Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvÀgledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vÀgledare pÄ gymnasieskolor i en medelstor stad i SkÄne. Studiens huvudsakliga resultat Àr att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns nÄgra specifika riktlinjer frÄn varken styrdokument, rektor eller vÀgledaren sjÀlv för hur vÀgledaren ska hantera omvalen, nÄgot som utgör ett stort problem för vÀgledarna. Studien har i analysen Àven lyckats urskilja fem olika roller vÀgledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har ocksÄ kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte Àr kompatibel med de AllmÀnna rÄden för studievÀgledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vÀgledare, roll, riktlinjer.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur pedagoger uppfattar den fria leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har pÄ lek och den fria leken. Jag tar Àven upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lÀrandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda Àmnet.

Detta examensarbete behandlar undervisningsmetoden infÀrgning. InfÀrgning kan beskrivas som en metod att öka intresse, motivation och förstÄelse för kÀrnÀmnen pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram. Rent konkret bestÄr metoden i att man anvÀnder kunskaper och annat som anknyter till elevernas karaktÀrsÀmnen som en del av sin kÀrnÀmnesundervisning. NödvÀndigheten av detta visar litteratur, skolverksutredning samt styrdokument pÄ. Syftet Àr att undersöka huruvida infÀrgning av Àmnet samhÀllskunskap i en klass pÄ ett yrkesförberedande program kan leda till ökat intresse, motivation och förstÄelse för Àmnet.

BAKGRUND:HÀr ger vi lÀsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad vÄra styrdokument sÀger kringden skönlitterÀra lÀsningen i skolan.SYFTE:VÄrt huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger talar om att de anvÀnder skönlitterÀr lÀsning iundervisningen. Med hjÀlp av delfrÄgorna: Vilken litteratur lÀser man i skolan? Hur serpedagogerna pÄ relationen mellan skönlitteratur och lÀrande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterÀr lÀsning och hur de anvÀnder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterÀr lÀsning i skolan Àr av stor vikt. Det Àr nÄgot de anvÀndersig av och nÄgot de tycker Àr viktigt bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Abstrakt Åberg, Caroline (2014). NĂ„gra röster om lĂ€rarrollen i vuxenutbildningen. (Some Opinions about the TeacherÂŽs role in Adult Education- an Interview based Study). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola ProblemomrĂ„de I och med införandet av den nya lĂ€roplanen, LĂ€roplanen för vuxenutbildningen 2012, har vuxenutbildningen fĂ„tt nya riktlinjer och mĂ„l. Bland annat har kraven pĂ„ flexibilitet och individanpassning ökat.

The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami.

The aim of this study is to examine how the way of teaching in technical subjects are in Uganda and to link those results to Swedish circumstances. A comparison is being done both of the teaching and what methods are used. Since I was living with my family in Uganda I could easily examine the system of school here. During four days I was at a school named Aga Khan School here in Kampala. I could there participate in teaching, talk to teachers, observe and participate during lessons.

Denna studie undersöker begreppet elevnÀra som anvÀnds i Kursplan för Svenska frÄn Är 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lÀrare för att ta reda pÄ deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas Àven.Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lÀrarnas Äsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att bÄde de intervjuade lÀrarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnÀra innebÀr, men Skolverket har dock en bredare syn.Alla de intervjuade lÀrarna har olika definitioner, vilket visar att det Àr problematiskt att i ett styrdokument anvÀnda ett begrepp dÀr tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna Àr mÄlstyrda Àr det viktigt att dessa mÄl Àr tydliga sÄ att lÀrarna kan förstÄ dem.

 Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, dÀr studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den innebörd förskollÀrare tilldelar leken i pedagogisk praktik.     I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek Àr en viktig faktor för barns utveckling.     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger pÄ förskolor, dÀr intervjuguiden har byggts pÄ frÄgor som sammanstÀllts utifrÄn tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet anvÀndes fokusgruppmetoden, vilket Àr en kvalitativ metod, som utgick ifrÄn semi- strukturerade frÄgor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, dÄ vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling frÀmjas genom leken i verksamheten..

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan skapa ett gott talklimat. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av frÄgestÀllningar som hur lÀrare uppfattar begreppet talklimat och hur de skapar förutsÀttningar för att alla elever ska vÄga tala?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi en kvalitativ metod. Vi valde att stÀlla öppna frÄgor, en s.k. ostrukturerad intervju.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur skolorna och Barn- och utbildningsnÀmnden i en kommun formulerar sig i skriftliga dokument till de styrande organen i kommunen samt Skolverket nÀr det gÀller mÄlstrategier för att sÄ mÄnga som möjligt av eleverna ska nÄ de nationella mÄlen. Ett delsyfte var ocksÄ att belysa pÄ vilka grunder elever ska fÄ eller fÄr stöd. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv studie med kvalitativ, hermeneutisk, tolkande inriktning, dÀr vi anvÀnde Ärsredogörelser, kvalitetsbeskrivningar frÄn de olika skolorna i kommunen samt Barn- och utbildningsnÀmndens Ärsredogörelser för Ären 2000-2004. Resultatet visar att elever som ej nÄr mÄlen fÄr ett specialpedagogiskt stöd samt att skolan arbetar med bakomliggande faktorer som miljö och vÀrdegrundsarbete för alla elever. Skolorna arbetar systemteoretiskt med en blandning av det kompensatoriska/kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet..

Sexuella övergrepp pÄ barn Àr nÄgot som pÄ senare Är mer och mer har uppmÀrksammats. Syftet med studien var att utifrÄn fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och kÀnslor av att under uppvÀxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat pÄ deras liv som vuxna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och hÀndelserna.

Bakgrund Bakgrunden beskriver olika faktorer som Àr vÀsentliga för övergÄngens process samtidigt som riktlinjer, styrdokument och lagar tas upp. I avsnittet finner vi Àven tidigare forskning som anknyter till Àmnet. Studiens teoretiska ram grundar sig i Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Syfte Syftet med undersökningen Àr att fÄ insikt om vilka faktorer som spelar in gÀllande övergÄngens process frÄn förskola till förskoleklass.Metod Kvalitativ intervjustudie dÀr sex specialpedagoger frÄn olika kommundelar inom en kommun intervjuades.Resultat Utefter respondenternas utsago presenterar avsnittet vilka faktorer som ligger till grund gÀllande övergÄngens process bl.a. överlÀmning av information t.ex. sekretess, inkludering och integrering.