Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det Àr av största vikt att den Àr likvÀrdig och rÀttssÀker. Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare arbetar med bedömning och om lÀrarnas sÀtt att arbeta med bedömning Àr likvÀrdig och rÀttssÀker. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp.Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sÀtter eleven i fokus och Àr fullt medvetna om vad styrdokument med dess mÄl och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvÀrdig och rÀttssÀker bedömning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur nÄgra lÀrare tÀnker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lÀrarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstÀmmer med forskningens presentation. Fem lÄg- och mellanstadielÀrares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning lÀsÄret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lÀrarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen pÄ ett sÀtt som stÀmmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns Àr den att lÀrarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven Àr trygg dÀr.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med undersökningen var att beskriva omstÀndigheter som uppstÄr vid tolkning och verkstÀllighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen anvÀnt oss av arbetsrelevanta frÄgestÀllningar hÀmtade frÄn BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi Àven hos respondenterna sökt förslag pÄ förÀndringar i syfte att förbÀttra arbetsförutsÀttningar och resultat. Vi granskade ocksÄ respondenternas instÀllning i frÄgor som berör förÀndringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssÀtt samt i elevernas förhÄllande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag Àr tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns omrÄden som kan utvecklas och förbÀttras.

I denna C-uppsats Àr syftet att titta pÄ vilket sÀtt kursplanens och lÀroplanens mÄl Àr kopplade till de nationella proven i matematik för skolÄr 5 och 9 och vad de innehÄller matematiskt. Med innehÄller matematiskt menar vi vad frÄn matematiken som tas upp och om uppgifterna visar pÄ de mÄl ur styrdokumenten som Àr avsett. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre prov för Är 5 och tre prov för Är 9 samt kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. LÀrarna för Är 5 vill Àndra provens utformning och lÀrarna frÄn Är 9 tycker att proven Àr bra, sÀrskilt som ett stöd nÀr de ska sÀtta betyg.

Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers lÀsintresse kan stimuleras genom nÀrlÀsning och boksamtal. God lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse Àr en förutsÀttning för inlÀrning, vilket inte minst betonas i vÄra styrdokument. DÀrför ser vi som blivande lÀrare det som en utmaning och en nödvÀndighet att stimulera lÀsintresset hos vÄra elever. Undersökningen Àgde rum i Är 6, bestÄende av 24 elever och en klasslÀrare, under vÄr slutpraktik v. 40-47, 2002.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka de nationella styrdokumentens avsikt med grammatikundervisningen och att jÀmföra detta med hur grammatikundervisningen i engelska genomförs i en svensk gymnasieskola för att nÄ föreskrivna mÄl i undervisningen. För att förtydliga problematiken kring grammatikundervisningen pÄ gymnasienivÄ ges en redogörelse av forskning kring grammatikundervisning och nÄgra sprÄkundervisningsmetoder. Faktorer som pÄverkar grammatikundervisningen beskrivs ocksÄ. SjÀlva undersökningen bestod av en genomgÄng av de nationella styrdokumenten gÀllande engelska för gymnasiet och intervjuer med ett antal gymnasielÀrare. Resultatet visar att grammatikens roll inte Àr tydlig och preciseras inte i styrdokumenten.

UtbildningsfrÄgor, med sÀrskilt fokus pÄ elevers grundutbildning och mÄluppfyllelse, Àr ett angelÀget och Äterkommande inslag i samhÀllsdebatten. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat hur elevers lÀrande kan stimuleras och hur lÀrmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehÄll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frÄgor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och lÄta deras röster fÄ utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lÀrmiljöer kan skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att utifrÄn elevers uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor skapa förstÄelse för hur de upplever och beskriver sitt lÀrande i skolan och vilka förutsÀttningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lÀrande och sin utveckling.

HÄllbar utveckling Àr ett omtvistat och komplext begrepp med mÄnga tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta stÄr det tydligt framskrivet i bÄde styrdokument och skollag att det skall undervisas om hÄllbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur tvÄ gymnasielÀrare och tio elever uppfattar begreppet hÄllbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hÄllbar utveckling. Studien har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter vid GrundlÀrarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag pÄ fritidshemmet och ifall det Àven förÀndrar yrkesrollen. En förÀndring som kan utveckla yrkesrollen frÄn att fokusera pÄ omsorg till att Àven se en stor potential i att undervisa. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med studenter som gÄr sjÀtte och sista terminen pÄ sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jÀmförelse med gÀllande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det Àr intressant att notera hur studenternas syn pÄ uppdraget fokuserar mer pÄ att skapa en trygg och rolig fritid snarare Àn att se fritidshemmet som en arena dÀr eleverna erbjuds en fritid som Àr utvecklande och kan stödja dem i det lÀrande som förvÀntas ha skett i klassrummet.

Vid millennieskiftet inledde EU en gemensam utbildningspolitik som en del av den sÄ kallade Lissabonstrategin frÄn 2000, vilken hade som syfte att stÀrka Europas konkurrenskraft gentemot Asien och Amerika. Hotet sÄgs ligga i globaliseringen och IT-teknikens snabba framfart och man sÄg ett behov av att utforma en gemensam utbildningsmÀssig strategi. Den kom att kallas ?utbildning 2010? och formulerades i tre strategiska mÄl:1.att höja utbildningssystemens kvalitet2.att göra det lÀttare för alla att fÄ tilltrÀde till utbildning3.att öppna utbildningssystemen mot vÀrldenSyftet med den hÀr uppsatsen har varit att med utgÄngspunkt frÄn utbildning 2010 undersöka hur dessa utbildningsmÄl Àr tÀnkta att uppnÄs och vilket in-nehÄll som EU prioriterar inom utbildningsomrÄdet, definierat som nyckel-kompetenser, samt hur just den sprÄkliga delen av utbildningspolitiken be-skrivs. Fokus inom sprÄkomrÄdet ligger pÄ svenska för invandrare (sfi).Material för undersökningen Àr?rapporter, lagar och annan dokumentation frÄn EU:s webbplats.?av EU framstÀllda referensramar för nyckelkompetenser och sprÄk jÀmte kritiskt granskande material?lÀroplaner och andra styrdokument för sfi.Detta material har bearbetats och analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vil-ka Àr utbildningsmÄlen för utbildning 2010, vilka nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande definierar dess innehÄll, hur ser EU:s sprÄksyn ut och hur avspeglar den sig i sfi:s styrdokument?Resultatet av undersökningen visar att EU:s ambitioner inom utbild-ningsomrÄdet har en stark ekonomisk inriktning dÀr bakgrunden Àr mÄlet att skapa ?vÀrldens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi? (Europeiska gemenskapernas kommission 2001.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.