Andelen äldre har under 1900-talet blivit allt fler och år 2009 var över 17 procent av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Fler äldre och sjuka människor lever betydligt längre, vilket leder till att sjukligheten bland de äldre kan komma att öka totalt sett. På samma gång har de äldre under 1900-talet blivit friskare i samband med bättre behandlingsmöjligheter och minskad förekomst av sjukdomar. Äldre personer har i allmänhet lägre krav på god hälsa än Yngre personer och tenderar försvara sjuksköterskors agerande i omvårdnadssituationer. Genom att bland annat främja goda kontakter mellan patient och personal kan hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen.

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förståelse för en fråga med relevans för hållbar utveckling, nämligen världens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie är intentionen att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebära svårigheter för lärarnas utformning av undervisningen. Frågan som uppkommit är om det alls är möjligt för yngre elever att nå en komplex förståelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgått från en variationsteoretisk forskningsmetod, en så kallad learning study.

Vi har gjort en studie där två åldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 års ålder som först deltog i en högläsning av en bilderbok om vissa grundläggande känslor (bl. a. glädje, ilska och rädsla) och sedan ombads att åskådliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende på likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och språk - i de två ål-dersgrupperna.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Syftet med uppsatsen är att utreda om det är kraven från skolans håll eller ungdomarnas fritidsaktiviteter som gör att många elever idag är trötta och oengagerade i skolan. Begreppet fritid tillkom i början på 1900-talet med industrisamhällets intrång och har utvecklats med föreningsliv samt det tekniska datorsamhället. I rapporten definierar vi fritid som inte hör till arbete, studier, sömn eller hushållsarbete. Fritiden anser vi vara den tid som står till att förfoga över och disponera efter egen vilja. Vi har tidsgeografiskt gjort en undersökning under tre dagar med två grupper, en årskurs tre med nio- till tio-åringar samt en grupp från gymnasiets första år med sexton och sjuttonåringar.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.

REFERATPå en ridskola finns hästar i varierande åldrar. För personalen är de äldre och rutinerade hästarna en stor trygghet, eftersom de kan sitt arbete utan och innan. Denna trygghet är ovärderlig och på så vis har den äldre hästen en viktig roll på ridskolan. Omvårdnaden och däribland utfodringen av den äldre hästen är därför mycket viktigt för att hålla hästarna i gott skick.Det primära syftet med detta arbete var att göra en fältstudie på några svenska ridskolor för att ta reda på eventuella skillnader i energi- och proteinintag mellan de äldre och yngre lektionshästarna. Det sekundära syftet var att undersöka vilka faktorer som kan påverka den eventuella skillnaden mellan åldersgrupperna.Studiens frågeställningar var: Utfodras äldre hästar annorlunda jämfört med yngre hästar på ridskolan med avseende på energi- och proteinintag? Finns det skillnader i utfodringen mellan de äldre och yngre hästarna med avseende på fodermedel?Studiens hypoteser var: Den äldre ridskolehästen har ett högre energiintag än den yngre.

I tidigare empatiforskning har könsskillnader studerats betydligt mer änåldersskillnader. Syftet med den aktuella undersökningen var att studera hurförmågan till empati skiljer sig mellan tonåringar, medelålders och äldre. Iundersökningen deltog 68 personer varav hälften kvinnor. Empatin varhögst i den äldsta gruppen och lägst i den yngsta för både kvinnor och män.Däremot kände tonåringarna mer för vissa känslor som mättes utanförempatiskalan. Kvinnorna i alla tre åldersgrupperna har högre empati änmännen.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur de specifika variablerna samverkar i investeringsanalysen bakom strategiska investeringar vid beslutsfattandet. Studien är inriktad mot den dominerande företagssektorn små och medelstora företag, vidare görs en jämförelse mellan yngre och mognare företag. För att analysera detta har en kvantitativ datainsamlingsmetod använts i form av en enkätundersökning. Forskningsfilosofin som är applicerad är deduktiv, för att på så sätt kunna dra generaliseringar i slutsatserna utifrån den empiriska analysen och fullfölja studiens syfte. Studien är baserad utifrån beslutsteori där hantering av risk och osäkerhet har en central roll.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden..

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka yngre mäns attityder till, såväl som deras konsumtion av groomingprodukter. Genom detta ämnar vi lyfta fram de aspekter som är viktiga för företag i skönhetsbranschen att ta hänsyn till vid utformningen av marknadsmixen. Metod: En kvalitativ studie där vi använder oss av djupintervjuer i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer. Vidare används en hypotetisk-deduktiv ansats och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Teoretiska perspektiv: Teorier om marknadsmixen och kommunikation är två viktiga utgångsteorier för vår studie.