Astrid Lindgrens berättelser i luthersk belysning
Utifrån Emil, Pippi och Madicken
I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder? Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot.