Sök:

Sökresultat:

2943 Uppsatser om X-lite - Sida 27 av 197

Sagans betydelse i förskolan och skolan

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd.

?Vi hade ju maskinskrivning på vår tid, det är lite annorlunda från hur det ser ut idag?..? : - en studie om lärares berättelser i användandet av digitala läromedel.

Syftet med denna studie är att studera lärares berättelser om användningen av digitala läromedel i undervisningen. ?Det är självklart att vi använder oss av digitala läromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick från en lärare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vår undersökning.

Bara för att vi är lite annorlunda

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Fem trädgårdar från 1898 - 1924, exemplet Villastaden i Gävle

Allt fler flyttar in i städer och 2050 tros över 90 % av Sveriges befolkning vara bosatta i städer. Samtidigt minskar grönområden runt om i städerna. Forskning visar på olika problem som uppstår i städer och dess miljö men också på hur växter och deras naturliga egenskaper kan vara till nytta. Syftet med detta arbete är att visa olika alternativ på hur man kan använda sig av befintliga outnyttjade områden i Stockholm och grönska dem. En litteraturstudie och exkursioner har resulterat i tolv olika gestaltningar av platser tagna ur sex olika grupper som presenteras som resultat.

Budgetlös styrning : en fallstudie av Handelsbanken

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.

Konstruktion av benpivotpunkter i befintliga aluminiumlyftar

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

?Enter. Play. Stay.? : En studie om vilka spelmekanismer som lämpar sig för att motivera till ett förändrat träningsbeteende

Att använda influenser från spel på andra sorters tjänster har i dagens samhälle visat sig vara ett vinnande koncept. Det är inom de flesta områden en utmaning att få personer att finna motivation i en tjänst eller produkt, det är med den anledningen som gamification utvecklats och tagits fasta på.I den här studien har vi studerat två liknande tjänster för löpträning där gamification använts i olika grad. Vi har genomfört intervjuer med användare för att ta reda på vad det  i tjänsterna är som gör att de använder dem och om det finns någon skillnad på användarna av dessa två tjänster som har samma grundfunktion dock med lite olika upplägg.Resultaten visade på att träningsmålet hos användaren i viss mån styrde val av tjänst. Att det beroende på vilken sorts motivation som styrde personens träning fanns behov av olika spelmekanismer och funktioner för att förstärka motivationen. .

Grundfilosofiska ideér och pedagogisk verklighet : En jämförelse mellan behöriga och obehöriga lärare

I min uppsatts så undersöker jag om det finns någon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare. I undersökningen så deltog två outbildade och två utbildade lärare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik på hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lärare från 1990-talets början till en början in på 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism.

Utvecklingen av teknikundervisningen i år 1-6 på Dansäterskolan : ett illustrerande exempel

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt ämne i grundskolan. När Lpo 94 kom fick ämnet en egen kursplan och uppnående mål för år 5 och år 9. Det ställde krav på att man måste arbeta med teknik även i de lägre åren för att nå målen i år 5. Rapporter som är skrivna efter Lpo 94:s införande visar på dåligt resultat för teknikämnet. Dansäterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning på teknikämnet.

Flexibel arbetsplats : Är upplevd arbetsmotivation beroende av resandets omfattning?

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation var beroende av hur många timmar de reste i tjänsten under en vanlig arbetsvecka. Studien genomfördes med hjälp av två grupper anställda inom det statliga bolaget Vattenfall. Mätinstrumentet som användes i studien var Basic Need Satisfaction at work scale som mäter arbetsmotivation i tre grundläggande faktorer; autonomi, kompetens och samhörighet. Totalt deltog 123 respondenter i undersökningen. Resultatet visade att det i kompetens och samhörighet förekom signifikanta skillnader mellan de två grupperna, där de som reser mycket skattade upplevelsen av kompetens och samhörighet högre än i gruppen som reser lite.

Systemavveckling : En kartläggning av centrala begrepp samt vägledning till en systematisk avvecklingsprocess

Organisationer står inför ständiga förändringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas därefter. För att besvara dessa förändringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregående systemen, så som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. Utifrån detta utformades uppsatsens syfte att belysa ämnet systemavveckling och kartlägga centrala begrepp. För att uppnå syftet har två fallstudier genomförts samt en genomgång av befintlig litteratur.

Sömnighet hos dagtidsarbetande med vanlig 40-timmarsvecka

Ett intressant ämne inom sömnforskningen är sömnighet, vilken ofta  mäts med subjektiva skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). Då många undersökningar görs på natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jämföra med. Syftet med föreliggande uppsats är att ur sömnighetsdata från förmätningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mätningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, ålder samt sömnlängd. Signifikanta huvudeffekter återfanns av dag, tid, kön och ålder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/ålder samt tid/kön.

Hinder för investering i automatisk mjölkningskarusell

Sveriges och världens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större besättningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och provas nu på ett par olika gårdar i världen. Jag har valt att göra en intervjuundersökning där jag frågat större mjölkföretag vad de ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde göra åt dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen. Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna få fram lite mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra då det var ganska lika tankar som lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade något speciellt att berätta.

Måste man prata? Lärares arbete med elevinteraktion i klassrummet

Detta arbete handlar om några valda lärares syn på elevinteraktion, vilket fått större utrymme i styrdokument på senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lärare verksamma på grundskolans senare år genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnå de mål i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lärarnas uppfattningar som visar på hur de använder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens påverkan på lärande samt nivågrupperingens påverkan på elevinteraktionen. Vårt resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och våra hypoteser om interaktionens frånvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra är att majoriteten av lärarna lägger stor vikt på att uppnå de individuella målen i styrdokumenten, vilket medför att målen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

Materielförsörjning av specialförband

Specialförband ska tillföra handlingsalternativ som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Specialförband ska genomföra specialoperationer i hela kontinuumet mellan fred och krig med bred palett av förmågor. Detta ställer höga krav på en adekvat materielförsörjning som svarar mot de krav som ställs på specialförbanden. Trots detta är det lite forskat inom detta område.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i McRavens specialförbandsteori och med stöd av strategiskt vald empiri inom materielförsörjning identifiera kriterier som bör beaktas vid materielförsörjning av specialförband. Resultatet är femton kriterier som är av vikt för en materielförsörjningsorganisation.

<- Föregående sida 27 Nästa sida ->