Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrare och elevers instÀllning till teknikÀmnet i skolan och om lÀrarna nÄr ut med sin undervisning till sina elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer och 78 enkÀter. LÀrarna intervjuades med hjÀlp av intervjuguide för att kunna lÄta intervjun gÄ i olika riktningar. Eleverna fick enkÀter med bÄde öppna och slutna frÄgor. Resultatet visar pÄ att undervisning i teknik sker i större utstrÀckning Àn förvÀntat.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare ser pÄ de villkor som rÄder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskÀmnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien Àr bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och lÀsare/lyssnare och synen pÄ svenskÀmnet som ett stoffÀmne. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare vid tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lÀrarna uttrycker sig positivt om de tillfÀllen dÄ deras elevers texter framstÀlls och anvÀnds i autentiska sammanhang.

Genom intervjuer och observationer har innehÄllet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrÄn vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnÄendemÄlen istÀllet för strÀvansmÄlen medan observationer visar att Àven strÀvansmÄlen finns med i arbetet. Det matematiska innehÄllet som frÀmst behandlas Àr taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, sjÀlvkÀnsla och att anvÀnda tiden till lÀrande Àr ocksÄ viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna kÀnner stort stöd frÄn forskningsbaserade handböcker.

Denna studie undersöker om elever fÄr möjlighet att tillgodogöra sig de redskap de enligt samhÀllet behöver för att hantera historieÀmnet i historieundervisningen. Undersökningen Àr speciellt inriktad mot historieundervisningen i Ärskurs 7-9, och graden av samstÀmmighet mellan Lgr 11 samt lÀromedlen SO-Serien Historia och Utkik: historia. 7-9. Àr det som Àr i fokus. Undersökningen gjordes genom att de lÄngsiktiga mÄlen för historieundervisningen pÄ grundskolan samt kunskapskraven för historia Ärskurs 9 kategoriserades i det Teoretiska ramverket för historiskt resonerande.

Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Den hĂ€r undersökningen behandlar lĂ€rarnas tolkning av begreppet historiemedvetande. Totalt Ă€r Ă„tta olika lĂ€rare intervjuade; hĂ€lften av dem undervisar i Ă„r 4-6 och hĂ€lften i Ă„r 7-9. Samtliga lĂ€rare som intervjuats arbetar pĂ„ olika skolor i Östhammars Kommun.Undersökningen visar att lĂ€rarnas uppfattning och tolkning av styrdokumenten pĂ„verkar deras planering av undervisningen. Den visar ocksĂ„ att frĂ„nvaron av en korrekt och gemensam definition av ett begrepp som förekommer i styrdokumenten skapar osĂ€kerhet kring innebörd, tillĂ€mpning och bedömning. FrĂ„nvaron av en definition medför ocksĂ„ att en fruktbar tolkning av begreppet inte kan existera och att det dĂ€rmed medför svĂ„righeter för att bedöma elevernas relation till detta begrepp, samt fördomar om hur elevernas relation till historiemedvetandet ser ut..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad livskunskap Àr, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har anvÀnts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har anvÀnts har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap Àr svÄrt att sÀtta en förklaring pÄ samtidigt som det Àr mÄnga som har försökt sig pÄ det. Livskunskap Àr ett populÀrt Àmne i dagens skolor och materialet som anvÀnds flitigast kallas Livsviktigt.

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ mer kunskap om lÄgstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus pÄ ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare gÄr jag in pÄ manligt och kvinnligt, mÀn och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framstÀlls i media idag.

Syftet med studien var att se hur förskollÀrare beskriver arbetet med utvecklingssamtal? Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. I studien deltog sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i Mellansverige. Delar av resultatet visar att förskollÀrarna pÄ de tre förskolorna arbetar olika med dokumentationer, förberedelser, genomförande, efterarbete i utvecklingssamtalet. FörskollÀrarna anvÀnder sig av olika dokumentationsmallar som underlag i arbetet med utvecklingssamtalet.

Democracy is a term that has been researched, and still is researched, a lot. In my education to become a teacher it has been the subject that interests me the most and I would like to be able to contribute to this research. The starting point of this essay is that in my experience there is a difference in how the national curriculum describes democracy and how the students I have met describes it. Therefore I wanted to investigate whether this also applies to a wider context than the students that I meet in my everyday life. The purpose of this essay is; to examine whether students in the ninth grade has the same view on democracy as the national means of control. The result I have attained through my work is that they somewhat share the same vision.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..