Syftet med denna undersökning var att förstÄ och beskriva sjökaptensstudenters upplevelser av handledning vid utförandet av uppgifter som krÀvs för att uppnÄ lÀrandemÄlen under delkursen Fartygsförlagd utbildning 1 (1FF01K). Halvstrukturerade personliga intervjuer genomfördes med Ätta förstaÄrsstudenter mellan den 25:e mars och den 5:e april 2013. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan tolkas och struktureras i olika kategorier beroende av upplevelser. Strategiskt urval anvÀndes för att vÀlja ut informanterna vilka intervjuades med hjÀlp av ?critical incident technique?.

 Syftet med studien var att undersöka förhÄllningssÀtt till högre studier, hos tredje Ärets gymnasieelever vid studieförberedande program. UtifrÄn tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning och utbildningstradition anvÀnds för att analysera resultatet i studien. Intervju anvÀndes som metod, dÀr fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mÄl, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat pÄ elevernas förhÄllningssÀtt till högre studier..

Under vÄr utbildning som studie- och yrkesvÀgledare fÄr vi lÀra oss om flera karriÀrteorier men dessa Àr frÀmst utformade utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lÀra oss om vad som pÄverkar en mÀnniskas val av karriÀr i olika kulturer. VÄr examensarbete tar avstamp i en vÀlgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fÄtt stöd av dem. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad som Àr centralt i de unga kvinnornas karriÀrval och hur de berÀttar om sina livs- och karriÀrberÀttelser. Vi har anvÀnt en narrativ metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och har anvÀnt Savickas vÀgledningsteori om Career Construction för att förstÄ faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vÄr studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i vÄra intervjupersoners livsberÀttelser.

det hÀr arbetet handlar om hur olika dtyrdokuments direktiv angÄende förskollÀrare och barnskötare i förskolan förÀndrats genom tid. vad har varit tyngdpunkten för personalen i arbetslaget utifrÄn de mÄl och riktlinjer som funnits. först gör vi en tillbakablick i historien frÄn 1800 talets mitt och ser hur personalstyrkan sÄg ut och vad som var viktigt gÀllande utbildning och lÀmplighet men ocksÄ vilken roll som gavs enligt styrdokumenten. vi beskriver Àven faktorer som skiljer de olika yrkesgrupperna Àt sÄsom styrdokument och utbildning som krÀvts för de olika yrkesgrupperna. Vi anvÀnder oss av intervjuer för att ta reda pÄ hur förskollÀrare och barnskötare upplever sina roller i arbetslaget i förhÄllande till givna styrdokument.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

HemvÄrd och personliga assistenter medverkar i mÄnga förflyttningssituationer med sina patienter. Lyft- och förflyttningstekniksutbildningar kan ges av mÄnga olika yrkesgrupper. Andra studier visar pÄ mÄnga fördelar fysiskt sett för personalen men Àven organisatoriskt. Erfarenheter tyder dock pÄ att personalen lÀtt hamnar i gamla hjulspÄr och ?slarvar? med att anvÀnda en skonsam arbetsteknik.

The primary purpose of this degree project was to investigate teachers conceptions about education for sustainable development and their education within the area. Teachers from Sweden and California have taken part and one of the aims with this study was to look if any differences could be found depending on what country the teachers came from. Therefore, this study has used a qualitative approach where conception maps and interviews have been used to get a result. Furthermore, the result showed that none of the differences that was found can be linked to the participants home country. The study also showed that several of different teaching traditions and educations philosophies was represented.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvÀrd och pÄfrestande hÀndelse, bÄde för patient och nÀrstÄende. Det Àr hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att utbilda patienter och nÀrstÄende genom individuellt anpassad information, pÄ ett lyhört, empatiskt och respektfullt sÀtt. Information och handledning av sjuksköterskan ses dÀrför som mycket viktigt för patient och nÀrstÄende sÄ att de fÄr kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanstÀlla aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevÄrd samt hur patienter och nÀrstÄende upplever och pÄverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestÄende av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som anvÀndes Àr PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att det finns olika metoder för utbildning av patient och nÀrstÄende bland annat grupputbildning och individuell utbildning med bÄde skriftligt och muntligt innehÄll. Patienter och nÀrstÄende upplever information och utbildning som nÄgot viktigt.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som gÄr OmvÄrdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstÄende gymnasiereformen, Gy 2011 och de förÀndringar denna kommer att innebÀra. Jag har gjort en enkÀtundersökning i Ärskurs tre pÄ OmvÄrdnadsprogrammet för att ta reda pÄ vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lÀrarrollen. LÀrarroll och personlighet har mÄnga beröringspunkter med varandra och Àr dÀrmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsomrÄde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lÀrarrollen och gör det lÀttare att tolka vilka attribut som behövs för lÀraryrket. Likaledes Àr personligheten svÄrgreppbar, och det hÀr arbetet gör ett nedslag i nÄgra aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet bestÄr av tio kvalitativa intervjuer med lÀrare inom skola och förskola. Respondenterna fick frÄgor om sin bakgrund innan de pÄbörjat sin lÀrarutbildning.

Kompetensutveckling anvÀnds mer och mer av företag i dagens samhÀlle. Det Àr dock fortfarande relativt ovanligt med utvÀrderingar av utbildningar. SATS Àr ett exempel pÄ ett företag som arbetar med utbildning men inte har haft resurser/kunskap att göra uppföljningar pÄ sin kompetensutveckling. Denna magisteruppsats kommer studera SATS GETIN-utbildning. Utbildningen skall genomföras av alla anstÀllda pÄ SATS och syftar till att introducera personalen till SATS vÀrderingar, arbetsrutiner, historia med mera.

Studien avsÄg att ge en bild av hur det Àr för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med sjÀlvmordsnÀra patienter samt hur en utbildning i suicidprevention pÄverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att Ätta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades tvÄ gÄnger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ vilken utbildning de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa omrÄden. Vilken utbildning har de lÀrare som arbetar med Àmnet specialidrott? Har lÀrarna sjÀlva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? PÄ vilken nivÄ i sÄ fall? Upplever lÀrarna att de kan undervisa i hela det centrala innehÄllet utifrÄn den utbildning de har? Eller Àr det nÄgonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lÀrare/trÀnare som saknar formell lÀrarutbildning med betygssÀttningen?Metod44 enkÀter delades ut till elva skolor runt om i StockholmsomrÄdet. TvÄ "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 mÀn deltog,  alla arbetar pÄ ett RIG eller NIU med nÄgon eller nÄgra av specialidrotts sju kurser.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Erfarenheter av IFRS i Sverige ? vad innebĂ€r IFRS för företagen? Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ng Författare: Afrodita D. Coku, Samet Elezi, Sebastian KlarĂ„s Handledare: Carl-Michael Unger, Erling Green Fem nyckelord: Utbildning, Organisering, IFRS, Koncern, RevisionsbyrĂ„ Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och analysera ett antal företags och revisionsbyrĂ„ers erfarenheter av IFRS. Metod: Undersökningen har genomförts enligt den kvalitativa metoden genom sĂ„vĂ€l personliga intervjuer som utskickande av frĂ„geformulĂ€r. Referensram: VĂ„r referensram bestĂ„r av att beskriva vilka erfarenheter svenska företag och revisionsbyrĂ„er har av IFRS, samt vilken organisering och utbildning har krĂ€vts att implementera IFRS.