Syftet med denna studie är att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet påverkar barnens matematiska lärande nu och i framtiden. De metoder som jag använt mig av är att söka relevant forskning och litteratur som behandlar ämnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nämnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken är viktig för barnens lärande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det är viktigt att barnen få med sig en grund för matematiskt tänkande till skolan, så att det blir en vana och en självklarhet för barnen.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Vårt syfte med undersökningen var att få fram barns och föräldrars upplevelser och tankar kring fenomenet läxor. Vi ville ta reda på hur läxor påverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlärning. Vi använde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod där vi använde oss av enkäter med öppna frågor och intervjuer fick vi fram många olika åsikter och tankar kring läxor. Resultat visar på stora skillnader i arbetsbelastning och påverkan på barnen.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva.

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra på förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. På förskolorna idag finns det också många barn som inte behärskar det svenska språket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen då vi stött på barn i sådana situationer under våra praktikperioder. Den här undersökningen är viktig för att belysa hur barnen samspelar när de inte talar samma verbala språk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det här.SyfteVårt syfte med den här undersökningen är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken när de inte talar samma verbala språk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, då vi använt observationer som redskap.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden.

Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn får ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans läroplan ska grunden för utveckling och ett livslångt lärande främjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och säker. Åren innan skolan börjar är viktiga eftersom det är då barnens färdigheter etableras. Dock är det också i förskoleåldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik är.

Sagouppläsning och dockteaterföreställning kan öppna en förtrollande värld och väcka barns fantasi, det kan också fånga deras uppmärksamhet på olika sätt där man kan få dem att börja fråga och reflektera över sin omvärld. Vårt syfte är att undersöka hur sagouppläsning respektive dockteaterföreställning kan fånga barns uppmärksamhet. Vi undersöker även eventuella likheter och skillnader, och vill också observera fördelar och nackdelar med de olika metoderna relaterat till barnen. I vår underökning har vi varit ute i två omgångar på en förskola med 15 barn i åldern 3 till fem år. Vid sagouppläsning framförde vi Den fula ankungen och vid dockteaterföreställningen framfördes Rödluvan och vargen.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka några förskoleklassbarns förståelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med både barnen och läraren för att ta reda på deras tankar om formerna. Studien utgår ifrån Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tänkande i geometri. I studien används även Douglas H.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har läst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i åldern fem till sex år. Därefter har vi intervjuat barnen enskilt. Frågorna har fokuserats på taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lättare för barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp där sista siffran anger mängden än ett tal mitt i räkneramsan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse i matematikundervisningen. Hur medvetna är barnen om att lek med matematik kan främja deras matematikinlärning? Hur kan man som pedagog främja barns matematikinlärning genom lek? Syfte med undersökningen är att belysa hur matematiklek kan främja barns matematikinlärning.Undersökningen grundar sig på observationer och intervjuer. Våra informanter är sex stycken sexåringar samt två pedagoger som arbetar med dessa sex barn. Vi använde oss av ett spel som matematiklek under observationen.