Introduktion: Binokulär korscylinder (BKC) är ett sätt att mäta den ackommodativa responsen på nära håll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstånd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmåga att ackommodera än presbyoper. Testet kan emellertid utföras på två olika sätt, låg BKC och hög BKC, där hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lämpa sig bättre för yngre personer.Syfte: Att på icke-presbyoper mäta den ackommodativa responsen med de två BKC-metoderna, låg och hög BKC, och se om någon skillnad i resultat gick att fastställa. Vidare var att undersöka om möjligtvis något tillvägagångssätt är att föredra på yngre personer.Metod: De båda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion på monokulärt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulär avstämning.

Lyhördhet och dialog är något som eleverna upplever är viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och läraren. Trots att de är unga är viljan stor att bli behandlad som en medmänniska och skapa ett trivsamt klimat. De äldre eleverna känner ett förtroende för sin lärare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjälp via sina föräldrar, där de får föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och då gällande detaljfrågor.

Den här studien undersöker vad det finns för samband mellan akademikers identitet i stockholmsområdet och deras vardagsrum. Fyra intervjuer har gjorts hemma hos akademiker för att undersöka hur deras förhållande till vardagsrummet speglar synen på den egna identiteten. Fokus i uppsatsen ligger på att analysera hur vardagsrummen hjälper informanterna att visa upp sin identitet och hur de själva pratar om rummet. I uppsatsen tar jag också upp informanternas förhållande till tv och hur det hänger samman med deras identitet. Slutsatsen i min uppsats är i korthet att mina informanter verkar ha en uppfattning om vad deras egen identitet innebär och att försöker inreda sina vardagsrum så att de ska spegla denna bild både för andra och sig själva.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolår fyras och skolår sex svordomsanvändning beroende på sociolekt, sexolekt och kronolekt på två skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkätundersökning i dessa åldersgrupper på båda skolorna för att få del av elevernas upplevda norm angående deras syn på svordomar och hur de tror att de använder dem. Resultatet visade på att de finns skillnader inom de båda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi använt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero på att samhället börjar bli mer integrerat. Vi kom även fram till at pojkar använder sig av svordomar till större del än vad flickor gör samt att de svär av olika anledningar.

Syftet med studien var att undersöka explicita och implicita attityder till överviktiga människor samt om och i så fall vilken betydelse ålder, kön och vikt har i denna relation till varandra. Utifrån tidigare forskningsresultat om attityder och övervikt predicerades en skillnad mellan explicita och implicita attityder till överviktiga, där äldre har en mer negativ attityd till överviktiga än yngre, att kvinnor är mer negativa än män och underviktiga är mer negativa än normal- och överviktiga. I vår studie användes IAT (Greenwald, McGhee & Schwartz, 1999) för att mäta försökspersonernas implicita attityder och en kort version av ?Fat Phobia Scale? (Bacon, Scheltema & Robinson, 2001) för att mäta deras explicita attityder. Studien omfattade 68 försökspersoner med en medelålder på 32 år och där 31 var män (46%) och 37 var kvinnor (54%).

Arbetsmarknaden står inför ett generations- och paradigmskifte, när den äldre generationen går i pension och de yngre förväntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och sjukskrivningen främst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; känslan av otillräcklighet och svårighet att få balans i livspusslet. Undersökningar poängterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar såväl medarbetares hälsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte är att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvårdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkätundersökningen, genomförd på ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvårdsalternativ.

Syftet med studien är att undersöka till vilken utsträckning människor upplever att de påverkas av media i sina attityder och åsikter kring politik, Och studera åldersskillnader mellan åldersgrupperna 18-25 och 65+. Vi ville även undersöka vilken inverkan medias politiska rapportering har på respondenterna. Det gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till 104 respondenter, 52 i åldersgruppen 18-25 och 52 i åldersgruppen 65+. Resultatet visade att det finns vissa ålderskillnader i hur espondenterna upplever påverkan från media i sina politiska åsikter.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartläggning och analyser om tre och fyra åringar i förskolanordnar och sorterar olika föremål i två planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrågor var: hur ordnar och sorterar barn föremål individuellt? Vad säger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremål? Undersökningen har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som betonar språkets och kommunikationens betydelse för barnslärande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Den här studien har genomförts på uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och är en del av Riksidrottsförbundets utvärdering av Idrottslyftet. Studiens syfte är att studera miljön i två ishockeyföreningar, Rögle BK och Forshaga IF, en elit- och en breddverksamhet, och deras relation till Idrottslyftet. Vi vill även se hur förankrat Idrottslyftet är i föreningarna. Studien har sin utgångspunkt i Henriksens (2010) som behandlar framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Den här studien skiljer sig dock från Henriksen (2010) eftersom fokus ligger på god förenings- och träningsmiljö.

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?.