Sökresultat:
162 Uppsatser om Yrkesämnen - Sida 10 av 11
Studie- och yrkesvÀgledare
Under senare Är har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vÀgledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning ett webbaserat vÀgledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vÀgledningen. Undersökningen har inspirerats av KarriÀrförlaget som önska fÄ djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn KarriÀrpaketet, vilket lanserats pÄ den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i nÀrmare 3 Är. NÄgon tidigare svensk studie inom detta omrÄde har inte gjorts enligt KarriÀrförlaget.
KarriÀrförlaget etablerades Är 2007 och Àgs av Studie og Erhverv i Danmark, som Àr nordens största specialverksamhet för vÀgledningsinstrument.
Hormonsto?rande a?mnen i fo?rskolans inomhusmiljo? : Inventering av privata fo?rskolor i O?stersunds kommun och fo?rslag till fo?rba?ttringsa?tga?rder
I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.
Biologisk kontroll av exponering för polyaromatiska kolvÀten (PAH) hos koksverksarbetare
Koksverksgas har en carcinogen verkan och det Àr pga. sitt innehÄll av Polyaromatiska kolvÀten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) dÀrför viktigt att begrÀnsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen Àr biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanstÀllda samt att ge personlig Äterkoppling. Resultaten ger de anstÀllda en möjlighet att pÄverka sin egen exponering, risk och dÀrigenom Àven minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i LuleÄ.
MÀns vÄld mot kvinnor ur ett manligt perspektiv - en kvantitativ studie om mÀns syn pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer
Studiens syfte var att ur ett klass- och Äldersperspektiv titta pÄ hur mÀn ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vÄr övergripande frÄga var om vi i vÄr undersökning kunde se nÄgra skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄra utgÄngspunkter var:? Vad mÀnnen anser att vÄld Àr? Vem de tror att mannen som misshandlar Àr och varför han anvÀnder sig av vÄld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer Àr? Hur mÀnnen ser pÄ jÀmstÀlldhetFör att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkÀtstudie frÄgade vi mÀn om hur de ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. VÄr population bestod utav 102 respondenter frÄn tvÄ olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och tvÄ olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjÀnstemannaarbetsplats).
Driven, delad eller kluven? : Kontextuell identitetskonstruktion ur ett personalvetarperspektiv
Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen krÀver att studenterna stÀndigt vÀxlar fokus och dÀrför förmodas Àven sjÀlvbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar pÄ att identitet Àr socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll Àr relevant i sammanhanget, dÀr yrkesidentiteter sÀgs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva sjÀlvbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid tvÄ olika lÀrosÀten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.
Controllerns yrkesroll- Förklarad med hjÀlp av rollteori ur ett multipelt per-spektiv
Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.
Gymnasievalet ur ett förÀldraperspektiv
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka förÀldrars erfarenheter kring sin egen pÄverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gÀllande förÀldrapÄverkan. Vi vill Àven undersöka om det finns andra bakomliggande pÄverkansfaktorer vid gymnasievalet.
I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden bestÄende av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansÄg att denna metod var mest lÀmplig för vÄr undersökning dÄ vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville fÄ en djupare förstÄelse och kunskap inom det valda omrÄdet. Urvalet bestod av sju förÀldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.
Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vÄrd av palliativa patienter: En litteraturöversikt
Höga nivÄer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dÄlig bemanning, mycket vikarier, schemaomlÀggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dÄligt stöd frÄn huvudman. Relativt mycket forskning Àr gjord om stress allmÀnt hos sjuksköterskor, betydligt mindre Àr skrivit om stress bland sjuksköterskors som vÄrdar döende patienter i hemmet, pÄ hospice eller pÄ sjukhus. Sjuksköterskor som vÄrdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som vÀcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrÀndhet. Palliativ vÄrd stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan i frÄga om pÄ faktakunskap, omdöme och erfarenhet.
Stockholms trafiksituation : Vilka fo?ra?ndringar bo?r ske fo?r att minska klimatpa?verkan och koldioxidutsla?ppen?
Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.
Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? : En studie av Gerillamarknadsfo?ringens pa?verkan pa? Generation Y.
SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.
Revisorers sociala miljö : Ledarskapets pÄverkan pÄ kulturen och moraliska identiteten samt dess pÄverkan pÄ revisorers objektivitet
Syfte: Revisorers objektivitet Àr ett krav samt en av de grundlÀggande principerna för att revisorer ska kunna upprÀtthÄlla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början pÄ 2000-talet har revisorers objektivitet ifrÄgasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det Àr som pÄverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats pÄ hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer pÄverkar revisorernas objektivitet. VÄr avsikt med denna studie Àr att bidra med ökad kunskap om vad som pÄverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess pÄverkan pÄ revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkÀtundersökning dÀr vi mÀtte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.
De kallar oss landskapsarkitekter : om identiteten hos en yrkeskÄr
SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn pÄ sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utstrÀckning vÀrderingar pÄverkar arbetet och yrkesidentiteten. FrÄgestÀllningen Àr uppdelat pÄ tvÄ frÄgor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? MÄlet med uppsatsen Àr att lyfta en diskussion kring yrkeskÄrens gemensamma kunskaper, vÀrdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kÄren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar pÄ yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare Àn pÄ resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet frÄn undervisning, forskning, tjÀnstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.
LÀrlingshandledning - möjligheter och hinder ur ett handledarperspektiv
Handledare för en arbetsplatsförlagd lÀrlingsutbildning inom vÄrden var positiva till att lÀrlingar befann sig pÄ arbetsplatsen under lÀngre sammanhÀngande perioder, dock upplevdes svÄrigheter med kommunikation och osÀkerhet om lÀrlingarna fÄtt med sig allt vad som krÀvs för yrket dÄ de varken fick teoretiska omvÄrdnadskunskaper pÄ arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vÄrd och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lÀrlingar i gymnasial omvÄrdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lÀrlingshandledare anstÀllda inom regional hÀlso- och sjukvÄrd eller kommunal omsorg om Àldre och funktionshindrade i sydvÀstra Sverige. Strategiskt urval anvÀndes för att fÄ variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehÄllsanalys.I resultatet framkom tvÄ huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lÀrlingsutbildningens upplÀgg pÄverkade möjligheterna till lÀrande.
I valet och kvalet : En studie av valet till det samhÀllsvetenskapliga gymnasieprogrammet
Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkÀnda betyg har rÀtt att söka en treÄrig gymnasieutbildning. Gymnasiet Àr en frivillig skolform som ger grundlÀggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhÀllsliv. Den svenska gymnasieskolan bestÄr sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, dÀr SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP) Àr det största. Ett av motiven bakom denna undersökning Àr att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte Àr att pÄ lokal nivÄ ta reda pÄ vilka faktorer som förstaÄrseleverna pÄ SP upplever har pÄverkat dem i valet av gymnasieutbildning.
Identifiering av faktorer som befrÀmjar hÀlsa pÄ arbetsplatsen
En hÀlsobefrÀmjande arbetsplats kan se ut pÄ mÄnga sÀtt. Gemensamt Àr dock att sjukfrÄnvaron Àr lÄg och att personalen upplever sig trivas. DÀrutöver har man funnit att det i arbetsmiljön finns faktorer som kan identifieras som hÀlsobefrÀmjande. Syfte: att söka efter och identifiera hÀlsobefrÀmjande faktorer pÄ en utvald arbetsplats .Undersökt grupp och metod: Fyra anstÀllda vid KungÀlvs sjukhus, IVA har intervjuats. Metoden som anvÀnts har varit enskilda intervjuer med sÄvÀl öppna som slutna svarsalternativ samt enkla ja eller nejfrÄgor.