Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Aim: The aim of the study is to show how a Bildung-oriented biology teaching could be designed, along with providing classroom examples of such teaching. In this study, the term Bildung, is defined based on the German Didaktik tradition as competences for self-determination, constructive participation in society, and solidarity. Theory: The study is based om Englund?s thoughts of teaching as didactic choices that express different views of meaning, socialisation, method, and context. This is referred to as companion meanings. Additionally, the theoretical framework is influenced by Gadamer?s thoughts on understanding through dialogue and Klafki?s didactic analysis of educational content for Bildung-orientated approaches. Method: The empirical qualitative study is based on ten semi-structured interviews of biology teachers at Swedish Folkh?gskola.

I det hÀr arbetet har jag försökt att fÄ en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda pÄ vad det stÄr om demokrati i skolans styrdokument.Jag har ocksÄ gjort en empirisk undersökning , dÀr jag har undersökt hur elever, lÀrare och förÀldrar stÀller sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning nÀr det gÀller arbetssÀtt och undervisningens innehÄll. LÀrarenkÀten visade pÄ att det ansvar eleven fÄr ta i skolan, Àr i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns pÄ rÀtt stÀlle vid rÀtt tillfÀlle. FörÀldraenkÀten visade att de flesta förÀldrar stÀllde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Syftet med detta arbete var att jÀmföra vad lÀrare respektive lÀrarstudenter uppfattar som viktigt nÀr de beskriver lÀraryrket med betoning pÄ vÀrdegrundsarbete. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Resultat blev att bÄde lÀrare och lÀrarstudenter framförallt betonade Àmneskompetens och den socialt fostrande kompetensen som viktiga i lÀraryrket. Trots detta uttryckte lÀrarna en önskan att prioritera Àmnesundervisning framför andra uppgifter vilket inte var lika tydligt hos lÀrarstudenterna. LÀrarna vill inte ha den fostrande uppgiften i skolan.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Även att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Föreliggande studie har undersökt om och i sÄ fall hur förskolor bedriver ett sprÄkutvecklande arbete i uterummet. Tidigare forskning och litteratur om sprÄkutveckling och utomhuspedagogik presenterades tillsammans med förskolans styrdokument och jÀmfördes med det empiriska underlaget. Studiens slutsats blev att det finns tydliga indikationer pÄ att det sprÄkutvecklande arbetet i förskolans uterum kan och bör utvecklas. För att detta ska vara möjligt behöver man arbeta med den rÄdande kunskapssynen hos sÄvÀl ledning som pedagoger verksamma i barngrupp i förskolan. Ett fÀrdigstÀllt material för sprÄkutvecklande arbete i förskolans uterum skulle inte utgöra nÄgon nÀmnvÀrd skillnad enligt majoriteten av de pedagoger och beslutsfattare som deltagit i undersökningen, sÄvida materialet inte kompletteras med teori och utbildning..

Ett flertal bÄde internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sÀmre pÄ matematik. Ett delomrÄde som ofta utpekas Àr geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ hur Àmnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lÀrare anvÀnder sig av nÀr de undervisar i geometri i de tidigare skolÄren. Empirin har hÀmtats frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer och frÄn studier av gamla lÀroplaner. Resultatet visar att lÀrare anvÀnder en mÀngd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lÀrarna.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Uppsatsens innehÄll Àr grundat pÄ rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade pÄ ett antal brister som behövde ÄtgÀrdas och som Skolverket ansÄg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gÄtt ut grundskolan med fullstÀndiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad pÄ de vuxnas syn pÄ skolan, dÀrför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i Är 1 pÄ gymnasiet dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. De brister som Àr tydligast enligt elevernas svar Àr: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur teknikundervisningen ser ut pÄ en högstadieskolaoch stÀlla detta i relation till styrdokumenten. Vi vet att styrdokumenten har betydelse förklassrumsverksamheten, men det Àr relativt okÀnt hur de pÄverkar teknikundervisningenutformning och gestaltning. För att fÄ svar pÄ frÄgan gjordes en djupintervju av elever ochlÀrare med en hermeneutisk ansats, vilket innebar att jag nÀrmade mig problemstÀllningensubjektivt utifrÄn min egen förstÄelse. Mitt resultat av studien visar att styrdokumenten Àrkomplexa och svÄrtolkade. I och med att man inte har givit nÄgot konkret innehÄll ikursplanen för teknik, utan mer exempel pÄ hur Àmnet kan utformas , har detta medfört att detutvecklats olika synsÀtt pÄ undervisningen.

Denna studie Àr ett försök att utforska lÀrarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjÀlp av en intervjuguide kopplade till gÀllande styrdokument, utvÀrderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som Àr av antingen positiv eller negativ karaktÀr för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna Àr att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgÄng till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen pÄ skolan har en positiv instÀllning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gÀllde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars perspektiv pÄ undervisning kring frÀmlingsfientlighet och mÄngkultur. I min litteraturgenomgÄng har jag fÄngat upp vad forskningen kring dessa omrÄden menar Àr relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att anvÀnda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet frÄn mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhÀlle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete Àr att se hur skolorna tolkar och omsÀtter styrdokumentens riktlinjer angÄende rasism och nazism. Jag vill ocksÄ undersöka hur nazisterna gÄr till vÀga nÀr de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har jag kommit fram till att det krÀvs betydligt mer engagemang och kunskap hos lÀrare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.