I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstÄr nÀr lÀrare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebÀr för lÀrar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel frÄn skolan dÀr dessa mÄl och normer inte uppnÄs. Efter detta ska jag förklara varför lÀrare brister i yrkesetik.

Uppsatsens syften Àr att undersöka hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med sÀrskilt fokus pÄ arkivvÀsendet, samt att sÀtta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. SÀrskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevÀrde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgÄng av utredningar som fokuserar pÄ kulturpolitik i allmÀnhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet anvÀnds pÄ ett ambivalent sÀtt med varierande rÀckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt sÀrprÀglat kulturarv och en mÀngd mindre kulturarv, dÀr minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingÄ.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma lÄnga tradition som museer av aktiv insamling, skapande av kÀllmaterial och utÄtriktad förmedling av det material som förvaras pÄ institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet fÄr en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna mÄste ta pÄ sig en mer aktiv roll och sjÀlvkritiskt granska vilka vÀrderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i SkÄne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. PÄ konkret vardagsnivÄ tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förÀndrade betydelse ha relativt liten betydelse.

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vÀnder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern Àr att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun Àr en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, dÄ en stor del av kommunens anstÀllda snart har gÄtt i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vÀnder sig till yngre invÄnare.Utformningen av foldern Àr baserad pÄ budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, Ärsplan, styrdokument och intervjuer med anstÀllda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars vÀrderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp Àr ytterligare metoder som har legat till grund för framstÀllningen av foldern..

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stares arbete. Det handlar sĂ„vĂ€l om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien Ă€r att studera stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det Ă€r möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingĂ„r att studera om kommunerna Ă€r klara över vad de sjĂ€lva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de Ă€r tydliga i sitt uppdrag till stads-trĂ€dgĂ„rdsmĂ€staren samt att studera hur stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€starna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod Ă€r djupintervjuer med tre stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare i Örebro lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frĂ„gorna i Askersund, dĂ€r man inte har en utpekad funktion motsvarande stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare.

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Svenska kommuner stÄr inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundlÀggande informationssÀkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsÀtter ett ledningssystem för informationssÀkerhet, en betydande del av ledningssystemet Àr att upplÄta en informationssÀkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hÄllas levande genom revidering för att sÀkra kvaliteten inom informationssÀkerhetsarbetet. Syftet med denna studie Àr att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hÄlla informationssÀkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

I denna uppsats undersöker och analyserar jag grĂ€nsvĂ€rdesbegreppets framstĂ€llning i svenskalĂ€roböcker för gymnasieskolan. UtifrĂ„n Tall och Vinners (1991) termer begreppsbild och begreppsdefinition samt Lakoff och NĂșñez (2000) kognitiva idĂ©utvecklingsteori studerar jag vilkaförutsĂ€ttningar för förstĂ„else som ges utifrĂ„n lĂ€roboksinnehĂ„llet. I uppsatsen studeras Ă€ven de styrdokument som legat till grund för dagens lĂ€roböcker och i dessa noteras hur grĂ€nsvĂ€rdesbegreppet har fĂ„tt allt mindre utrymme i undervisningen sedan 1970-talet men att begreppet Ă„ter nĂ€mns i den nyagymnasiereformen Gy11. I min undersökning av lĂ€roböcker konstateras att skillnaden visserligen Ă€rstor pĂ„ hur mycket plats grĂ€nsvĂ€rdesbegreppet fĂ„r i litteraturen men det kan konstateras att flera avdagens lĂ€roböcker har en otillrĂ€cklig framstĂ€llning för att elever skall ges en ordentlig möjlighet att utifrĂ„n dessa skaffa sig förstĂ„else för begreppet..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen Àr en studie av hur lÀrare bedömer och betygssÀtter elevers muntliga prestationer pÄ den muntliga provdelen i det nationella provet i svenska B. Skolans styrdokument, dÀribland betygskriterier och bedömningsmallar, har som mÄl att styra lÀrarnas arbete med det mÄl- och kriterierelaterade betygssystemet för att proven ska uppnÄ sitt syfte. LÀrarna, de fem informanterna, beskriver i tvÄ olika intervjuer (stimulated recall) hur deras bedömningspraktik ser ut dÄ de försöker uttyda betygskriterierna. I uppsatsen beskrivs och analyseras vad lÀrarna bedömer, hur lÀrarna bedömer samt varför lÀrarna bedömer som de gör. Uppsatsen, som har en kvalitativ ansats, redovisar brister i likvÀrdighet, ojÀmlika bedömningssituationer samt olika bedömningsgrunder nÀr lÀrarna bedömer elevers muntliga prestationer..

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattning om trygghet, hur de arbetar för att skapa den samt hur de tolkar sitt ansvar för trygghetsarbetet. Genom en kvalitativ metod, bestÄende av intervjuer med sju verksamma pedagoger, skapades en bild av hur trygghetsarbetet ser ut. Pedagogerna förklarade sin syn pÄ trygghet, och vad som krÀvs för att det ska finnas och fungera. De talade bland annat om vikten av rutiner, gemensamma förhÄllningssÀtt inom lÀrarlaget, förÀldrakontakt samt ett positivt bemötande. NÄgra slutsatser som gÄtt att utlÀsa Àr att samhÀllsförÀndringar pÄverkat bÄde trygghetsarbetets utförande, samt ansvarsförstÄelsen kring den.