Sök:

Sökresultat:

6740 Uppsatser om Yrkesförberedande utbildning - Sida 38 av 450

Temavecka eller det som ersÀtter praktisk arbetslivsorientering

SAMMANFATTNING Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO ? verksamheten uppfyller mÄl och riktlinjer i Lpo 94, vad gÀller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med nÀrsamhÀllet i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vÄr forskning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i Ärskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har Àven gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat förvaltningschefen pÄ barn- och utbildningsnÀmnden i Varberg. VÄrt resultat visar att temaveckan eller det som ersÀtter praon uppfyller mÄl och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök frÄn nÀringslivet och genom besök pÄ gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

Finns det skillnader i utbildningen för sjukvÄrdsansvarig till sjöss?

Denna rapport Àr en jÀmförande studie av sjukvÄrdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss Àr ?lÀkaren? en sjöman, med endast ett fÄtal veckors sjukvÄrds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte gÄr att jÀmföra med den samlade sakkunskap som finns pÄ ett sjukhus iland. Det stÀlls snarlika krav pÄ sjömannen ombord som pÄ lÀkaren iland vad gÀller omhÀndertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv Àr satta för att sjömÀn vÀrlden över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och fÄ en likvÀrdig kompetens nÀr kursen Àr genomförd.Studien har anvÀnt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig Ät mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

E-utbildning inom idrotten - framtidens utbildningsform?

Education in Swedish sport is mainly based on traditional learning that requires a lot of time and effort, which could be a barrier for trainers since they report a lack of time as a consequence of their commitment as a leader. The Swedish sports movement has noticed some trends that could be seen as influential on the future directions of sport. One of these trends is a changing way of communication where people today communicate to a greater extent with the use of digital technology. The Swedish sports movement has to relate to this and follow the evolution. The use of e-learning has increased in higher education and organizations over the past decades.

Den empatiska kommunikationen : En socialpsykologisk studie om huruvida en utbildning i den empatiska kommunikationsmodellen NVC pÄverkar en individs sociala interaktioner under och efter avslutad utbildning

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som vĂ€ljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förĂ€ndring i interaktion med andra mĂ€nniskor efter avslutad utbildning. Studien Ă€r kvalitativ och grundar sig pĂ„ en hermeneutisk forskningsansats vilket innebĂ€r att vi har tolkat nĂ„gra individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), bĂ„de före, under och efter utbildningen. Vi har anvĂ€nt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och Ă„tta kvinnor. Åldern pĂ„ respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken.I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfĂ€llets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp Ă€r vĂ„r andra huvudteori, och den blir relevant i förhĂ„llande till den perspektivvĂ€xling som mĂ„nga av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen.

Kunskap ? en viktig del i ett sammanhang

Falkenbergs kommun har en lÄg utbildningsnivÄ bland invÄnarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjÀlp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivÄn bland invÄnarna. UtbildningsnivÄn bland invÄnarna i Falkenberg Àr tio procentenheter lÀgre Àn i riket i övrigt och nÀr samhÀllet möts av lÄgkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte Àr att ta del av vad sex unga vuxna som förvÀrvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer vÀrdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer pÄverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C.

Mottagande av sent anlÀnda elever En jÀmförelse mellan tvÄ grundskolors utbildning för sent anlÀnda elever

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.

Barnmorskors syn pÄ suturering av perineala skador efter vaginal förlossning

Att föda barn Àr ofta en stor, viktig, unik, och speciell hÀndelse i kvinnans liv som krÀver stöd av omgivningen. Perineala skador uppkommer i mer Àn 65 % av alla vaginala förlossningar. Perineala skador kan orsaka bÄde kort och lÄngsiktiga psykiska och fy-siska problem för nyblivande mammor. Barnmorskan har ett betydelsefullt ansvar för att kvinnor fÄr en sÄ positiv upplevelse av sin förlossning som möjligt. Det finns inte mycket tidigare forskning om barnmorskas syn pÄ suturering av perineala skador.

Det Àr klart det gÄr, men det Àr svÄrt

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

En undersökning av en förkortad SAPERE-metods pÄverkan pÄ elevers smakkÀnslighet, produktacceptans och verbala förmÄga.

Sammanfattning:Den industriella livsmedelsproduktionens enformighet och nya livsstilar tenderar att begrÀnsa konsumenternas sensoriska erfarenheter. För att uppfostra barn till medvetna konsumenter, kvalitetsmedvetna matkÀnnare med breda referensramar tillÀmpas SAPERE-metoden i skolor under en lÀngre tid till exempel tvÄ terminer (7). Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken effekt en förkortad SAPERE-metod har pÄ barnens kÀnslighet för grundsmakerna sött och syrlig, deras acceptans för Àppeljuice samt deras verbala förmÄga. I undersökningen anvÀndes ett kvantitativt, explanativt angreppssÀtt. I projektet deltog 14 elever, 10-11 Är gamla, frÄn Uppsala Enskilda Skola indelade i en kontrollgrupp och en SAPERE-grupp.

Romer och utbildning : En arena för sÀrskillnad, paradoxer och stigmatisering.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects.

Viktiga faktorer att beakta vid införande av informationssystem

AnvÀndandet av intranÀttekniken ökar och blir allt mer framtrÀdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbÀttra sin verksamhet och dÄ framförallt den interna informations spridningen. För att fÄ ett intranÀt som fungerar fullt ut och som anvÀnds av samtliga inom organisationen, krÀver det anvÀndarmedverkan i utveckling och utformning av intranÀtet. I dag skall den enskilde anvÀndaren hÀmta information elektroniskt och anvÀndaren fÄr dÄ mer en roll som informationstagare Àn informations mottagare. Detta stÀller i sin tur krav pÄ organisationsledningen som bör se till att anvÀndarna fÄr den utbildning de behöver för att kunna hÀmta information.

Utvecklas och förstÀrks ett Typ A-beteende i yrkeslivet eller utvecklas det i ett tidigare skede före pÄbörjad yrkesutbildning ?

Denna studie syftade till att undersöka om Typ A-beteende utvecklades och förstÀrktes i yrkeslivet eller om det utvecklades i ett tidigare skede före personen hade pÄbörjat sin utbildning och bara hade vaga förestÀllningar om vad som skulle krÀvas i yrkesrollen. Typ A-beteende förkortat TAB karakteriseras av ett antal olika personlighetsdrag ett av de mer framtrÀdande Àr att personen Àr extremt tÀvlingsinriktad och högpresterande. Urvalsramen omfattade tre yrkeskategorier i VÀstra Götalands lÀn. Deltagarna frÄn de tre yrkeskategorierna var 21 polismÀn 14 lÀrare och 16 ingenjörer. Deltagarna fick genomföra ett av författaren egenkomponerat test för denna undersökning.

Ungdomar och arbetslöshet : Olika faktorers pÄverkan pÄ val av copingstrategi

Arbetslöshet pÄverkar mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Olika sÀtt finns för att bemÀstra sin situation som arbetslös. De vanligaste bemÀstringsstrategierna Àr problemfokuserad och emotionsinriktad coping. Tidigare forskning har fokuserat mycket pÄ hÀlsan i förhÄllande till copingstrategier hos arbetslösa personer, men inte mÄnga har fokuserat enskilt pÄ vilka faktorer som gör att en person vÀljer en speciell copingstrategi. Syftet med denna studie var att se huruvida faktorer som kön, Älder, utbildning, socialt stöd och levnadsförhÄllande predicerade val av problemfokuserad samt emotionsinriktad coping.

?Jag tror att vi blir bÀttre pÄ skrivning.? Genrepedagogik och Utbildning i svenska för invandrare

Specialarbete, 15 hp Svenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

LÀrarengagemanget och kompetensens betydelse för barns lÀrande kring naturvetenskap i förskolan. Hinder eller möjligheter?

Syftet med undersökningen har varit att bringa klarhet i om och hur pedagogerna i förskolan arbetar med naturvetenskap och om de anser sig ha tillrĂ€ckliga kunskaper inom omrĂ„det. Forskning pekar pĂ„ att det finns vissa brister i pedagogernas Ă€mneskunskap kring naturvetenskap. För att fĂ„ en sĂ„ stor spridning som möjligt av uppfattningar har jag anvĂ€nt mig av en enkĂ€tundersökning. Åtta slumpmĂ€ssigt utvalda förskolor ingĂ„r i studien. Alla pedagoger som svarat önskar mer utbildning i det naturvetenskapliga Ă€mnet och endast ett fĂ„tal tycker de har tillrĂ€cklig kunskap.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->