SocialtjÀnsten Àr en verksamhet dÀr förÀndringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lÄng tid. Tidigare studier av socialtjÀnstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsÀttningarna har visat pÄ en mörk situation. Dock saknas undersökningar dÀr arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlÀgga socialtjÀnstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fÀste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien Àr att undersöka förekomst av fysisk aktivitet pÄ förskolan utifrÄn tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen sjÀlva. Jag har valt tvÄ metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en bitrÀdande förskolechef för att ta reda pÄ hur de tÀnker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus.För att fÄ bredare kunskap i Àmnet har jag tagit hjÀlp av aktuell forskning genom att lÀsa avhandlingar, böcker och styrdokument.

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur bedömningar görs av texter producerade av elever med svenska som andrasprÄk. Detta innebar att jag undersökte hur lÀrare bedömde sina elevers texter och om deras fokus lÄg pÄ texternas form eller innehÄll. För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar utförde jag lÀrarintervjuer. Resultatet frÄn undersökningen visar pÄ stora olikheter i bedömningarna, lÀrarna emellan. De lÀrare som hade elever med lÄg sprÄkförmÄga fokuserade mest pÄ deras elevtexters form, medan de lÀrare som hade elever med mer utvecklad sprÄkförmÄga fokuserade pÄ texternas innehÄll.

Syftet med undersökningen var att belysa skolgÄrdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktÀr. Metoderna var observationer av skolgÄrdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstÄr pÄ skolgÄrden oftast Àr av liten karaktÀr, dÀr inte sÄ stora ÄtgÀrder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom ocksÄ att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar om naturmiljö och lÀrande utifrÄn flickor och pojkars lika vÀrde och hur de konkret arbetar med detta utifrÄn styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrÄn litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar pÄ att naturmiljö som lÀrandemiljö anvÀnds flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsÀttningar till lÀrande. FörskollÀrarna sÀger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika vÀrde men studien visar att det fortfarande finns mÄnga oreflekterade förestÀllningar om kön bland förskollÀrarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begrÀnsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rÀttigheter till.

Detta arbete handlar om grammatikens roll i sprÄkundervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur grammatikens stÀllning i sprÄkundervisningen har utvecklats frÄn 1960-talet fram till idag. För att fÄ en inblick i detta Àmne, har jag studerat och analyserat innehÄll i styrdokument frÄn 1965 till 2000 och i franska lÀromedel för nybörjarsprÄk pÄ gymnasiet frÄn motsvarande period. Med stöd av litteratur om sprÄkundervisning, har jag försökt att ta reda pÄ hur denna utveckling ser ut genom att titta pÄ grammatiken som produkt, d v s att tala om sprÄket, och pÄ grammatiken som process, d v s att anvÀnda sprÄket i sitt rÀtta sammanhang. Dessa tvÄ sÀtt att se pÄ grammatiken utgör en bra utgÄngspunkt för att fÄ en helhetsbild av grammatik, och nÀr det gÀller att utveckla sprÄkförmÄgan Àr samspelet dem emellan viktigt.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den hÀr studien Àr att analysera hur styrdokument och resurser anvÀnds i specialundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten pÄ tvÄ olika skolor. Utsagor frÄn skolledare och lÀrare samt observationer av lÀrare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar tvÄ skolledare och tvÄ idrottslÀrare. I studien har vi valt att utgÄ frÄn lÀroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.