Studiens syfte Àr att beskriva och analysera omstÀndigheter som inverkar pÄ flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare Àr syftet att fÄ kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sÀtt ansÄgs mest lÀmpligt dÄ det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde pÄ intervjupersonernas skola, pÄ en studie- och yrkesvÀgledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ fyra gymnasieelevers attityder till nÀrvaro och frÄnvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om bÄde nÀrvaro och frÄnvaro som fenomen och tar reda pÄ varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestÄende av fyra elevintervjuer frÄn fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs Äterkommande teman som har att göra med elevernas attityder till nÀrvaro och frÄnvaro. NÄgra exempel pÄ sÄdana teman Àr: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans vÀrde för eleven, skolans innehÄll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

I detta examensarbete undersöks hur bilden av det litterÀra nittitalet och tvÄ av dess författare, Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf, vÀxer fram i svenska litteraturhistorier för gymnasieskolan under 1900-talet. Speciellt fokuseras pÄ vilken betydelse de tvÄ författarna anses ha haft för den litterÀra strömningen. Dessutom diskuteras hur kanonbildningen har sett ut.De lÀromedel som studerats i examensarbetet Àr kronologiskt disponerade litteraturhistorier skrivna för studieförberedande gymnasieprogram. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr 1894 till omkring 1990. Ett flertal av periodens mest anvÀnda litteraturhistorier finns representerade i undersökningen.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Denna uppsats analyserar gymnasieelevers historiesyn och historieintresse. Fokus har legat pÄ dessa variablers koppling till elevernas bakgrund, gymnasieprogram, historieundervisning och huruvida historiesyn och historieintresse tenderar att reproduceras socialt. Med avstamp i tidigare forskning och teori formulerades en hypotetisk testbar modell av dessa samband varpÄ ett antal testbara hypoteser stÀlldes upp. DÀrefter formulerades en enkÀt för att testa hypoteserna. EnkÀten fylldes i av 78 respondenter vid kommunala gymnasieskolor i GÀvle.EnkÀtsvaren utsattes för en multipel regressionsanalys för att testa hypoteserna.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera omstÀndigheter som inverkar pÄ flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare Àr syftet att fÄ kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sÀtt ansÄgs mest lÀmpligt dÄ det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde pÄ intervjupersonernas skola, pÄ en studie- och yrkesvÀgledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

Centralt i uppsatsen Àr hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. TvÄ fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare frÄn tvÄ högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgÄngspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade pÄ att det fanns tre övergripande mönster att resonera pÄ i förhÄllande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhÀvandet av den egna autonomin och vÀrdet av att kunna lyssna pÄ andra.

Jag har kartlagt nÄgra av de svÄrigheter som finns i engelsk stavning jÀmfört med svensk stavning med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda pÄ om det Àr svÄrare att stava pÄ engelska Àn pÄ svenska. I studien deltog 55 elever frÄn 10 olika gymnasieprogram, som alla lÀste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes pÄ bÄde engelska och svenska, utformades likvÀrdigt, sÄ att jag kunde jÀmföra elevernas stavning av olika fonem och ord pÄ de bÄda sprÄken. Resultatet visade att de engelska orden var svÄrare att stava Àn de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna inom Älderspannet 17-20 Är i en mindre kommun, samt att göra en jÀmförelse mot en storstadskommun. Efter jÀmförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga pÄ den mindre kommunen dÀr vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. DÀrefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohÀlsan med kÀnslan av sammanhang samt framtidstro för att se om det fanns nÄgra samband mellan dessa faktorer. Metoden som har anvÀnts i studien Àr kvantitativ och har genomförts med enkÀter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar Àr att den psykiska ohÀlsan finns likvÀl i en mindre kommun som i en storstad.

För att en elev ska börja pĂ„ ett nationellt gymnasieprogram krĂ€vs att hon/han har godkĂ€nda betyg i tre Ă€mnen frĂ„n grundskolan och ett av dessa Ă€mnen Ă€r matematik. Men godkĂ€nda elever i matematik frĂ„n Ă„k 9 visar sig ha stora svĂ„righeter med kurs A pĂ„ gymnasiets yrkesförberedande program.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att belysa vilka skillnader som finns i den matematik som lĂ€rs pĂ„ grundskolans högstadium och gymnasiets kurs Matematik A med avseende pĂ„ de kunskapsmĂ„l som ska uppnĂ„s. Är dessa skillnader stora eller kommer kursen matematik A vara en repetition av tidigare matematik för de elever som gĂ„r pĂ„ yrkesförberedande programmen? Som ett annat syfte söker jag svar pĂ„ frĂ„gan om elevernas svĂ„righeter med att uppnĂ„ godkĂ€nt betyg i matematik A kan hĂ€rröras till dessa skillnader.Undersökningen har gjorts genom sammanstĂ€llning av kursplanerna i matematik för grundskolan Ă„r 9 och kurs A för gymnasieskolan samt kartlĂ€ggning av det matematiska innehĂ„llet i de vanliga lĂ€roböckerna pĂ„ tvĂ„ skolor. DĂ€refter har jag gjort en kvalitativ undersökning genom intervjuer av fyra lĂ€rare pĂ„ de tvĂ„ skolorna.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstÄ nÀr elever pÄ grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska vÀlja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svÄrt att vÀrdera olika alternativ sÄ finns det bland annat en förvÀntning pÄ att studie- och yrkesvÀgledaren ska ge information och vÀgledning som Àr lÀtt för eleverna att ta till sig och förstÄ. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som pÄverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda pÄ vilka personer som elever i Ärskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som pÄverkar dem i sitt vÀljande. DÀrför stÀller vi frÄgor om intresse, kompisars och förÀldrars Äsikter samt andra faktorer pÄverkar eleverna samt hur eleverna ser pÄ könsfördelningen pÄ gymnasieprogrammen.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för unga mÀnniskors förestÀllningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvÀgagÄngssÀttet har inspiration erhÄllits frÄn metoden Grundad teori. Urvalet har bestÄtt av tio respondenter mellan 17-22 Är med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kÀrnkategori Àr kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som pÄvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

Andelen kvinnor som vÀljer och fullföljer bygg- och anlÀggningsprogrammet Àr lÄgt i förhÄllande till övriga gymnasieprogram. Det Àr ett problem att sÄ fÄ kvinnor slutför sin utbildning pÄ programmet med tanke pÄ den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som lÀggs pÄ utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsÀtter vara könssegregerad. I den hÀr studien undersöker vi vad som trots allt fÄr kvinnliga elever att stanna kvar pÄ programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet Àr att beskriva och förstÄ kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning pÄ bygg- och anlÀggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriÀr och sig sjÀlva.