Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgångsrik skola fungerar på en svensk skola. För att få reda på mer om framgångsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i ämnet. Jag har även besökt en skola i Sverige där man använder sig av denna skolmodell. Jag har valt att använda mig av kvalitativ forskning, där jag har använt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nämnas att Monroes modell som innebär en stark ledare och tydligare regler ungerar bra på Hjällboskolan som jag har studerat närmare.

Bakgrund:De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ?nya ekonomins? företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen.

Denna uppsats försöker att med hjälp av en teleologisk lagtolkning få fram syftet och ändamålet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. Utifrån denna rättsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bäst kunna skydda miljön och ge acceptabel rättssäkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rättsliga tolkningen framkommer att det främsta syftet med direktivet är att vidta åtgärder för att minska flygbullret vid flygplatser med särskilt allvarliga bullerproblem, med ändamålet att skydda de kringboendes hälsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvägning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ändamålet med direktivet att uppnå största möjliga miljövinster på det mest kostnadseffektiva sättet.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnåägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning .

För att förbättra sitt miljöarbete och samtidigt ge sig själva en konkurrensfördel eller för att undvika konkurrensnackdelar väljer allt fler företag att införa ett miljöledningssystem. De flesta organisationer väljer att införa ett system som certifieras enligt tredje part för att dra mesta möjliga nytta av det. Det vanligaste och mest accepterade av dessa certifierbara system är ISO 14001 och det är konstruerat så att alla företag skall kunna använda det, oavsett verksamhetsområde eller storlek. Avsikten med denna rapport är att undersöka om ISO 14001 alltid är applicerbart. För att genomföra detta görs en fallstudie vid Coca-Cola Drycker Sverige AB, som ingår i den multinationella koncernen The Coca-Cola Company.

Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor.

Syftet med denna studie är att undersöka förväntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förväntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker också om ettförväntningsgap existerar mellan revisionsbyråer och deras anställda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie där godkända och auktoriserade revisorer påKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundläggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. Där presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförväntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.Förväntningsgapet äger rum när beställare av revision har en annan uppfattning än revisornom vad revisionen innebär, dess räckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förväntningsgapet är kommunikation ett viktigt instrument.

Rapporten täcker vidareutvecklingen av en grafkomponent som från början kunde visa linjediagram med datapunkter bestående av reella tal. Grafkomponenten var en del av programvaran Tunnel Manager som är utvecklad av Sogeti till Atlas Copco. Tunnel Manager används i kombination med Atlas Copcos borrigg Boomer. Grafkomponenten utvidgades med stapeldiagram med flera serier, stapeldiagram med adderade serier och med cirkeldiagram. Den utvidgades även med nya datapunktstyper i form av datum och tid.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehållstillstånd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhållande gentemot ansvariga myndigheter. De är helt utlämnade att förlita sig på att ärendet utreds på ett rättssäkert och effektivt sätt i enlighet med gällande rätt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rättigheter för att få stanna kvar i landet. Det ställs stora krav på utlänningslagstiftningen och på de myndigheter som har att tillämpa den i sin verksamhet. De höga kraven är viktiga i hanteringen av utlänningsärenden, vilket både handlar om att iaktta grundläggande mänskliga rättigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglernaför noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetodenvid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagitemot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallatförenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel pånya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga ochvisar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för attöverblicka sin ekonomiska ställning.

Ordre public-förbehållet innebär att svensk domstol har rätt att avstå från att tillämpa enutländsk rättsordning, erkänna eller verkställa en utländsk dom, om det skulle leda tillett resultat som är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. Frågan har i stället lämnats åt rättstillämpningen, främstdomstolen, att avgöra. I förslaget från Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållandenåterfinns ett ordre public-förbehåll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat.

Ordre public-förbehållet innebär att svensk domstol har rätt att avstå från att tillämpa enutländsk rättsordning, erkänna eller verkställa en utländsk dom, om det skulle leda tillett resultat som är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. Frågan har i stället lämnats åt rättstillämpningen, främstdomstolen, att avgöra. I förslaget från Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållandenåterfinns ett ordre public-förbehåll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

Bakgrund: Stora förändringar har skett under de senaste årtiondena kännetecknas till följd av att både internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av användandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över länders gränser har vållat problem, både för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte är möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgångsläge i att marknaderna upplever stora förändringar är ett av de mest omdiskuterade ämnena på redovisningsområden behovet av gemensamma regler. Företag investerar över gränser och utvecklingen går mot en alltmer global och internationell marknad, vilket ställer nya krav på enhetliga internationella regler utformas så att samtliga nationer kan tillämpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkände EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).