Att elever lÀr med hjÀlp av dem som kommit lÀngre i utvecklingen Àn dem sjÀlva finns det omfattande forskning om  och Àven att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi lÀst pÄ LÀrarprogrammet mÀrker man att lÀrare, lÀrarutbildare oc forskare stÀller sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.Jag vill med denna undersökning ta reda pÄ vad eleverna sjÀlva anser om att anvÀnda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att anvÀnda mig av elevenkÀter dÀr eleverna fÄr motivera sina svar.  Genom att intevjua tvÄ lÀrare har jag ocksÄ försökt ta reda pÄ om deras tankar överensstÀmmer med elevernas. Att anvÀnda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar Àn att endast ha enkÀter.Undersökningen visar at de allra flesta elever i Är 1 och i Är 3, bÄde i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv instÀllning till responsarbete. I svaren till bÄde elevenkÀten och lÀrarintervjuerna framkommer Àven att elever och lÀrare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor.

MÄlet med denna studie Àr att undersöka i vilken utstrÀckning och i vilka sammanhang det könsneutrala pronomenet hen anvÀnds bland gymnasieungdomar, i förhÄllande till redan etablerade neutrala uttryck som exempelvis den, han eller hon och vederbörande. Dessutom söker studien upptÀcka eventuella skillnader i attityder och bruk av hen mellan olika grupperingar. Finns det kopplingar mellan graden av acceptans respektive bruk av hen och graden av sprÄklig, kulturell inriktning i de gymnasieprogram eleverna gÄr? Sammanlagt 200 elever pÄ gymnasieskolan har i en enkÀtundersökning fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de förhÄller sig till hen och andra könsneutrala pronomen, sÄvÀl i sitt eget sprÄkbruk som i acceptansen till andras. HÀlften av eleverna gÄr pÄ ett program med sprÄklig och kulturell inriktning och hÀlften pÄ ett program med naturvetenskaplig inriktning.

Mot bakgrund av den dagsaktuella debatten om ungdomars svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden, har vi genom en kvalitativ studie undersökt hur ett antal ungdomar reflekterar över sin framtid pÄ denna och studerat deras tankar kring övergÄngen frÄn nuvarande sysselsÀttningssituation till arbete. Antologin innehÄller fem enskilda bidrag, varav tvÄ fokuserar pÄ arbetslösa ungdomar och resterande delar pÄ studerande vid traditionella gymnasieprogram, pÄ fotbollsgymnasium och vid universitet. Studien visar att informanterna upplever att det i samhÀllet finns en norm. Enligt denna skall ungdomars huvudsakliga sysselsÀttning vara arbete eller studier. Samtliga huvudinformanter menar att de vill leva normenligt och sÄledes betraktar de arbete som en viktig del av livet och som en identitetsskapande faktor.

Genom praktiska och teoretiska studier pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet har vi kunnat se en ökning av de elever som gör ett omval efter ett Är pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen var att se bidragande orsaker till att ett eventuellt omval sker. En kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer med fem elever som gÄtt ett Är pÄ sitt omvalda gymnasieprogram. Detta resultat har stÀllts i relation till Linda. S Gottfredsons teori kring begreppen begrÀnsningar och kompromisser i studievalet samt SCCT-teorin dÀr fokus ligger pÄ sjÀlvskattning.

Detta examensarbete syftar till att utvĂ€rdera praoverksamheten (praktisk arbetslivsorientering) i en kommun som fortfarande har prao. Jag har Ă€ven undersökt hur kommunen följer AllmĂ€nna rĂ„d om studie- och yrkesorientering (Skolverket 2009). Jag har valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ intervjumetod. Datainsamlingen sker i form av enkĂ€ter till samtliga elever i klass 9 pĂ„ de tvĂ„ högstadieskolorna i kommunen samt intervjuer med fyra olika tjĂ€nstemĂ€n som arbetar med prao pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i kommunen. Åsikterna om prao som jag under arbetets gĂ„ng har funnit hos elever och tjĂ€nstemĂ€n Ă€r mĂ„nga. Prao kan vara en insikt i det ?verkliga? livet, en möjlighet att fĂ„ se hur det faktiskt gĂ„r till pĂ„ en arbetsplats.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka huruvida gymnasieelevers studievanor, studieteknik och studiemiljö skiljer sig Ät beroende pÄ vilket program de lÀser. I huvudsak har en kvantitativ metod, enkÀten, anvÀnts. Denna bestÄr av tvÄ delar, varav den första handlar om vad som enligt eleverna Àr viktigt för att nÄ bra resultat med studierna, och den andra om hur de gÄr tillvÀga nÀr de studerar. I efterhand har vi dock insett att vi Àven anvÀnt oss av en kompletterande metod, nÀmligen de observationer som gjordes vid tillfÀllena dÄ enkÀterna ifylldes. 65 elever ifrÄn fyra olika gymnasieprogram, NV, SP, OP och HR har deltagit i undersökningen.

Dagens ungdomar befinner sig i större utstrÀckning i frÄnvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utprÀglat mediesamhÀlle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer Àn om kÀnsla och medmÀnsklighet. Syftet Àr att undersöka hur sex unga mÀn i Äldrarna 16-17 Är upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser pÄ manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vÀnner/fritid ? dÀr sistnÀmnda Àven inkluderar nÀtverksamhet som Facebook.Empiri har samlats in med hjÀlp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgÄngar.Ett tydligt och framtrÀdande resultat har visat sig, nÀmligen att identitetsskapandet pÄverkas och Àr beroende av ett flertal faktorer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa förestÀllninga kan variera. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn fyra olika gymnasieprogram pÄ samma gymnasieskola. UtifrÄn intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier dÀr tre huvudkategorier framstÄr som de mest centrala: utbildning, den strukturella upplÀggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrÄn de kompetensutvecklingsmöjligheter som Àr befintliga i dag och dels de som Àr önskvÀrda. Resultatet visar att intervjuade karaktÀrsÀmneslÀrarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.

Studier visar att allt fler studenter som trÀder in i högre studier har bristande kunskaper i akademiskt skrivande. Den hÀr komparativa fallstudien undersöker hur lÀromedel i svenska pÄ gymnasiet förbereder elever för ett akademiskt skrivande. Dessutom undersöks om det finns skillnader mellan de tvÄ lÀromedlen, som riktas till yrkesförberedande respektive studieförberedande gymnasieprogram.Den hÀr undersökningen visar att de tvÄ granskade lÀromedlen förbereder eller till viss del förbereder gymnasielever för ett akademiskt skrivande. Grundkomponenterna som har undersökts i lÀromedlen Àr: kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner, offentligt sprÄkbruk och trÀning i texttyper som kan sÀgas förbereda för ett akademiskt skrivande.Resultatet av fallstudien visar att det finns skillnader mellan lÀromedel som Àr riktade till olika program. En skillnad mellan lÀromedlen Àr utformningen av arbetsuppgifter till eleverna.

Detta Àr en kvalitativ studie med intervjuer med fem anstÀllda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - tvÄ inom grundskolan och tvÄ inom gymnasieskolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvÄrigheter som beror pÄ socioemotionella problem. Insatsernas innehÄll, arbetssÀtt och mÄlsÀttning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i Ätta kategorier som relateras till varandra i en modell.

GIS Àr inte lÀngre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jÀmfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. PÄ den tekniska gymnasieutbildningen pÄ Polhemsskolan i GÀvle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten Àr att en teknisk GIS-utbildning inte enbart Àr för elever pÄ tekniska gymnasieutbildningar utan Àven för elever pÄ andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsÀttningar att lÀra sig verktyget. Det konstateras Àven att det genom Ären har funnits bÄde nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lÀr med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvÀnding hoppas jag kunna sÄ ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att anvÀnda sig av denna lÀrandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig Àven till att titta pÄ om det finns nÄgra fallgropar och vilka förebyggande ÄtgÀrder som eventuellt kan göras vid tutorialanvÀndning och inlÀrning. MetodStudien Àr kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har frÀmst hÀmtats frÄn omrÄden som rör lÀrande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

I den svenska gymnasieskolan ingÄr kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svÄrfÄngade begreppet sjÀlvstÀndighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna anvÀnder sig av för att möta kravet om sjÀlvstÀndighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas förestÀllningar av vad som konstituerar sjÀlvstÀndighet.Resultaten Àr nÄdda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vÀgledande.

Andelen tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet har mer Àn fördubblats under en tioÄrs period. Nyfikenhet vÀcktes över vad det Àr som gör att tjejer vÀljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstÀmpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhÄllande till traditionella könsnormer. Den hÀr studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr Ätta tjejer pÄ Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i Ärskurs 2 har intervjuats. För att analysera vÄrt empiriska material har begreppen modellinlÀrning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillÀmpats som teoretisk utgÄngspunkt.