Syftet med vårt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lärare, intresse av skolämnen och om lärandet utgått ifrån deras kontext. Vi har använt oss av en enkätundersökning som besvarats av 34 pojkar. Därefter genomförde vi en gruppintervju bestående av fyra pojkar. Detta gjorde vi i Luleå kommun bland pojkar som gick tredje året på en praktisk yrkesutbildning.

Syfte:1. Att redogöra bakgrunden till varför praktiska utbildningar behövs, och varför det satsas på en sådan utbildningsfilosofi.2. Att granska två koncept med två tillhörande program för att påvisa viktiga likheter och skillnader, genom utbildningsplaner, intervjuer och enkäter.3. Att ta reda på vad meningen med de två koncepten är, med hänsyn till vad respondenterna säger och med mina egna tankar och åsikter.Metod: En kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och enkätundersökningar kombinerad med vissa kvantitativa delar i enkätundersökningen.Teoretiska perspektiv: Kommunikation, lärande, teoretiskt lärande, praktiskt lärande.Empiri och analys: Meningen med utbildningskoncepten har diskuterats fram med hjälp av egna åsikter och med hjälp av svar från enkäter, personliga intervjuer och ifrån övriga respondenter.Slutsatser: Det finns flera meningar med båda utbildningskoncepten och deras respektive utvalda utbildningar. För en KY-student kan det vara att få en skräddarsydd utbildning, och för en co-op student kan det vara möjligheten till betalda arbetsperioder..

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

Vi har valt att genomföra en undersökning vid namn: Miljöns förutsättningar för barns lärande. Vi såg ett intresse för att göra detta eftersom vi såg en stor brist på forskning kring ämnet. De få böcker som fanns beskrev ofta en av verksamheterna och inte en jämförelse mellan de två. I denna undersökning har vi därför med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer jämfört miljöerna hos två dagbarnvårdare och två förskolor. Resultatet av dessa intervjuer och observationer har sedan analyserats och diskuterats för att komma fram till ett resultat.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssättvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller derasupplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

The aim of this master?s thesis is to examine the information needs in the character subjects of the students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. I also examine from which sources the students get the information. I want to create a wider understanding of information seeking processes at a vocationally oriented programme. The main focus is the students? own thoughts and opinions about their information needs and information seeking processes.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden.

Behörighetskrav införgymnasial yrkesutbildning -vem innesluts och vem utesluts?Kjell LundbergSammanfattningBakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Eleversom går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraveni Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola (förslagtill gymnasiereform GY-10).Syftet med studien:? Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?? Vad är tankarna bakom läroplanerna?? Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används somteoretiskt perspektiv.Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar.

Syftet är att synliggöra erfarenheter av det språk som talas på den arbetsplatsförlagda utbildningen inom två yrkesförberedande program på gymnasieskolan. Studien inriktar sig på att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur språket tillämpas på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgått från tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslärare och elever inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att språket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anställningsbarhet.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vårdyrken. Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-s elevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till många utbildningar på universitet och högskola.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

2011 års gymnasiereform har inneburit stora förändringar för svenskämnet, bland annat genom förändringen av ämnets omfattning, som ökats på högskoleförberedande program samtidigt som den halverats på yrkesprogram. Utifrån en läroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskämnets förutsättningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskämnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillämpas är en kvalitativ textanalys, men analysen har även kvantitativa inslag där konceptionerna allmänutbildning och yrkesutbildning används som analyskategorier. Analysen visar att svenskämnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framställs som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Analysen visar dock att det svenskämne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhällslivet bortprioriteras till förmån för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istället är ett ämne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande ämne, med relevans framför allt för elever på högskoleförberedande program..