Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?rarYrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt Yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett Yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken Yrkesroll eller vilka Yrkesroller några Yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samt vad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda på möjligheten att kombinera tidigare Yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårt syfte har vi använt metoden intervjuer, där sex Yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit i intervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras av Yrkeslärarens båda Yrkesroller. Vi har kunnat se att Yrkesläraren fortfarande har en stark Yrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen.

Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel Yrke! Sömn ? och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillämpningen i Yrket har för förståelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska Yrken som i skolarbetet har haft påtagliga problem med ämnet matematik.Vidare är syftet att studera om förståelsen och lösningsförfarandet skiljer sig åt i praktisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling jämfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestående av tal och symboler utan sammanhang) inom samma områden. Studien tar sin utgångspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras Yrkesvardag använde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lätthet uppgiften till tidigare uppgifter i Yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstänkande vilade på deras erfarenheter och att de kunde visualisera.När de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras Yrkesvardag intog de ett mer imitativt tänkande och respondenterna ställde frågor om hur de förväntades lösa uppgiften och senare om de räknat fel. De tidigare så säkra respondenterna var nu mycket osäkra på sin förmåga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen.

Barnmorskor har historiskt sett förknippats med kvinnor, kvinnor som ville hjälpa andra kvinnor med sina förlossningar. Detta Yrke har sedan dess kallats för att vara ett Yrke där de anställdas vilja att arbeta kommer från motivet att hjälpa andra, ett kall till Yrket. Låga löner och dålig arbetsmiljö har barnmorskor i media vittnat om i dagsläget, och barnmorskor avslutar sin anställning på grund ut av detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur fem barnmorskor upplever sina arbetsvillkor utifrån ett genusperspektiv. Ett intresse att försöka förstå om de intervjuades arbetsvillkor påverkas utav det faktum att arbetsmarknaden är könssegregerad och barnmorskeYrket är klassats som ett typiskt kvinnoYrke.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av lärarYrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt Yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en professionalisering av lärarYrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt Yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin.Frågeställningar Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin Yrkesroll?Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin Yrkesroll?Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin Yrkesroll?MetodSyftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige.

Arbetstillfredsställelse kan definieras som ?en positiv (eller negativ) evaluerande värdering av arbetet eller arbetssituationen? (Kaufmann, G.,  & Kaufmann, A.  2005 s. 269). Denna studie fokuserar på delaktighet,  arbetsinriktning, fysiska betingelser, lön, ledarskap och sociala betingelser som delar i arbetstillfredsställelse. Syftet med studien var att undersöka hur extraarbetande högskolestudenter på lager uppfattade sin arbetstillfredsställelse, därför intervjuades nio studenter varav tre kvinnor i åldern 21-33.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt Yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras Yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Jag är Yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta Yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd).

Uppsatsens syfte är att undersöka Ängöskolans tid som baltiskt flyktingläger i Kalmar under den tidiga efterkrigstiden. I arbetet med uppsatsen har jag studerat listan över inskrivningsliggare som redogör för antalet registrerade flyktingar på Ängöförläggningen i Kalmar med avseende till ålder, kön, Yrke/klass, civilstånd och generation. I målet att besvara hur Kalmars flyktingverksamhet organiserades och dess roll som arbetsinstitution har främst inkommande skrivelser samt intendentens skrivelser i form av brev studerats. Jag har även jämfört mina resultat med Kalmar hjälpkommittés verksamhet för judiska flyktingar och Skånes baltiska flyktingmottagning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder under den tidiga efterkrigstiden..

Stress och otillräcklighet upplevs av allt fler Yrkesverksamma inom vård och omsorg idag. Lång tids stress ökar risken för en rad olika besvär och sjukdomstillstånd och därmed också risken för långvariga sjukskrivningar. SjuksköterskeYrket som profession innebär många olika potentiella stressfaktorer på arbetsplatsen då det är ett Yrke som efterfrågar hög kompetens, samarbete i många olika situationer, ständig tillgänglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hälsa så att förmågan att ge vård inte äventyras?.