Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Varje gÄng ambulanspersonalen Äker pÄ ett larm finns risk för att de ska rÄka ut för personer som kan bli hotfulla eller vÄldsamma. Det behöver nödvÀndigtvis inte vara patienten som Àr hotfull, utan det kan lika gÀrna vara nÄgon annan i omgivningen. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ambulanspersonalen kan bedöma att ett hotfullt beteende föreligger och vilka beslut de dÀrefter tar om hur de ska agera. En kvalitativ undersökning gjordes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer dÀr frÄgestÀllningarna var: Har ambulanspersonalen utbildning och kunskap för att bedöma vad som Àr ett riskfyllt beteende? Agerar personalen utifrÄn sin utbildning, kunskap eller gÀllande sÀkerhetsrutiner? PÄverkar stress ambulanspersonalens bedömningar och beslut? Har personalen Äterkoppling efter ett larm för att diskutera om bedömningen och besluten de tog var korrekta? Den teoretiska utgÄngspunkten var Naturalistiskt beslutsfattande (NDM = Naturalistic Decision Making) och mer specifikt IgenkÀnningsbaserade beslut (RPD = Recognition-Primed Decision).

Begreppet vilseledning Àr inte nÄgonting nytt. Historien Àr full av exempel pÄ konflikter, fÀlttÄg och slagdÀr vilseledning anvÀnts med stor framgÄng. Bakgrunden till denna uppsats Àr att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivÄ. Syftet med denna uppsats Àr studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning pÄhögre nivÄ.Det finns en mÀngd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem Àr att det trots detta egentligen intefinns nÄgon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt Àr inriktad mot den operativa nivÄn.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en av vÄra största folksjukdomar och den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden. KOL Àr en progressiv sjukdom med symtom som pÄverkar livskvalitén. Rökning kombinerat med hög Älder Àr dominerande riskfaktor. BehandlingsmÄl för KOL Àr att minska symtom, förebygga exacerbationer och förbÀttra livskvalitén. Patientutbildningens syfte Àr att stödja och stÀrka patientens kontroll över sjukdom och behandling.

Detta arbete handlar om hur man i förskoleklass arbetar för att förbereda barnen inför skolans lÀs- och skrivinlÀrning. MÄlet med undersökningen Àr att belysa olika sÀtt att arbeta sprÄkutvecklande. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn Àr: - Vad anser lÀrarna Àr viktigast för att förbereda barnen inför lÀs- och skrivinlÀrningen? - Hur arbetar lÀrarna lÀs- och skrivförberedande i förskoleklasserna? - Vilken utbildning har lÀrarna i lÀs- och skrivinlÀrning? Empirin samlades in genom intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i tre olika kommuner i södra SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att man i förskoleklasserna har valt olika verksamheter för att förbereda barnen pÄ den kommande lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Sverige utbildar, trÀnar och övar förbandschefer införinternationella insatser och pÄ vilket sÀtt som Försvarsmakten tar tillvara erfarenheter efter insatser. Bakgrundtill uppsatsen Àr den förÀndrade omvÀrldsbilden och Försvarsmaktens ökande engagemang utomlandsdÄ det Àr en av dess fyra huvuduppgifterUppsatsarbetet har bedrivits med en kvalitativ inriktning och en induktiv slutledningsmetod. Grunden föruppsatsen Àr litteraturstudier av frÀmst svenska men Àven norska doktriner samt fjorton intervjuer med förbandschefersom har genomfört internationell tjÀnst eller varit delaktiga i högsta militÀrledningen i sambandmed svenska internationella insatser. Det insamlade materialet har tolkats och analyserats i flera steg.DÀrefter har slutsatser frÄn intervjuerna diskuterats tillsammans med slutsatser frÄn uppsatsens bakgrundoch teori, bland annat manöverteori och krigföringsförmÄga.Resultatet visar att utbildning, trÀning och övning pÄverkar krigföringsförmÄgans alla tre delar, de fysiska,konceptuella och moraliska men mest de tvÄ sistnÀmnda. Resultatet visar att Försvarsmakten inte genomfördirekt utbildning och trÀning av förbandscheferna före internationell insats.

PÄ gymnasiets Hotell och restaurangprogram Àr kurser inom vissa yrkesÀmnen till stora delar förlagda pÄ APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebÀr att delkurser och vissa moment som finns faststÀllda i kursmÄlen förvÀntas tillgodoses eleverna ute pÄ en arbetsplats. Intervjuer med lÀrare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lÀrare pÄ skolor och handledare pÄ APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare pÄ APU-platserna. Denna utförda bedömning vÀrderas in av lÀrarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser pÄ APU sÀllan utvÀrderas med elever eller lÀrare.

MÀns hot och vÄld mot kvinnor Àr ett allvarligt samhÀllsproblem. Syftet med studien var att utifrÄn aktuell forskning belysa faktorer som har betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och den vÄldsutsatta kvinnan. Metoden som har anvÀndts var en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline, HighWire press, samt psyk INFO. Resultatet bestÄr av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1996-2007 .

Nyckelord: hĂ€lsofrĂ€mjande, hĂ€lsoutvecklare, folkhĂ€lsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?SĂ„ mycket mer Ă€n bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhĂ€lsovetenskapliga arbetsfĂ€ltet Ă€r en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhĂ€lsovetarnas villkor pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r fĂ„ och merparten av dessa Ă€r av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hĂ€lsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan Ă„ren 2004-2007 upplevde sin 3-Ă„riga utbildning pĂ„ HĂ€lsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.FrĂ„gestĂ€llningar: Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av bemötandet av det hĂ€lsofrĂ€mjande perspektivet pĂ„ arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hĂ€lsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrĂ„gan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n HĂ€lsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och dĂ€refter genomfördes en innehĂ„llsanalys dĂ€r teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvĂ„rar möjligheten att professionalisera sig pĂ„ arbetsmarknaden dĂ€r det finns en del legitimitetssvĂ„righeter.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av elevers syn pÄ skola och utbildning pÄ en privat religiös friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger pÄ 8 stycken intervjuer med elever frÄn en femteklass pÄ en privat religiös friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat pÄ ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgÄr det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem pÄ skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att bÄde lÀrare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra pÄ skolan.

Det Àr vanligt förekommande att ambulanspersonal utsatts för hot och vÄld i samband med uppdraget enligt tidigare studier. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av hot och vÄld mot ambulanspersonal i en storstad och hur det pÄverkar arbetet. Datainsamling genomfördes med enkÀter och analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS version 19.0. Resultatet visade att hot och vÄld mot ambulanspersonal Àr vanligt förekommande i storstÀder men att majoriteten av de som blivit utsatta inte fÄtt nÄgra former av fysiska eller psykiska besvÀr efterÄt. UngefÀr hÀlften av de tillfrÄgade hade inte fÄtt nÄgon förebyggande utbildning gÀllande hot och vÄld pÄ sin arbetsplats och det ambulanspersonalen frÀmst efterfrÄgade var utbildning inom hot och vÄldsförebyggande ÄtgÀrder.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) Àr en nyutvecklad evidensbaserad checklista tÀnkt att anvÀndas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för lÄngvarigt kriminellt beteende. Syftet med vÄr studie var att i en första pilottestning ta reda pÄ hur professionella inom polis och socialtjÀnst uppfattar anvÀndbarheten av Check: IRK. Via en webbenkÀtundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 mÀn och 15 kvinnor mellan 26-47 Är (M=36 Är, SD=6,70) pÄ frÄgor gÀllande innehÄll, tillÀmpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrÄn innehÄll, tillÀmpning och utbildning i checklistan sÄ uppfattar professionella inom polis och socialtjÀnst Check: IRK som anvÀndbar i sitt arbete..

Denna rapport beskriver framtagandet av ett Àmnesöverskridande temaarbete för Ärskurs 4-6 om mat med hÄllbar utveckling som grund. Dagens samhÀlle prÀglas av klimatförÀndringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att mÀrkas allt mer. För att vÀnda den negativa trenden och skapa ett hÄllbart samhÀlle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska lÀroplanen ska hÄllbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i frĂ„ga om klass, kön och etnicitet. PĂ„ 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 Ă„r) med minst tvĂ„Ă„riga högskoleutbildningar med utlĂ€ndsk bakgrund.