Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell trÀning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta Àmne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan anvÀnda sig av social och emotionell trÀning i arbetet med att skapa en bÀttre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, pÄ grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell trÀning. Vi ville jÀmföra vÄra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom Àmnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rÀtta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta Àmne Àr positiva och att det upplevs som ett bra redskap att anvÀnda sig av i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar omutomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik Àr. DefrÄgestÀllningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom omrÄdet. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som utförts pÄ en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik Àr ett sÀtt att lÀra med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt.

LÀrarjobbet Àr idag sÄ mycket mer Àn att enbart lÀra ut kunskap. I detta arbete gör jag nÄgra kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielÀrare för att ta reda pÄ om de Àr medvetna om vad som stÄr skrivet i lÀroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom sjÀlvaste kunskapsförmedlingen, stÄr det i lÀroplanen att lÀrare Àven har uppgiften att ge eleverna social trÀning, förmedla demokratiska och mÀnskliga rÀttigheter, betygssÀttning osv. LÀroplanen Àr det nÀrmaste en arbetsbeskrivning som en lÀrare har. Min undersökning visar att lÀrarna frÄngÄr och följer inte lÀroplanen fullt ut.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lÀrares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare i Idrott och hÀlsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag anvÀnt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lÀrare som undervisar i Idrott och hÀlsa pÄ skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hÀlsa skiljer sig Ät mellan lÀrare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vÀgs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av sÀrskilt stöd. För att bryta ner syftet sÄ formulerade jag forskningsfrÄgor. FrÄgorna Àr hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. UtifrÄn detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som Àr verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för nÄgon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Skolverkets granskningar visar att betygssystemet dÄ Lpo94 var gÀllande styrdokument hade tydliga brister. Kritik som riktades mot Lpo94 har frÀmst gÀllt otydlighet om hur betyg ska sÀttas, samt otydlighet i mÄlen som ska uppnÄs tillsammans med det faktum att mycket av det som stÄr i Lpo94 kan tolkas olika. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom intervjuer undersöka hur lÀrare förhÄller sig till den nya lÀroplanen, LGR 11, samt lÀrarnas syn pÄ vilken eventuellt pÄverkan den nya lÀroplanen kan komma att ha pÄ sjÀlva undervisningen och vilken betydelse den kan komma att ha för eleverna. Resultatet av studien visade att lÀrarna ansÄg att den nya betygsskalan förenklade lÀrarnas arbete nÀr det gÀller en enklare och mer rÀttvis bedömning samt betygssÀttning. De ansÄg Àven att fler betygssteg pÄ skalan var mer rÀttvis för eleverna.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i Ärskurs fyra och sex anvÀnder sig av, vilka framsteg eleverna gör frÄn Ärskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de bÄda Ärskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder Àr elev- och lÀrarintervju, grupptest och lÀromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar pÄ att eleverna anvÀnder sig av flera olika strategier nÀr de rÀknar subtraktion. Strategierna Àr effektiva i varierande grad.

I dagens samhÀlle har vi som lÀrare mÄnga olika kulturer att ta hÀnsyn till. Elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr en vÀxande grupp. Dagens skola Àr en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvÀrdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien Àr att undersöka hur de ordinarie klasslÀrarna ser pÄ betydelsen av elevernas modersmÄl och i hur stor utstrÀckning det ges utrymme till elevernas modersmÄl i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som Àr betydelsefulla för elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vad styrdokument rÄder oss till.

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av sÀrskilt stöd och framför allt till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta har vi i vÄr litteraturgenomgÄng redogjort för synen pÄ skolsvÄrigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan pÄ formuleringsarenan idag. Vi har anvÀnt fallstudien som vÄr metod och intervjuat olika befattningshavare som Àr delaktiga i processen kring stödet till elever i svÄrigheter pÄ realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som Àr i behov av stöd ska fÄ det. NÀr de politiska besluten ska realiseras kommer dÀremot skolans dilemma fram.

Med bakgrund i forskning kring lÀrares professionalisering, om de styrdokument som studeras och Àmnena som de gÀller för genomförs en jÀmförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade Är 2000) och Àmnesplaner (Gy11). UtifrÄn en design som nyttjar förÀndrings- och referenspunktsstrategierna anvÀnds en metod baserad pÄ kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som dÀrmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lÀrares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras Àven och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade Àmnesplanerna Àn i de studerade kursplanerna och dÀrmed att utrymmet för lÀrares professionalisering minskat i Àmnesplanerna jÀmfört med i kursplanerna..

BAKGRUND:I bakgrunden behandlas begrepp som Àr centrala för vÄr studie. Vi tar upp tidigare forskning och relevant litteratur som berör syftet. Vi tar Àven upp förskolans betydelse för barns sprÄkutveckling och sprÄkutvecklingens plats i styrdokument för förskolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur Ätta förskollÀrare resonerar kring det pedagogiska arbetet med att stimulera sprÄkutvecklingen hos barn.METOD:UtgÄngspunkten för undersökningen Àr kvalitativ metod och undersökningsverktyget Àr intervju. Urvalet bestÄr av Ätta förskollÀrare som Àr verksamma i förskolan.RESULTAT:De lÀrare i förskolan som medverkat i vÄr undersökning beskrev alla att de har en ganska bred erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att stimulera barns sprÄkutveckling. LÀrarna uttryckte att det var viktigare att se helheten av verksamheten Àn att stimulera sprÄkutvecklingen med sÀrskilda aktiviteter.