Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att grĂ„ta nĂ€r jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhĂ„ller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. NĂ€r ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebĂ€ra att det under en lĂ€ngre tid inte kan deltaga i undervisningen pĂ„ sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus ska erbjudas undervisning pĂ„ sjukhuset.

Bakgrund: Fler Àn 800. 000 personer i vÀrlden dör av suicid varje Är. Psykisk ohÀlsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor vÀcka varierade kÀnslor och utmana deras existentiella frÄgor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvÄrden.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap Àr en del av yrket mÄnga nyutexaminerade sjuksköterskor kÀnner sig oförberedda pÄ och att det kan vara svÄrt att ta den arbetsledande rollen pÄ arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fÄtt frÄn utbildning samt vilket stöd de fÄtt frÄn arbetsplatsen för att leda det patientnÀra omvÄrdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

PROBLEM: Kunskap om vad utbildning om utvecklingssamtalet ger för effekter Àr nÄgot som vi anser saknas i den vetenskapliga vÀrlden och det Àr detta vi vill bidra med i denna uppsats. SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad ökade utbildningsinsatser till medarbetare kan fÄ för effekter pÄ kvalitén i utvecklingssamtalen. METOD: DÄ vi arbetar utifrÄn ett tolkande och beskrivande perspektiv kommer en kvalitativ undersökning att behandlas. Vi Àr intresserade av att studera indikationer pÄ samband mellan olika begrepp och eftersom inga statistiska samband skall beskrivas anser vi att denna form av studie bör genomföras. Vi ska endast kontakta en organisation vilket gör att vi anser att intervjuer som undersökningsmetod Àr det mest relevanta att anvÀnda.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare.

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

Svensk kriminalvĂ„rd har över tiden succesivt gĂ„tt frĂ„n kroppsstraff till att innebĂ€ra vĂ„rd och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvĂ„rd definieras det av visionen ?bĂ€ttre ut? (KriminalvĂ„rden 1). FörutsĂ€ttningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk Ă€r starkt kopplade till möjligheten att erhĂ„lla ett arbete och en bostad efter verkstĂ€lligheten. Enligt tidigare forskning sĂ„ framgĂ„r det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssĂ€tt kan brytas med hjĂ€lp av en utbildning. En utbildning som kan pĂ„börjas under verkstĂ€lligheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlĂ€ttar en Ă„teranpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten pĂ„ samtal och intervjuer samt en enkĂ€tundersökning avseende intagna som i nulĂ€get verkstĂ€ller ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur arbetsplatsförlagd utbildning, APU, kan fungera och upplevas av kvinnliga elever pÄ gymnasieskolans byggprogram samt vilka hinder/möjligheter handledarna upplever nÀr det gÀller att handleda kvinnor i denna mansdominerade bransch. Undersökningen utgÄr ifrÄn en kvalitativ hermeneutisk forskningsansats och Àr dÀrmed förstÄelseinriktad och vi har anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat tre kvinnliga APU-elever och deras tre handledare. Resultatet av undersökningen visar att de kvinnliga eleverna, bland annat pÄ grund av bristande information, blir osynliggjorda och handledarnas ambition att ?behandla alla lika? bidrar inte till jÀmstÀlldhet.

Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gÀller den postoperativa smÀrtbehandlingen och ansvarar för att smÀrtbehandlingen överensstÀmmer med patientens önskemÄl och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till lÄngvarig postoperativ smÀrta som orsakar patienten förlÀngd vÄrdtid och begrÀnsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smÀrtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smÀrtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tvÄ kategorier: utbildning och erfarenhet, smÀrtskattning och dokumentation.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet Àr ett av gymnasieskolans treÄriga yrkesförberedande program. Undervisningen Àr förlagd bÄde i skolan och pÄ praktik, sÄ kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n Àr att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förstÄelse för att det teoretiska och praktiska hÀnger samman. APU:n skall ocksÄ ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mÄl.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

UtgÄende frÄn inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, Àr vi enligt min mening pÄ vÀg mot en tyngdpunktsförskjutning nÀr det gÀllerförmÄge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen ocksÄ avsevÀrt ökad förmÄga och volym nÀr det gÀller s.k. lÀtt infanteri och strid till fots.Detta förutsÀtter, med nuvarande lÀge som grund, en Ätertagning av kompetens och förmÄga nÀrdet gÀller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn försvarsmaktensinriktning mot s.k. lÀtt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkÀrnförmÄga strid till fots kan sÀgas utgöra lÀtt infanteri eller om de Àr nÄgot annat.Studien jÀmför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lÀtt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sÀgas varakaraktÀristiskt för s.k. lÀtt infanteri.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefÀr 5000 patienter Ärligen av plötsligt hjÀrtstopp pÄ vÄra sjukhus: HjÀrtstopp behandlas med hjÀrt-lungrÀddning (HLR). Sjuksköterskan Àr oftaden som upptÀcker patienter med hjÀrtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet Àr gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.