Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete.

Syfte: Syftet var att belysa hur Yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Syfte:Att undersöka hur den yngre generationen (19-29 år) upplever att bankerna arbetar med marknadsföring gentemot dem. Vidare är vårt syfte att undersöka hur den yngre generationen upplever deras relation till bankväsendet, och vad de anser är viktigt i valet av bank.Forskningsfråga:Hur upplever den yngre generationen att bankväsendet arbetar med relationsmarknadsföring gentemot dem?Hur beskriver den yngre generationen sin relation till bankväsendet?Vad anser den yngre generationen är viktigt i valet av bank?Metod:Att utifrån ett deduktivt vetenskapligt synsätt genomföra en enkätundersökning på en population som representerar en yngre generation samt att genom observation klarlägga och analysera bankväsendets användning av sociala medier, webbsidor och kundbemötande.Slutsats:Bankväsendet ägnar sig inte åt ett relationsmarknadsföringsarbete som den yngre generationen upplever som tillfredsställande och tillräcklig. Undersökningen visar att den yngre generationen beskriver sin relation till bankväsendet som relativt avlägsen. Den yngre generationen är också relativt eniga om att det allra viktigaste vid bankval är att känslan av förtroende för personalen och upplevelsen av att banken kan se människan som en enskild individ. .

Bakgrund: I Sverige får cirka 30 000 människor stroke varje år och cirka 7000 återinsjuknar. Cirka20 % av dessa människor är yngre än 65 år. Strokeinsjknandet i yngre åldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker än hos äldre personer. Återhämtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare än hos äldre, och redan efter tre-sex månader blir upp till 90 % av yngreindivider som fått stroke oberoende vad gäller personliga dagliga aktiviteter. Däremot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmässiga svårigheter ett stort problem för yngrestrokedrabbade människor.

Undersökningens syfte är att beskriva och förstå hur medelålders personer kommunicerar på Facebook. Jag undersöker hur de anpassar sig till mediet, vilka mål har de med sin kommunikation och hur deras språk ser ut. Mitt material är konversationer på Facebook från tre informanter under tre veckor, samt från tre yngre jämförelseinformanter. Jag använder en induktiv metod för att analysera materialet. Huvudinformanterna använder mer formella hälsningar än de yngre, och riktar ibland meddelanden till fler än en person, vilket inte ungdomar gör.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka prevalensen av parodontit hos yngre vuxna personer i åldrarna 19-44 år med diabetes typ 1. Ett ytterligare syfte var att undersöka om behandling av parodontit med eller utan antibiotika ger effekt på parodontalt status samt på blodglukosvärdet. Studien är en allmän litteraturstudie som består av nio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna PubMed och ScienceDirect. Fem artiklar handlade om prevalensen av parodontit hos personer med diabetes typ 1 och fyra artiklar om parodontal behandling med (n=2) eller utan antibiotika (n=2). Resultatet visade att parodontit var vanligare eller förekom i högre grad hos yngre vuxna personer med diabetes typ 1 jämfört med icke diabetiker. Parodontal behandling med eller utan antibiotika, visade en god förbättring av de parodontala parametrarna.

Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende.Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur Yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet.

Vi lever i ett informations- och teknologisamhälle och i våra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) på olika sätt och i olika svårighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt från brödrost till mer avancerade datasystem och tjänster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter i användandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svårigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsättning. Därför vill vi med den här studien beskriva relevans och svårigheter i användandet av VT hos yngre vuxna utan kända kognitiva funktionsnedsättningar.

I tidigare forskning finns ett samband mellan socialt stöd och reducerad stress. Även husdjur påverkar stressnivån. Denna enkätstudie tittade på om husdjur och civilstånd påverkar hälsa och stressnivå. Av de studenter som deltog i studien hade 35% husdjur. Resultatet visade inte på någon effekt på stress av att ha husdjur.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken matematik pedagogerna upptäcker att de yngsta barnen använder sig av i lek inomhus såväl som utomhus. Vidare är jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön påverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetsformer pedagogerna använder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begränsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien är kvalitativ intervju, där fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fått besvara frågeställningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande är en viktig del i arbetet på förskolan. Det kom fram att pedagogerna använder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom också fram att inflytande är begränsat exempelvis av regler och att det är pedagogerna som begränsar de yngre barnens inflytande.

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och få en fördjupad förståelse för hur förskollärare tänker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmåga inom det fria bildskapandet. För att ta reda på det använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare inom olika rektorsområden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande är väldigt betydelsefullt för de yngre barnens lärande och utveckling. I resultatet framkom det också att förskollärarna ser att de yngre barnens bildskapande är viktigt men att det får en relativt liten plats i förskolans vardag.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland Yngre personer. Dessa Yngre personer är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder och motstånd skapar frustration.