Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser.

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur Yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förståelse för en fråga med relevans för hållbar utveckling, nämligen världens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie är intentionen att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebära svårigheter för lärarnas utformning av undervisningen. Frågan som uppkommit är om det alls är möjligt för yngre elever att nå en komplex förståelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgått från en variationsteoretisk forskningsmetod, en så kallad learning study.

Denna rapport handlar om vad som kännetecknar en bra lärare i ett elev perspektiv. Den använda metoden är både kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkäter, 8 intervjuer varav två fördjupade med elever i olika åldrar och på olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lärare ska vara rättvis, strukturerad, ha god ordning, ämneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser på att elever ställer andra och högre krav påp läraren med stigande ålder.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för Yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de Yngre elevernas lärande på en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger på observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svenskläraren läs- och skrivundervisningen och hur ser de Yngre elevernas lärande ut relaterat till lärarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes på en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att få information om elevernas läs- och skrivförmåga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklärare och sex elever.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen.Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av Yngre elevers lärande.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem Yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre Yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de Yngre elevernas uppfattningar om ämnet matematik, dess användbarhet och deras självbild i förhållande till ämnet matematik. Vi började vårt arbete med litteraturstudier för att sätta oss in i ämnet och tog kontakt med vår undersökningsklass. Den empiriska delen i vår studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i år två, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stå modell för vår studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mätinstrument vi använde oss av var intervjuer, detta för att få en mångfald av elevernas egna uppfattningar om ämnet matematik.

Syfte med mitt arbete var att underso?ka hur fem yngre grundskolebarn sa?g pa? sin tva?- eller flerspra?kighet. Ett annat syfte var att fo?rso?ka dra na?gra slutsatser om barnens uppfattning om sin kulturella identitet och sja?lvka?nsla i fo?rha?llande till sin tva?- eller flerspra?kighet. Jag ville underso?ka vilken uppfattning de fem barnen har om sin modersma?lsundervisning och vilken betydelse den har fo?r barns tva?- flerspra?kighet.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med Yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer.

Bakgrund: I Sverige får cirka 30 000 människor stroke varje år och cirka 7000 återinsjuknar. Cirka20 % av dessa människor är yngre än 65 år. Strokeinsjknandet i yngre åldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker än hos äldre personer. Återhämtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare än hos äldre, och redan efter tre-sex månader blir upp till 90 % av yngreindivider som fått stroke oberoende vad gäller personliga dagliga aktiviteter. Däremot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmässiga svårigheter ett stort problem för yngrestrokedrabbade människor.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka förskolans yngsta barns lärande i situationer som karaktäriseras av ett musiskt arbetssätt. För att kunna genomföra detta måste vi först visa om det är ett musiskt arbetssätt som förskolläraren arbetar utifrån. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lärandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollärare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lärande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lärande som där synliggörs.

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .