Under hösten 1997 och vÄren/hösten1998 har ett pilotprojekt bedrivits i Linköpings kommun. Det Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien och handlar om ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete med 24 olika teman att anvÀnda under de 6 första skolÄren.För att anvÀnda materialet i skolan har vissa utvalda delar översatts till svenska. Det Àr endast en direktöversÀttning och inget speciellt anpassat till den svenska skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och rektors uppfattningar om att lÄta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero pÄ att mÄlet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning Àr att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr jag genomfört intervjuer med fyra lÀrare och en rektor pÄ en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror frÀmst pÄ fyra orsaker, brist pÄ diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist pÄ diskussion gÀllande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristÄende frÄn varandra och att det beror pÄ lÀrares och rektors egna instÀllningar, uppfattningar och kompetens..

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgÄr man ifrÄn att elever lÀr i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lÀrare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lÀrandesituationer för eleverna. Det ÀrocksÄ viktigt att lÀraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svÄrigheter elevernakan ha dÄ bokstavssymboler ersÀtter tal. Tidigare forskning beskriver att lÀrare kan stÀlla sigfrÄgorna vad, hur och varför dÄ de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbÄde undervisningen och utvÀrderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lÀrares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i Äk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lÀrare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lÀrare utgÄr frÄn lÀroboken dÄ de planerar undervisningen ochutvÀrderar elevernas kunskaper.

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Studien tar utgÄngspunkt i det vidgade textbegreppet och undersöker vilka texttyper lÀrare i grundskolans Är 1-3 anvÀnder sig av i sin undervisning. Undersökningen beskriver Àven varför lÀrarna vÀljer att anvÀnda dessa texttyper.I studien ges en bild av hur diskussionen kring det vidgade textbegreppet ser ut, hur det vidgade textbegreppet beskrivs i skolans styrdokument samt den forskning som finns i Àmnet.Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ enkÀt som ligger till grund för en kvalitativ intervjustudie. 25 verksamma lÀrare har svarat pÄ enkÀten varav tre har intervjuats.Resultatet visar att lÀrarna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av samma texttyper och att skönlitteratur och handskrift dominerar undervisningen Àven om andra texttyper ocksÄ förekommer. Det som i stor utstrÀckning pÄverkar lÀrarnas textval Àr tradition samt egna intressen och kunskaper.I diskussionen jÀmförs resultatet av undersökningen med den tidigare forskningen och det vidgade textbegreppet problematiseras..

Denna uppsats har undersökt genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgorna pÄ lÀrarutbildningarna i Sverige med betoning pÄ LÀrarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lÀrarutbildningarna Àr utformade sÄ att könsrollerna reproduceras och befÀsts, eller om lÀrarutbildningarna Àr aktiva aktörer som försöker bryta de snÀva roller som könen Àr hÀnvisade till idag. Syftet Àr ocksÄ att diskutera vilka konsekvenser lÀrarutbildningen och dess hantering av genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor kan bli pÄ grundskolan.Metoden Àr kvalitativ och materialet baseras mycket pÄ sekundÀra kÀllor bortsett frÄn tvÄ intervjuer. Resultatet visade att lÀrarutbildares uppfattningar styr innehÄllet och arbetssÀttet mer Àn utbildningsplaner och kursplaner. BÄde pÄ lÀrarutbildningarna, men ocksÄ pÄ grundskolan, Àr det enskilda eldsjÀlar som undervisar i dessa frÄgor.

Denna studie bygger pÄ elevernas syn och uppfattningar kring hÀlsa och hur hÀlsa berörs i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga studier handlar om lÀrarens syn pÄ hÀlsobegreppet i Àmnet och inte pÄ elevens syn. Syftet med vÄr studie Àr att se hÀlsa ur ett elevperspektiv, för att uppnÄ vÄrt resultat har vi intervjuat trettiotvÄ gymnasieelever för att fÄ reda pÄ deras uppfattningar om hur Àmnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar pÄ att eleverna ser hÀlsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i Àmnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hÀlsobegreppet i Àmnet Àr viktigt och borde beröras mer Àn vad det gör i undervisningen.

This thesis purpose is to investigate the sociopolitical factors and causes that led to why KB chose not to use the criteria and guidelines for their digitization activities are described in DIGSAM. To do this I focused on three research questions;- What factors (internal / external) led to the decision not to use the criteria guidelines for digitization, which is described in the policy document DIGSAM and what arguments and opinions formed the basis for the decision.- What is the Library's digitization activities, the factors, criteria and guidelines governing activity in the current situation? - Will KB's choice not to use DIGSAM as a whole in their digitization activities affect national library's role as a beacon for the Swedish libraries digital work? In what way and why? In order to answer these questions I interviewed three of KB:s librarians who had extensive knowledge of digitization and DIGSAM. I chose to also use a pilotstudy that was conducted at KB in the of spring 2010. The idea was to use this material as a basis to build on.As a theoretical framework, I chose to use a socio-political theory of Ingrid Mason.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever har tillrÀckliga kunskaper för att klara av sjÀlvstÀndigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks anvÀndningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers sjÀlvstÀndighet. Jag har fördjupat mig i gÀllande styrdokument och tagit del av den nationella utvÀrderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, lÀsutveckling och inlÀrningsstilar har granskats. DÀrefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i Är 6, dÀr eleverna besvarat teoretiska frÄgor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka grundskoleelevers (Ă„k 9) erfarenheter av demokratiarbetet i skolan. I uppsatsen görs en Ă„tskillnad mellan ett funktionalistiskt-, deltagar- samt deliberativt demokratiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vad en rad olika styrdokument som grundskolan har att förhĂ„lla sig till sĂ€ger om det Ă„lagda uppdraget, har analyserats utifrĂ„n de olika demokratiska perspektiven. En enkĂ€tundersökning med 98 elever i skolĂ„r 9 pĂ„ fyra skolor i Örebro kommun genomfördes för att ta del av elevernas erfarenheter. EnkĂ€tsvaren har jĂ€mförts med styrdokumenten, demokratiteorierna samt tidigare forskning om demokrati i skolan för att se dels hur skolan uppfyller styrdokumentens krav, dels var tyngdpunkten i demokratiarbetet ligger.

Undersökningens huvudsyfte Àr fÄ en insikt i vilka skönlitterÀra texter som lÀses pÄ högstadiet. LÀrare ifrÄn tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen Àr en stol del av svenskÀmnet och svensklÀrare har sÄledes ett stort ansvar nÀr det gÀller att vÀlja ut adekvata texter. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ vilka texter som lÀses i sin helhet pÄ högstadiet idag. Tidigare undersökningar Àr frÀmst utförda pÄ gymnasienivÄ och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lÀrare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger lÄngt ifrÄn elevernas litterÀra register.