Studiens fokus Àr sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ÀmnesomrÄde i förhÄllande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsomrÄdets betydelse, samhÀllets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapslÀge. Detta kunskapslÀge har testats genom ett diagnostiskt test pÄ en gymnasieskola i SkÄne under vÄren 2006, vilken valts ut som ett least likely case pÄ grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade pÄ en lÄg kunskapsnivÄ om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmÀnhet hos eleverna, i förhÄllande till kursmÄlen och betygskriteriet för betyget GodkÀnd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för sprÄkinlÀrning i det svenska sprÄket samt integrering i samhÀllet för nyanlÀnda elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrÄn lÀrarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jÀmförelse i deras syn pÄ utbildning för nyanlÀnda elever. UtifrÄn detta formulerades fyra frÄgestÀllningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lÀrarnas syn pÄ sprÄkinlÀrning och integrering, kunskapsbedömning samt samhÀllsnormers implikationer pÄ utbildningen för nyanlÀnda elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys pÄ regeringens Proposition Utbildning för nyanlÀnda elever- mottagande och skolgÄng samt LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua tvÄ lÀrare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

Fas 3 Àr en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 Àr att personer i lÄngtidsarbetslöshet sÄ snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrÄn den arbetssökandes perspektiv och utifrÄn arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frÄgestÀllningar uppsatsen förhÄller sig till Àr: 1. Vilka Àr de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berÀttelser om Fas 3?2.

År 2008 Ă„terinfördes speciallĂ€rarutbildningen efter att ha legat i trĂ€da under drygt tjugo Ă„r. I denna studie förs den nya speciallĂ€rarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en Ă„terblick pĂ„ hur svensk specialundervisningen vĂ€xt fram frĂ„n 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmĂ€nna lĂ€rarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien Ă€r att belysa verksamma svensklĂ€rares förvĂ€ntningar pĂ„ speciallĂ€rarrollen med inriktning sprĂ„k-, lĂ€s- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklĂ€rarna pĂ„ mellan- och högstadiet, framtrĂ€der fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..

I detta arbete undersöks ett lÀromedel i engelska 5 för gymnasiet. LÀromedlet Àr publicerat före 2011. DÀrför Àr det undersökningens syfte att analysera hur vÀl lÀromedlet förhÄller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gÀller för Lgy11. Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i sjÀlva lÀromedlet och om detta speglas i lÀromedlets innehÄll och upplÀgg. LÀromedlet undersöks i förhÄllande till styrdokument och forskning inom sprÄkinlÀrningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att lÀromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte Àr författat med hÀnsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta omrÄden som kunskapskraven ska bedöma.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur fritidspedagoger, lÀrare, barn och förÀldrar uppfattar fritidspedagogens yrkesroll. UtifrÄn vad som stÄr i lÀroplaner, styrdokument samt nutida och historisk litteratur och forskning har vi undersökt uppfattningen om fritidspedagogens yrkesroll. Avsikten med denna studie var att synliggöra hur fritidspedagogens yrkesroll ser ut och förÀndrats, samt hur den pÄverkats av integreringen av fritidshemmet i skolans verksamhet. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och forskningsfrÄgor har vi anvÀnt oss av intervjustudier och en enkÀtundersökning. Respondenterna och informatörerna har bestÄtt av personer frÄn olika verksamheter i samma kommun.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lÀrarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort tvÄ enkÀtundersök-ningar om vad pedagoger (lÀrarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de konkret och hur anvÀnder de sig av bild i sÄ fall. Detta har dÄ jÀmförts med vad styrdokumenten sÀger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Uppsatsen har inriktats pÄ att analysera och tolka ansvarsfördelning frÄn stat till individ för att dÀrigenom utröna vem eller vilka som idag Àr ansvariga i gymnasieskolans organisation. DÄ lÀroplanerna Àr de styrdokument som uttalar skolans officiella syn pÄ individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har Àven andra omrÄden tangerats, vilka i förlÀngningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhÀlleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde pÄ att jÀmföra, analysera och stÀlla utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att pÄ sÄ sÀtt uppnÄ syftet.Studien visar pÄ att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola Àr ett komplext problem. VÄr slutsats Àr dock att synen pÄ vem eller vilka som Àr ansvariga i lÀrandeorganisationen skiljer sig Ät emellan den nationella lÀroplanen och de lokala planerna. Den nationella lÀroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, nÄgot som ej Äterspeglas i de lokala planerna.

Arbetets syfte Àr att utröna vilka förÀndringar som har skett mellan lÀroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 nÀr det gÀller vÀrdegrundsfrÄgor. UtifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter som samtliga berör vÀrdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys dÀr mina tre teoretiska utgÄngspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgÄngspunkter berör vÀrdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera pÄ dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. DÄ förÀndringen var som mest pÄtaglig i frÄgor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa ocksÄ skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.

Denna uppsats syftar till att kartlÀgga religionsÀmnets utveckling i Sverige frÄn 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jÀmföra styrdokument och lÀromedel frÄn dessa Ärtionden. Resultatet visar att Àmnet har gÄtt frÄn att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i lÀromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar ocksÄ att Àmnets omfÄng har ökat frÄn att vara enbart kristendomslÀra till att innefatta bÄde andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger hÀr ocksÄ sin framtidsprognos av en trolig förÀndring av Àmnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Mitt arbete handlar om vad elever och lÀrare pÄ högstadiet anser Àr skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag ocksÄ vill veta Àr hur deras Äsikter stÀmmer överens med det som stÄr i styrdokument och litteratur. Med utgÄngspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning pÄ en högstadieskola i fem klasser, tre Ättondeklasser och tvÄ niondeklasser, dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. TvÄ lÀrare i svenska deltog ocksÄ genom att svara pÄ intervjufrÄgor.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka vilka olika uttryck för svenskĂ€mneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da. Resultatet pekar pĂ„ stor splittring i Ă€mnessyn i sĂ„vĂ€l styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bĂ„de inom enskilda och vid jĂ€mförelse av olika dokument. De dominerande Ă€mneskonceptionerna skiljer sig Ă„t mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..