Title: Social Media ? And customer interaction in smaller firmsSeminar date: 2011-06-10Course: Information Logistics, D-level.Authors: Marie Stenhammar and Ulrika CarlssonAdvisor: Jaime CamposKey words: Social Media, Web 2.0, Co-creation, Viral marketing, Word of Mouth, smaller firmsPurpose: This paper aims to describe the relevance of social media to smaller firms, the challenges and opportunities they face and what strategies they use, in the interaction with their customers.Methodology: The study is qualitative in nature and has an abductive approach. The empirical material consists of in-depth interviews with chosen companies and Internet observations.Theoretical perspectives: Social Media, Web 2.0, Co-creation, Viral marketing, Word of MouthEmpirical foundation: The study takes its empirical base from in-depth interviews with representatives from the small companies and internet observations connected to these.Conclusions: Smaller companies have great interest in social media. They preferably use Facebook, blogs, Youtube and Twitter. Their strategy is mainly to be very active and update their social media regularly.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. Våra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra människor världen över bara växer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube är saker som redan är ett moment i vardagen för många. Och ses inte som något konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vår egna kommunikativa kultur utifrån de behov vi har.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Resebranschen är en marknad som speglas av hård konkurrens och en marknad där synlighet och tillgänglighet är en avgörande faktor. Under de senaste åren har resebranschen stått inför en del förändringar när det kommer till hur resorna säljs. I dagens läge säljer resebyråer fler biljetter online än vad de gör i sina fysiska butiker och möjligheten att använda sociala medier i marknadsföringen har uppstått.Med hjälp av sociala medier skapas ett möte mellan resebyråerna och konsumenterna och de kan skapa relationer via Internet. Med den rådande utvecklingen ses tydliga mönster på hur fler företag inom resebranschen börjar satsa resurser på att utveckla och använda sociala medier i sin marknadsföring. Denna uppsats undersöker, och jämför hur och varför resebyråerna Ving, Apollo och Fritidsresor använder sig av sociala medier i sin marknadsföring.

Det här examensarbetet utfördes från februari till mitten av april, våren 2010 på företaget Junebud. Jag arbetade efter hypotesen att en stark närvaro på sociala medier har en positiv effekt på aktiviteten på spelets hemsida samt för att få nya spelare att hitta till spelet. Spelet som marknadsfördes heter MilMo och är ett socialt massivt multiplayer spel för barn och ungdomar, som är gratis att spela. Om spelaren vill få tillgång till extra material kan han/hon betala en mindre summa pengar men något köptvång föreligger ej för att endast spela. För att genomföra marknadsföringen på de sociala medierna valdes fyra stycken nätverk på Internet ut; Facebook, Deviantart, MySpace och Youtube.

Ett problem som kan uppkomma, när en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, är att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut är det bara namnet på webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop. För att försöka ta fram ett svar på hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gå på djupet hur detta kan göras med hjälp av musik- och ungdomstidningen OKEJ. Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det är viktigt att ta tillvara på den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar målgruppen och OKEJ:s kontakter med kändisar. Projektet ledde fram till fyra råd, vilka kan användas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut på internet. ? Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall är att skriva artiklar som engagerar målgruppen och sitt bredda kontaktnät med människor i musikindustrin. ? Istället för att utveckla t.ex. en videotjänst från grunden, utnyttja redan befintliga system och tjänster. Ett exempel på detta är Youtube, som användarna redan är bekanta med. ? Bygg hemsidan runt tidningens kärna.

Många av de mest populära webbtjänsterna på internet idag bygger på ett användargenereratinnehåll, stora aktörer såsom FaceBook, Instagram, Youtube, reseapplikationer, diversebloggportaler och wiki-sidor vore inget utan sina användare. Tidigare forskning visar dockatt det bara är en liten del av användarna som faktiskt är aktiva bidragare, majoriteten avbesökarna är mer intresserade av att läsa vad andra skriver istället för att själva bidra. Dettaanser författarna vara ett problem då onlinerecensioner blir felrepresenterade genom att detbara är en liten procent av besökarna som faktiskt bidrar med sin åsikt. Studien undersökeranvändarnas beteende och behov både kvalitativt och kvantitativt genom enenkätundersökning och sex intervjuer. Fallstudien avser att ta reda på sambandet mellananvändbarhet och motivation med fokus på bidragandet bland användarna.

I denna rapport görs en kartläggning på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagsläget med rörlig media. Utifrån detta tas förslag fram på förbättringsområden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten är tänkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien är att kommunikationsavdelningen på Sida har märkt en ökad efterfrågan på rörlig media som kommunikationsmetod. I dagsläget är det främst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsändning av seminarier, videointervjuer med experter och kända personer och en videoserie med namnet ?Människan i centrum?.

Det utvecklas dagligen mängder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller Youtube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med väldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan växa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas är oftast bara en bra idé. Är det emellertid så enkelt? Den här studien försöker ta reda på om det finns någon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hänsyn till för att bli framgångsrik.

Social media has made it possible to have a conversation in real time through audio, images and text, with anyone worldwide. The easy availability of social media has created a new society. Companies and organizations have the opportunity to interact with their audiences and their target in a way not previously possible. Welcome to the Web 2.0 world!Social media is a collective name for the communication channels that allow users to communicate directly with each other in real time through text, image or sound. Examples of social media are blogs, SMS, Skype, Facebook, Flickr, Youtube, Linkedin and Myspace.The purpose of this essay is to explore social media's role and opportunities in terms of being able to influence companies and organizations marketing communication. We have used a qualitative approach and our thesis is based on a qualitative text analysis study where we have analyzed 13 articles (the articles are from scholarly journals, magazines and trade/professional) from 2007 to 2009.

Denna uppsats är en komparativ studie av två pianister med olika kulturell bakgrund, Hans Pålsson och Valentina Lisitsa. Utgångspunkt för arbetet är en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mån gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. Frågeställningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen åt mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av två specifika verk åt mellan pianisterna?Går det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess där källmaterialet är intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. Därefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av Youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

The purpose of this thesis is to study how today?s consumer society can be understood from ananalysis of the phenomenon Every Day Carry (EDC). The aim is thus to problematize the daily useof the artifacts that surrounds us and investigate how these can be understood as networks of humanand non-human actors, aswell as identity- and meaning-making practices in today?s consumersociety.The theoretical and methodical framework is built upon an eclectic variety of consumptiontheories,Michel Callon?s, John Law?s and Bruno Latour?s work on Actor-Network-Theory,Discourse analysis inspired by Michel Foucault, Ernesto Laclau and Chantal Mouffe and anethnographic methodology specifically adapted for online research. The empirical material consistsof photographs and commentaries from two EDC blogs aswell as commentaries regarding EDCfrom a commentary field on Youtube.com.

Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner.

I have written an essay called ?All children are equally worth - A qualitative analysis of how children are produced in KappAhls commercials?.The purpose of this thesis is to do a study of the swedish clothing company KappAhl?s commercials. My purpose is divided into three questions: With which clothing colours are girls and boys represented in the commercials? Is there any difference in the making of ?non-white? and ?white? children in the commercials? and What is being transmitted in KappAhl?s commercials, where the focus should lay on the clothes?My material consists of three selected video clips from KappAhl?s Youtube channel. The three commercials are named: 1, Back to school, 2, Children?s christmas and 3, KappAhl 3 för 2 på alla överdelar för barn (translation: KappAhl 3 for 2 on all children?s tops).

Ett av de mest omtalade fenomenen de senaste åren har varit den snabba utvecklingen av digitala medier och sociala nätverk. Teknologin har utvecklats från att ha varit något som användes ibland och var till för arbete och underhållning, till att vara en stor del av livet och för vissa en nödvändighet. De nya medierna och sociala nätverken är idag en stor del av mångas vardag och påverkar hur vi tar in information, kommunicerar och utrycker våra tankar och idéer. Under de senaste åren har allt fler organisationer valt att ta in sociala medier i sin marknadsföringsstrategi och organisationerna har företagsprofiler på bland annat Facebook och Youtube för att kommunicera med kunderna. Yngre generationer har växt upp med tekniken och sociala medier vilket är en resa som äldre inte har följt med på och därför är en vanlig uppfattning idag att endast yngre generationer använder sig av de nya mediekanalerna.