Dagens ungdomar stÀlls inför mÄnga val som kommer att ha inverkan pÄ deras liv. Gymnasievalet Àr bara ett av alla dessa val, men ocksÄ ett bland de största. FrÄn skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad pÄ de sökande. Det förutsÀtts att alla hanterar valet pÄ samma förnuftiga sÀtt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader pÄ individers sÀtt att hantera val beroende pÄ hur vÄr mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagslÀget pÄ studier gjorda pÄ mÀn och pojkar. Jag har dÀrför valt att fokusera pÄ flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagslÀget, samt varför flickor i större utstrÀckning Àn pojkar blir förbisedda nÀr det gÀller denna diagnos. Min frÄgestÀllning Àr: ?Hur ser flickor, som fÄtt diagnosen Aspergers syndrom, pÄ sin skolsituation och sitt egna lÀrande?? För att fÄ svar pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagslÀget pÄ studier gjorda pÄ mÀn och pojkar. Jag har dÀrför valt att fokusera pÄ flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagslÀget, samt varför flickor i större utstrÀckning Àn pojkar blir förbisedda nÀr det gÀller denna diagnos. Min frÄgestÀllning Àr: ?Hur ser flickor, som fÄtt diagnosen Aspergers syndrom, pÄ sin skolsituation och sitt egna lÀrande?? För att fÄ svar pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Huruvida det ska finnas en vÀsterlÀndsk kanon i skolan eller ej Àr ett omdiskuterat Àmne. FrÄn att ha varit en sjÀlvklarhet i svenskundervisning och sedd som nÄgonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hÀnseenden. I den hÀr uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frÄgor som vad som egentligen Àr vÀsterlÀndsk kanon och vilken litteratur som ingÄr i den, varför man ska lÀsa denna litteratur, samt ta reda pÄ verksamma lÀrares och elevers Äsikter om kanons legitimitet i skolan.Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma svensklÀrare pÄ gymnasiet, samt fyra elever varav hÀlften lÀser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hÀlften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lÀrarna hade bÄde skilda Äsikter men Àven kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men anvÀnde sig av litteratur ur den, medan den andra föresprÄkade den. Elevernas kÀnnedom om kanon var mindre, likvÀl stÀmde deras kunskaper om varför den Àr berÀttigad i skolan vÀl överens med rÄdande forskning som menar att den Àr allmÀnbildande, för vidare kulturarvet, och mer sprÄkutvecklande Àn exempelvis populÀrlitteratur.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀssvaga elever pÄ ett teoretiskt gymnasieprogram lÀser och tillÀgnar sig undervisningstexter. Jag utgÄr frÄn ett dimensionellt synsÀtt pÄ lÀskompetens, som innebÀr att det inte fanns nÄgon definitiv grÀns mellan lÀssvaga elevers och genomsnittliga lÀsares lÀsförmÄga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebÀr att sprÄkutveckling Àr beroende av tÀnkandets utveckling och tvÀrtom, tjÀnar ocksÄ som utgÄngspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsÀttningar att förstÄ texterna, hur texternas sprÄk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstÄdda och hur didaktiken i klassrummet pÄverkar elevernas lÀsförstÄelse. Min fÀltstudie bestÄr av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna pÄ ett hermeneutisk, det vill sÀga förstÄelseinriktat sÀtt.

GIS Àr inte lÀngre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jÀmfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. PÄ den tekniska gymnasieutbildningen pÄ Polhemsskolan i GÀvle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten Àr att en teknisk GIS-utbildning inte enbart Àr för elever pÄ tekniska gymnasieutbildningar utan Àven för elever pÄ andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsÀttningar att lÀra sig verktyget. Det konstateras Àven att det genom Ären har funnits bÄde nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

Forskning visar att övergĂ„ngen frĂ„n grundskolan till gymnasieskolan Ă€r en viktig brytpunkt i mĂ„nga ungdomars liv, dock Ă€r denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men ocksĂ„ svĂ„rt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare vĂ€ljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar Ă€ndĂ„ kĂ€nslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förstĂ„else för unga mĂ€nniskors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring bĂ„de gymnasieval och programbyten, belyses vad som pĂ„verkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur elever bygger innehÄll i sina texter utifrÄn faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen Àr 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter Àr skrivna av elever pÄ studieförberedande program och 19 Àr skrivna av elever pÄ yrkesförberedande program. Dessa texter har en jÀmn fördelning av genrerna argumenterande texter och recensioner. Undersökningen utgÄr ifrÄn byggandet av texters innehÄll utifrÄn makro- och mikroteman.

Syftet med denna studie Àr dels att undersöka hur eleverna ser pÄ sitt inflytande och sin delaktighet i idrottsundervisningen utformning och genomförande, i gymnasieskolans kurs Idrott och HÀlsa A, och vad de har för attityd och instÀllning till elevinflytande samt att undersöka dels hur deras lÀrare arbetar med elevinflytande och vilka attityder de har till elevernas inflytande. Studien kommer att undersöka skillnader mellan studie- och yrkesförberedande program. Vi har intervjuat elever frÄn fyra olika gymnasieutbildningar, tvÄ studieförberedande och tvÄ yrkesförberedande program, samt deras lÀrare.Resultatet visar att bÄde lÀrare och elever generellt Àr vÀldigt positivt instÀllda till att eleverna har inflytande över idrottsundervisningen men att problematik med att utöva inflytande finns. LÀrare anger tid- och resursbrist som tvÄ viktiga faktorer och det framkommer att elevernas inflytande kan vara begrÀnsat till relativt obetydliga situationer. En majoritet av eleverna ser elevinflytande som viktigt men avsÀger sig i mÄnga fall inflytande med motiveringen att de Àr nöjda med undervisningen och att de har ett stort förtroende för lÀrarna.Skillnader framkom mellan studie- och yrkesförberedande program, men man kan i denna begrÀnsade studie diskutera huruvida dessa kanske snarare kan tillskrivas lÀrarnas olika attityder, arbetsmetoder och ledarstilar..

Uppsatsens fokus ligger pÄ unga mÀns och kvinnors reception vid lÀsning av samma skönlitterÀra text samt deras val av litteratur. Syftet Àr att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmÀssigt sett, vilka dessa skillnader Àr och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vÄrt Àmne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. DÀr tas Àven begrepp och litterÀra redskap upp som sedan Àr behjÀlpliga vad gÀller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken Àr i form av en kvalitativ intervju dÀr fyra informanter, frÄn tvÄ olika gymnasieprogram, deltagit.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för unga mÀnniskors förestÀllningar kring en ny icke-traditionell chefsroll: Den entreprenöriella chefsrollen. I tillvÀgagÄngssÀttet har inspiration erhÄllits frÄn metoden Grundad teori. Urvalet har bestÄtt av tio respondenter mellan 17-22 Är med skillnader i egenskaper som kön, gymnasieprogram och nationalitet. Samtliga har i mindre skala kommit i kontakt med den entreprenöriella chefsrollen genom en entreprenöriell utbildning. Studiens kÀrnkategori Àr kontroll och kommer i uttryck genom fem kategorier som pÄvisar fem olika aspekter av kontrollen.

Denna uppsats handlar om gotlÀndska ungdomars bruk och attityd till dialekt. För att undersöka detta har sexton informanter medverkat i en studie dÀr de har intervjuats och fÄtt samtala tvÄ och tvÄ. Informanterna har delats upp beroende pÄ kön, gymnasieprogram och skolort för att se hur deras sprÄk korrelerar med dessa faktorer. Andra faktorer som Àr med i undersökningen Àr framtidsplaner, informanternas uppvÀxtort, deras förÀldrars uppvÀxtort och situation (samtal vs intervju).De drag som undersöks Àr uttalet av den gamla ai-diftongen (sÀger man mair, meir eller mer?), uttalet av infinitiver och imperativer som i standardsvenskan slutar pÄ -a (sÀger man sluta, slute eller slut?) och uttalet av objektspronomenen mig, dig och sig (sÀger man mej ?dej?sej, mi?di?si eller me?de?se?).

För att kunna etablera sig pÄ arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nÀstintill ett mÄste. Av de nyanlÀnda elever som kommer till Sverige efter sju Ärs Älder Àr endast 44 procent behöriga att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvÀgledning för att utveckla förmÄgan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta stÀllning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det rÄder en stor variation kring nÀr och i vilken omfattning nyanlÀnda elever fÄr studie- och yrkesvÀgledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom sprÄkintroduktionen pÄ gymnasiet arbetar med nyanlÀnda elever.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ fyra gymnasieelevers attityder till nÀrvaro och frÄnvaro i skolan och vad dessa attityder grundar sig i. Studien handlar om bÄde nÀrvaro och frÄnvaro som fenomen och tar reda pÄ varför eleverna kommer till skolan och varför de inte kommer till skolan. En kvalitativ intervjustudie har gjorts, bestÄende av fyra elevintervjuer frÄn fyra olika gymnasieprogram. Intervjuerna har tolkats med hermeneutisk ansats och analyserats med motivationspsykologiska perspektiv.I intervjusvaren urskiljs Äterkommande teman som har att göra med elevernas attityder till nÀrvaro och frÄnvaro. NÄgra exempel pÄ sÄdana teman Àr: kompisar i och utanför skolan, familjen, skolans vÀrde för eleven, skolans innehÄll, skolkulturen och framtidsplaner.Resultatet visar bl.a.

Syftet med undersökningen Àr att genom en kvantitativ enkÀtundersökning belysa relevansen av en föreskriven kanon, samt ett elev- och genusperspektiv pÄ skönlitteratur i skolan. Respondenterna i undersökningen var 70 elever pÄ tre olika gymnasieprogram i Sydsverige. Författarna som Àr nÀmnda i enkÀten, grundar sig i Folkpartiets undersökning (2006) om elevers och lÀrares förslag pÄ en kanonlista. EnkÀtundersökningen demonstrerar att respondenterna har lÀst extremt lite av författarna. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte riktigt har följt kursplanen och att eleverna inte har kunskap om kulturarvet.