Syfte med denna undersökning har varit att fÄ klarhet i om det finns studie- och yrkes- vÀgledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstÄ om det kan vara sÄ att vÀgledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestÀmde vi oss för att anvÀnda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstÄtt har ett dÄligt anseende i mÄnga mÀnniskors ögon. Dessutom valde vi att göra tvÄ förundersökningar dels med en yrkeslÀrare, dels med elever frÄn Ärskurs ett pÄ fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville fÄ synpunkter frÄn dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en vÀrdefull förförstÄelse om fordonsprogrammet och dess elever.

?Ofta att det Àr vÀrt? Àr en sprÄksociologisk undersökning av orden ofta, orka, vÀrt och ovÀrt. Syftet var att undersöka om, och i sÄ fall hur, orden anvÀndes pÄ ett icke-traditionellt sÀtt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna anvÀndning kan klassas som slang. En enkÀt delades ut till elever i Ärskurs tre pÄ samtliga gymnasieprogram pÄ Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utstrÀckning Àn pojkar, skulle anvÀnda orden pÄ ett icke-traditionellt sÀtt och att elever pÄ teoretiska program skulle anvÀnda dem mer Àn elever pÄ praktiska program.

Att vÀlja till och frÄn gymnasiet, Àr en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet Àr tvÄ viktiga vÀndpunkter i mÀnniskors liv. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevernas förestÀllningar och planer om framtiden frÄn gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och det gymnasieprogram vi undersökt Àr Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig Ät bland gymnasieelever beroende pÄ personlighetsdrag, könstillhörighet samt förÀldrars utbildningsnivÄ. Studien omfattade 85 elever frÄn fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag anvÀndes pÄstÄenden gÀllande extraversion samt samvetsgrannhet hÀmtade ur NEO-PI-testet vilket bygger pÄ femfaktormodellen. Eleverna fick Àven svara pÄ egenformulerade pÄstÄenden gÀllande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Syftet med denna studie har varit att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur elever i behov av sÀrskilt stöd ? elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ? upplever lÀrandets positiva sidor. Den centrala frÄgan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgÄng.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som gÄr/har gÄtt pÄ ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förvÀntas fÄ ? ett studentbetyg.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken litteratur som anvÀnds i B-kursen i svenska i tvÄ olika klasser pÄ tvÄ nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lÀrarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod dÄ vi intervjuar lÀrare och elever. I vÄr undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras pÄ olika sÀtt av de bÄda intervjuade lÀrarna. BÄda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena lÀraren anser att kronologisk lÀsning av klassiker och tidstypisk litteratur Àr det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och lÀsvana Àr viktigast.

Alla gymnasieprogram har nu, pÄ grund av samhÀllets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lÀrare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgÄ ifrÄn elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur gymnasielÀrare planerar och organiserar sin undervisning med tanke pÄ elever med dyslexi dÄ det finns en viss brist pÄ forskning nÀr det gÀller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkÀtundersökning, svarsfrekvensen Àr dock inte sÄ hög att det gÄr att dra nÄgra allmÀngiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren Àr att de flesta gymnasielÀrare har inte fÄtt nÄgon större utbildning i Àmnet dyslexi i sin lÀrarutbildning.

Denna uppsats Àr av hermeneutisk natur och Àmnar beskriva och förstÄ hur gymnasieelever erfar att deras lÀrande utvecklas med Àmnesintegration som metod i undervisningen. Författarnas teori var att sammanhang mellan Àmnen ökar elevernas kunskapsinhÀmtning samt att Àmnesintegration utökar elevernas intressesfÀr. FrÄn syftet stÀllde författarna sig sedan fyra frÄgor: Hur uppfattar eleverna att de utvecklar sitt lÀrande genom Àmnesintegration, hur uppfattar eleverna att deras lÀrande utvecklas nÀr de ser sammanhang mellan olika Àmnen, hur fungerar kommunikationen och samarbetet som bas för lÀrandeutveckling mellan eleverna samt upplever eleverna att deras intresse för andra Àmnen ökar med hjÀlp av Àmnesintegration. För att komma fram till resultatet valde författarna att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ gymnasieprogram som tillÀmpar Àmnesintegration samt kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever frÄn dessa program. Resultatet visade att eleverna upplever att deras lÀrande förbÀttras genom Àmnesintegration, sammanhang, kommunikation och samarbete samt att deras intresse för andra Àmnen har ökat till viss del..

Denna studie behandlar gymnasielÀrares kompetensutveckling i LuleÄ Kommun. Syftet Àr att beskriva, analysera och förstÄ gymnasielÀrares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen pÄverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har Ätta gymnasielÀrare och tvÄ rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgÄngspunkt i hermeneutiken.

?Examensarbetet behandlar frÄgor om synen pÄ hantverk och vilken betydelse det har pÄ gymnasieskolans hantverksprogram. HuvudfrÄgestÀllningen Àr vad "hantverk" betyder utifrÄn Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivÄer. Idén om hantverk och dess pÄverkan pÄ den enskilde individen synliggörs.

Den hÀr uppsatsen behandlar attityden till och anvÀndningen av den egna dialekten hos högstadieelever pÄ en skola i Lycksele i södra Lappland, VÀsterbottens lÀn. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och ett antal blev dÀrefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hÀnsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors anvÀndning av dialekt, och Àven mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program pÄ gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade vÀldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser Àr att ungdomarnas framtidsplaner pÄverkar anvÀndningen av dialekt, och framtidsplaner mÀttes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna pÄ eller lÀmna orten. I slutÀnden Àr det individerna sjÀlva som avgör om de vill fortsÀtta tala dialekt eller inte.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Sammandrag Det har talats om en litterÀr kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete Àr en undersökning dÀr gymnasieelever som studerar pÄ ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrÄn tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. UtifrÄn detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. FrÄgestÀlningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna pÄ medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen pÄ praktiska gymnasieutbildningar utifrÄn resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frÄgestÀlningarna Àr enkÀt, observation och kvalitativ intervju.