan vi som framtida personalvetare ses som bÀttre rustade att arbeta med dessa frÄgor efter uppsatsens fÀrdigstÀllande.   Vi har anvÀnt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, dÀr de olika delarna 1 samt bestÄtt av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfÀlle. Vi har under arbetets gÄng sett pÄ de symboler och metaforer som anvÀnds inom organisationen och utifrÄn dessa dragit paralleller och slutsatser om den mÀnnisko- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fÄtt fram Àr att de anvÀnder sig av bÄde förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte vÀrderas utan vi har sett pÄ de faror som eventuellt kan förknippas med respektive stÄndpunkt. Vi vill dock poÀngtera att organisationen anvÀnder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund..

BakgrundFörskolan Àr en miljö som Àr under stÀndig utveckling och förÀndring. NÀr en verksamhets styrdokument och förutsÀttningar förÀndras sker Àven förÀndringar hos dem som Àr aktiva inom verksamheten. LÀrande och utveckling hos barnen Àr en stÀndigt pÄgÄende process som pÄverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön pÄverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhÄllningssÀtt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen Àr att visa pÄ de positiva arbetssÀtt och metoder pedagoger anvÀnder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats nÀr vi samlat in data till vÄr undersökning.ResultatResultatet visar pÄ pedagogers förmÄga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case VÀstra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson?s theoretical model.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers fantasi i Àmnet svenska i B-kursen pÄ gymnasiet. Materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgÄtt frÄn ett prov lÀraren formulerat och rÀttat, vilket eleverna skrivit svar pÄ. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten frÄn intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger nÄgot tydligt svar pÄ om fantasi bedöms eller ska bedömas.

Den hÀr studien handlar om hur vuxenstuderande vill ha sina studier organiserade. I vuxenutbildningens styrdokument framhÄlls vikten av flexibelt lÀrande, som ska ge den studerande möjlighet att sjÀlv vÀlja tid, plats, takt och arbetssÀtt. Den hÀr studien fokuserar pÄ vad mÄlgruppen, de vuxenstuderande, upplever utmÀrkande för en bra lÀrandesituation. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med nio vuxenstuderande, som bearbetats enligt fenomenografisk forskningsmetod. Studiens teoriram utgÄr frÄn ett sociokulturellt synsÀtt, dÀr man menar att mÀnniskor konstruerar sin verklighetsuppfattning i dialog med andra. Studien försöker bidra med kunskap om hur arbetssÀtt bör utformas för att realisera idén om flexibelt lÀrande utifrÄn mÄlgruppens villkor. Resultatet sammanfattas i fyra analyskategorier: ? sociala aspekter pÄ lÀrandesituationen ? handledarfunktionen i lÀrandesituationen ? den skriftliga kommunikationen i lÀrandesituationen ? motivationen i lÀrandesituationen. Dialogens och den sociala interaktionens stora betydelse för lÀrandet betonas av samtliga informanter.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur verksamma förskollÀrare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade lÀroplanen. Speciellt fokus ligger pÄ begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har Àven för avsikt att utreda omförskollÀrare kÀnner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehÄllet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare genomförts.Urvalet har gjorts utifrÄn att försöka fÄ sÄ stor spridning pÄ intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frÄgestÀllningarna för studien.De slutsatser som framkommer frÄn resultatet Àr att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.

Renman Linda (2008). Skolutveckling En fallstudie: jÀmförelser mellan teori och praktik. School development: A case study: Comparing theory an practice. Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna studie har frÀmst varit att tydliggöra mötet mellan teori och praktik i ett skolutvecklingsprojekt.