Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ?delas in? i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. .

En viktig del hos företag som tillverkar diverse industrimaskiner är att utbilda den personal som förväntas använda och underhålla maskinerna. Detta är för att ge användaren en god förståelse för hur maskinen i fråga fungerar och är uppbyggd. Vid sådana utbildningar är det viktigt att tillhandahålla användarvänligt utbildnings-material.Målet med detta examensarbete är att förbättra användarvänligheten för utbildningsmaterialet hos en viss utbildning för projektets uppdragsgivare. Den utbildning som skall förbättras går i dagsläget ut på att manuellt simulera processer hos en specifik maskin via en hårdvarubaserad simuleringsmiljö.Resultatet blev en lösning i form av en mjukvarubaserad simulator med tillhörande grafiskt användargränssnitt. Användaren kan därigenom på ett säkert sätt simulera maskinens beteende genom ett PC-program och då t.ex.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt?I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande.

??fotboll är världens största lagsport? (elev på fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett samhällsproblem som ökar. Personer med självskadebeteende kan ofta uppleva att de inte bemötts på ett bra sätt av vårdpersonal. Beteendet kan vara svårt att begripa och provocerande för omgivningen. Personer som skadar sig själv gör det i syfte att lindra ångest och smärta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser i bemötandet av personer med självskadebeteende.

Denna uppsats har sitt ursprung i att Kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna i Göteborg tog kontakt med institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De hade en önskan om att några studenter skulle ta på sig uppgiften att undersöka om deras stödinsatser i form av handledning, feedback och utbildning var tillräckliga. Vi tyckte att uppdraget var intressant då vi alla tre har erfarenheter från människobehandlande organisationer och på nära håll sett hur viktiga dessa mellanmänskliga relationer är. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vår datainsamlingsmetod bestod i att skicka ut enkäter till 112 kontaktpersoner inom kontaktpersonsverksamheten LSS Majorna. Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka om kontaktpersonerna får de verktyg i form av handledning, feedback och utbildning de behöver för att utföra sina uppdrag på ett bra sätt.

Elever ska lära av skönlitteratur. Så står det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare påtalar vikten av att låta barn läsa och bli lästa för. Mitt arbete kan ses som en strävan att kartlägga vilken roll skönlitteraturen spelar på en skola, i åren 1-6. Syftet har varit att få fram pedagogernas syn på skönlitteratur i undervisningen samt att få en insikt om hur de konkret använder sig av skönlitteratur.

Under 1980- och 1990-talet examinerades musiklärare med rytmisk sång som huvudinstrument i en svensk reformerad utbildning som ansågs motsvara samhällets krav på en ?modern? musiklärare. Hur formades studenter, lärare och traditioner i denna reform? Denna kvalitativa studie fokuserar sångpedagogisk verksamhet med inriktning mot afroamerikansk tradition med syfte att undersöka rytmiska sångpedagogers upplevelser av sin verksamhet, kompetens och kunskapsutveckling i relation till sin egen utbildning och yrkespraktik. Tre sångpedagogers unika och personliga berättelser ligger till grund för studien vars resultat visar på att den mångfacetterade sångpedagogiska verksamheten bär på utmaningar som går att koppla till bland annat traditioner kring undervisning i högre utbildning, kompetens och självinsikt.

Syftet med studien var att undersöka vuxna elevers inlärningsstrategier vidandraspråksinlärning. En kvantitativ undersökning genomfördes som baserades påenkäter i pappersform vilka delades ut till eleverna. Enkäterna syftade till att även tareda på om faktorer som utbildning, antal språk och motivation påverkar valet avordinlärningsstrategier för inlärningen av svenska språket. Resultaten visade att utbildningsnivån bland vuxna inlärare inte är betydelsefull föranvändning av ordinlärningsstrategier. Däremot tyder enkäternas svar på attmotivationen och antalet språk som respondenterna talar, förutom modersmålet ochsvenska, är avgörande för valet av ordinlärningsstrategier..

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands välfärdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgång till välfärdstjänster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat välfärdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgången till och kvaliteten på välfärdstjänstområdena ?sjukvård?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsäkring?; ?utbildning? samt ?ålderdom ? pensionsförsäkring och vård? undersöktes, med fokus på utbildning. Samt hur individerna själva ansåg att det borde vara.

Folat är ett B-vitamin som behövs för vår blodbildning och cellens ämnesomsättning. En brist på folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmärgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bär. Syntetiskt framställt kallas det för folsyra och då har det en större biotillgänglighet. Ett tillskott med folsyra på 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande ålder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmärgsbråck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 är intaget av folat genom kosten lågt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 år.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin kunskap, ansvar och utbildning avseende malnutrition inom allmän omvårdnad. Malnutrition är en vetenskaplig term för undernäring. Undernäring är ett tillstånd som uppkommer då kroppens behov av energi och näringsämnen inte täcks under en längre tidsperiod. Sjukdom medför ofta nedsatt aptit och många sjukdomstillstånd ger ökad energiomsättning. Malnutrition är ett vanligt förekommande tillstånd bland inlagda patienter, i synnerhet bland äldre.

Syftet med denna studie är att beskriva vilka natursyner som förmedlas i barnfilmerna Happy Feet (2006) och Wall-e (2008). Detta för att undersöka om de kan användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan. Det har utförts en ekokritisk studie av materialet med ett idé- och ideologikritiskt perspektiv. Denna studie har utförts i strävan efter att bidra med ny forskning för området utbildning för hållbar utveckling inom förskolan, då det är ett tunt utforskat område.Resultatet av studien är att den antropocentriska natursynen dominerat i båda filmerna, men att de samtidigt ifrågasätts mellan raderna. Slutsatsen av studien är att innehållet i filmerna går att använda som underlag för undervisning, till exempel för att kunna föra en diskussion i barngrupp om natursyner..

Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning).