Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

Lagen om lÀkemedelskommittéer infördes den 1 januari 1997 och innebÀr att det i varje landsting ska finnas minst en lÀkemedelskommitté. Syftet med kommittéernas verksamhet Àr att verka för en tillförlitlig och rationell lÀkemedelsanvÀndning, grundad pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta gör kommittéerna genom att rekommendera lÀkemedel till en sÄ kallad baslista. I denna uppsats görs en enkÀtstudie av kommittéernas attityder till och anvÀndning av hÀlsoekonomiska utvÀrderingar vid dessa rekommendationer. För att fÄ en uppfattning om detta har en representant frÄn varje kommitté i Sverige svarat pÄ frÄgor som berör beslutskriterier, informationskÀllor, utbildning samt attityder till och anvÀndning av utvÀrderingars resultat.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som pÄverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvÀrkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade pÄ att kommunikation i det tvÀrkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen. Vidare visade resultatet pÄ brister i hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Allt mer behandling och vÄrd av patienter flyttas ut frÄn sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag fÄr cirka 22/100 000 invÄnare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rÀtt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tÀmligen kvalificerade arbetsuppgifter krÀvs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter dÄ allt sjukare personer vÄrdas i hemmet.

Bakgrund. Antalet Ă€ldre som bor pĂ„ Ă€ldreboenden ökar. Äldre drabbas lĂ€ttare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvĂ€gen Ă€r via hĂ€nderna och för att de Ă€ldre inte ska utsĂ€ttas för lidande i onödan, sĂ„ spelar vĂ„rdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien Ă€r en av de effektivaste Ă„tgĂ€rderna.Syfte.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrÄn syftet undersökt sex frÄgestÀllningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, Àr medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor sjÀlva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkÀtundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkÀter. Resultaten visar att det politiska deltagande Àr högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lÀrares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva vilka nya kunskaper och tankemönster barnskötare under utbildning till lÀrare med inriktning mot förskola/förskoleklass uppfattar att de utvecklar under studietiden och hur dessa förskjutningar tar sig uttryck. Jag har ocksÄ undersökt om barnskötarnas uppfattningar om likheter/skillnader mellan förskolans bÄda yrkeskategorier, barnskötare och förskollÀrare, förÀndras under utbildningstiden och i vilka termer detta beskrivs.Studiens teoretiska referensram bestÄr av begreppen kvalitet, kunskap och kompetens. Jag har granskat offentliga dokument avseende vad som efterstrÀvats av kvalitet och kompetens hos personalen i förskolan frÄn 70-talet fram till idag och det Àr dessa kvaliteter som studiens resultat sedan speglas emot.Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi med en hermeneutisk forskningsansats. Ambitionen har varit att förstÄ och söka mening och innebörd i enskilda mÀnniskors uppfattningar snarare Àn att förklara. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har olika datainsamlingsmetoder anvÀnts; enkÀtundersökning, tolkning av texter samt fokusgruppintervjuer.Barnskötarna i denna studie menar att de under utbildningen har fÄtt en ökad helhetssyn pÄ sitt arbete, bland annat har synen pÄ kunskap och lÀrande samt synen pÄ omsorg och pedagogik förÀndrats.

SammanfattningBakgrund: Diabetes förekommer hos 3-4 procent av Sveriges befolkning. Uppkomsten av diabetes Àr ofta relaterad till livsstil. Hur mÀnniskor upplever att fÄ diagnosen pÄverkar synen pÄ sjukdom och framtid. MÀnniskor som fÄr sjukdomen Àr i behov av stöd frÄn vÄrdpersonal. Syfte: Beskriva vuxnas upplevelser av stöd efter att ha fÄtt diagnosen diabetes mellitus.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats lÀnge genom historien. Patienter med homosexuell lÀggning kan vÄrdpersonal och vÄrdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvÄrd, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr associerade med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna Àr etiskt granskade och har Àven kvalitetsgranskats utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning. Faktorerna pÄverkar bÄde positivt och negativt pÄ attityderna.

Jag har undersökt vad som har hÀnt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har Àven tagit reda pÄ vad som har hÀnt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade SamhÀllsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), Är 2001. Syftet med undersökningen Àr att försöka fÄ reda pÄ vad en utbildning pÄ Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frÄgestÀllningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hÀnt sedan. Anledningen till att jag vÀljer dessa frÄgestÀllningar och elever Àr för att jag vill att de ska ha ett lite lÀngre perspektiv pÄ sin egen utbildning och en lÀngre erfarenhet av livet.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstÄr skolans syfte och mÄl med utgÄngspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundlÀggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvÀrlds-perspektiv som menar att samhÀllet bör förstÄs utifrÄn ett dubbelt perspektiv: system vilken Àr kontext för mÄlorienterat handlande och livsvÀrlden vilken Àr kontext för kommunikativt handlande. Studien Àr en intervjustudie dÀr fem rektorer frÄn fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfrÄga en skola som prÀglas av en livsvÀrlds kontext dÀr förstÄelseorienterade och kommunikativa handlingar stÄr i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrÄn en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrÄn lÀroböcker och en pÄ förhand given kunskap.

VĂ„rt syfte med detta examensarbete Ă€r att undersöka om individen pĂ„verkas av samhĂ€llet och arbetsmarknaden i sina val av en högre utbildning och om sĂ„ Ă€r fallet hur denna pĂ„verkan yttrar sig. Åttiotalister pĂ„stĂ„s i undersökningar vara den första generationen som genom att vĂ€xa upp i det senmoderna samhĂ€llet ska ha utvecklat andra vĂ€rderingar gĂ€llande bla arbetsmarknad och studier. Detta ska innebĂ€ra att de Ă€r bĂ€ttre anpassade till spelreglerna pĂ„ dagens arbetsmarknad. DĂ€rför vill vi ocksĂ„ undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt generationsskillnader kan yttra sig mellan Ă„ttiotalister och sextiotalister i deras val av att genomgĂ„ högskolestudier. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r följande: vad driver individen till att vĂ€lja högre studier, hur har det senmoderna samhĂ€llet och arbetsmarknaden pĂ„verkat individens val att studera och pĂ„ vilket sĂ€tt syns det skillnader mellan sextiotalister och Ă„ttiotalister nĂ€r det gĂ€ller studier och arbetsmarknad.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Àr en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under handledning av en yrkeshandledare som Àr utbildad sjuksköterska utan nÄgra formella krav pÄ pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kÀnnedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för handledning utifrÄn dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkÀtstudie vid tre vÄrdavdelningar och utgick frÄn frÄgestÀllningar om yrkeshandledarnas kÀnnedom om kursmÄl, ansvar för mÄluppfyllelse, och tillvÀgagÄngssÀtt för att uppnÄ detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kÀnnedom om kursmÄl hade brister, bÄde utifrÄn deras egen beskrivning sÄvÀl som deras förstÄelse för kursmÄlens formuleringar, trots en god informationsspridning.