Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lÀrarens val av kursinnehÄll och elevernas intressen i Ärkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat tvÄ religionslÀrare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd pÄ elevinflytande. Eleverna har svarat pÄ enkÀter om deras intressen för Àmnen och omrÄden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog tvÄ lÀrare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen Àr ytterst begrÀnsat..

Syftet med denna undesökning var att ur ett ekologiskt perspektiv undersöka betydelsen av interna och externa resurser för integrationen för nyanlĂ€nda flyktingar i Fagersta kommun, och om nĂ„got upplevts sĂ€rskilt viktigt för integrationen som bidragit till kĂ€nsla av hopp och framtidstro. TvĂ„ delstudier genomfördes. En kartlĂ€ggning gjordes av lagar och regleringar som pĂ„verkar flyktingpolitiken samt en dokumentanalys av lokala policy- och styrdokument i Fagersta kommun. Åtta semistrukturerade ntervjuer genomfördes med fyra kvinnliga och fyra manliga flyktingar bosatta i Fagersta. Resultatet, som överensstĂ€mmer med tidigare forskning, visade att flyktingar behöver ges möjlighet att vara aktiva i sin egen anpassningsprocess.

Under förskoleĂ„ren behöver barn utveckla en förstĂ„else för tal, lika vĂ€l som de mĂ„ste erövra det talade sprĂ„ket. Barns möjligheter att lĂ€ra matematik pĂ„verkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen Ă€r en fallstudie vars syfte Ă€r att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en sĂ„ fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de tvĂ„ lĂ€rarna som arbetar med denna Ă„ldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har Ă€ven tittat nĂ€rmare pĂ„ de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet dĂ€r matematiken lyfts fram och fokuseras pĂ„ redan i tidig Ă„lder. LĂ€rarna presenterar och introducerar matematik för barn pĂ„ ett mycket medvetet och strukturerat sĂ€tt..

Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd och gĂ„r en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lĂ€rare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Önskan var att lyfta deltagarnas livsvĂ€rldar och deras upplevelser. Deras berĂ€ttel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i Ă€mnet samt begreppen lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Teori:Som hjĂ€lp att förstĂ„ elevernas och lĂ€rarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvĂ€rldsfenomenologin som ansats för att fĂ„ en förstĂ„else för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvĂ€rldar. Inom livsvĂ€rldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förstĂ„else för mĂ€nniskors livsvĂ€rl-dar Ă€r det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Metoden vi anvÀnde oss av Àr en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes pÄ sex förskolor dÀr antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lÀmnade vi ut trettiosex enkÀter pÄ dessa förskolor. Vi e-mailade Àven frÄgor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, dÄ vi ville fÄ deras syn pÄ bemötandet av barn i behov av sÀrskilt stöd och om det finns nÄgra resurser för dessa barn.

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta examensarbete undersöker jag hur det gÄr att arbeta tematiskt i samhÀllskunskap i gymnasieskolan, vilken lÀrarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som prÀglar arbetssÀttet. För att besvara dessa frÄgor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssÀttet och hur det kan anvÀndas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förÀndrade lÀrarrollen vid ett tematiskt arbetssÀtt. Slutligen sammanfattar jag innehÄllet i vÄra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur elever pÄ högstadiet ser pÄ religionsÀmnet i dagens sekulariserade samhÀlle. VÄr undersökning Àr bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi anvÀnd oss av enkÀt, och som tolkningsmetod för att tolka enkÀtens öppna frÄgor har vi anvÀnd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vÄrt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhÀllet har blivit mer mÄngreligiöst, dessutom teorier om lÀroplanernas utveckling och LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap.Trots att Sverige Àr ett av vÀrldens mest sekulariserade land visade vÄr undersökning att de flesta eleverna anser att religionsÀmnet Àr ett viktigt Àmne som har ett vÀrde i sig. De sÄg inte religionsÀmnet som nÄgot omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att fÄ se pÄ mer filmer i undervisningen..

Undersökningens syfte Àr att undersöka hur styrdokumenten stÀller sig till lÀsning av hela böcker och om det finns ett krav pÄ elever att lÀsa minst en hel skönlitterÀr bok för att bli godkÀnda i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. För att undersöka detta har jag analyserat Àmnesplanen för svenska samt kursplanerna för svenska 1, svenska 2 och svenska 3 pÄ gymnasiet. I analysen kommer jag fram till att nÄgot krav pÄ lÀsning av hela skönlitterÀra verk för att bli godkÀnd inte finns men att styrdokumenten framhÄller skönlitteraturens status framför de andra typer av texter som nÀmns samt att varje enskild lÀrares tolkning av styrdokumenten styr undervisningens utformning och ifall lÀsning av hela skönlitterÀra verk Àr ett krav eller inte..

Ett flygsÀkerhetsarbete bygger pÄ ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, dÀr fördelningen av rapporter med avseende pÄ mÀnskliga misstag, Àr avvikande frÄn vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM frÄn normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse Àr rÀttvisekulturperspektivet.Syftet Àr att diskutera huruvida den ojÀmna fördelningen av avvikelserapporter med avseende pÄ mÀnskliga misstag i FM flygsÀkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus pÄ regler och styrdokument .Resultatet Àr att FM inte Àr att anse som en rÀttvisekultur. Framförallt Àr detta pÄ grund av den bristfÀlliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet..