TelefonrÄdgivning krÀver ett kvalificerat handlÀggande dÀr sjuksköterskan pÄ kort tid ska etablera en god vÄrdrelation med patienten trots att den visuella kontakten saknas. Förutom kunskaper inom medicin krÀvs det att sjuksköterskan har en god förmÄga till kommunikation och visar respekt och empati för patienten. EfterfrÄgan pÄ telefonrÄdgivning ökar och detta stÀller krav pÄ specifik kompetens hos sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att göra en sÀker bedömning i telefonrÄdgivning. I studien deltog 17 kvinnliga sjuksköterskor vid fem olika vÄrdcentraler i norra Sverige som intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Samtal om övergÄngen frÄn en botande behandling till palliativ vÄrd kan vara svÄrt. Sjuksköterskan har en central roll i omvÄrdnaden och att kommunicera med patienter Àr betydelsefullt för omvÄrdnaden av döende patienter. Livets slut Àr ett kÀnsligt Àmne att samtala om och lÀtt att undvika. Detta kan bero pÄ bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rÀdsla inför Àmnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmÀn litteraturstudie, som byggde pÄ tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som pÄverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rÀdslan att ta ifrÄn patienten hoppet, brist pÄ utbildning, erfarenhet och tid.

Studiens syfte var att fÄ kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvÄrd med inriktning mot anestesisjukvÄrd upplever förvÀntningar, möjligheter och hinder för lÀrande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens upplÀggning och mÄl. NÄgra av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvÀgen. För studien anvÀndes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, vilken utgör studiens teoretiska ram.

Idag blir det allt vanligare och vanligare att företag inför miljöledningssystem. Det görs av flera olika anledningar. Det kan vara ett försök att trygga sin plats pÄ den framtida marknaden eller sÄ kan det vara ett direkt resultat av ett tryck utifrÄn. Men vad innebÀr det egentligen att införa ett miljöledningssystem och hur förankras miljöarbetet hos personalen. Det var nÄgra av de frÄgor som dök upp under praktikkursen pÄ Miljövetarprogrammet under vÄren 2003 vilken gjordes pÄ Danisco Sweden AB.

Med vÄrt examensarbete ville vi undersöka om studie- och yrkesvÀgledare arbetar utifrÄn ett genusperspektiv, om de vet vad ett genusperspektiv innebÀr och vilka verktyg och metoder de anvÀnder sig av för att inte vÀgleda utifrÄn ett traditionellt synsÀtt pÄ könsroller. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning och har utgÄtt frÄn intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare inom gymnasieskola. De rÄdande genusstrukturer som finns idag pÄverkar arbete och utbildning och vi vill bidra till att vÀgledare fÄr en ökad medvetenhet, sÄ att de kan fÄ de sökande att göra det fria valet utan att vara styrda av sitt kön. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som förklarar genus och hur genus pÄverkar oss inom alla nivÄer i dagens samhÀlle och dÄ Àven val av utbildning och arbete. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att det behövs ett vidare genusperspektiv hos studie- och yrkesvÀgledare för att elever ska kunna göra sina val utan att vara begrÀnsade av sin könstillhörighet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.

Bakgrund: PÄ senare Är har mÀn som vÄldtÀktsoffer fÄtt en ökad uppmÀrksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen pÄ kvinnor. Det finns mÄnga olika myter och fördomar som tilldelas vÄldtÀktsoffer. Ett offer för vÄldtÀkt drabbas av bÄde fysiska och psykiska men. VÄrdpersonal mÄste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vÄrd till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/förestÀllningar gentemot mÀn respektive kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt.

Det finns god kunskap om verksamma behandlingar för hypertoni. Trots det Àr följsamhet till behandling av hypertoni bristfÀllig och mÄnga patienter uppnÄr inte ett kontrollerat blodtryck. Syftet med denna litteraturstudie var att granska och sammanstÀlla vetenskapliga artiklar om sjuksköterskans möjlighet att pÄverka följsamheten hos patienter med primÀr hypertoni gÀllande omvÄrdnadsÄtgÀrder och lÀkemedelsbehandling. UtifrÄn syftet utformades tvÄ frÄgestÀllningar för att nÄ en djupare förstÄelse för Àmnet. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturstudie bearbetad genom Goodmans sju steg, vilka Àr utformade för en forskningsprocess.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmÀklarbranschen kan hÀmma och skada effektiviteten pÄ mÀklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frÄgestÀllningen har en översiktlig jÀmförelse gjorts mellan Sverige och England..

DÄ Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med en expanderande population stÀlls vi inför mÄnga möten i vÄrden med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som pÄverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, dÀr kommunikationen som Àr bÄde verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur mÀnniskor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Allergier ökar i vÀstvÀrlden. PÄverkan pÄ livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer Àr jÀmförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt dÄ det inte finns nÄgot botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom omrÄdet för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bÀttre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar familjens livssituation nÀr barnet har AE.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.