Sökresultat:
580 Uppsatser om Worldizing Reverb Impuls respons IR akustik - Sida 35 av 39
K2 i årsredovisningsprogram : Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2?
Titel: K2 i årsredovisningsprogram- Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå: Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare: Helena Sjödén Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2012-03-10 Syfte: Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:- Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?- Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod: Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats: Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.
Bostadsgårdens ljudmiljö i stadsbebyggelse : utformningens betydelse för ljudupplevelsen
Landskapsarkitekter och planerare behöver breda kunskaper för att lösa de problem de ställs inför i sitt yrkesutövande. Ju fler aspekter som kan vägas in i ett projekt, desto rikare blir oftast resultatet. Varje val av avskärmning, material, funktion eller element som vi gör påverkar platsen. De aktiviteter som vi skapar förutsättningar för bidrar också till platsens karaktär. Inte minst är ljudmiljön beroende av de ställningstaganden vi gör vid planeringen.
Digital röntgenteknik ? Brottet om en bristande kompetens
Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ?brott? när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området.
Artikelkommentarer; längtan efter den upplysta debatten
AbstractSyftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommenterare, det vill säga läsare som skriver kommentarer till artiklar på olika tidningssajter, och redaktioner förhåller till och använder sig av kommentarer skrivna i kommentarsfält knutna till nyhetsartiklar på nätet. Vidare är syftet att undersöka hur kommentarsfunktionen har förändrats och hur utfallet blev för kommenterare och redaktioner. 14 tidningars webbansvariga, varav 11 är landets största samt 3 är de största i norra Sverige, tillfrågades med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den undersöker vidare vad 5 kommenterare tycker om kommentarsfunktionen, om andras kommentarer, vem de vill nå när de skriver samt varför de skriver. Bakhtins teorier om dialogisk och monologisk kommunikation och Heinonens indelning i dialogisk respektive konventionell journalistik används i analysen både för att undersöka redaktionernas relation till kommenterare och tvärt om.
Flerom?ttat fett biter inte p? inflammation efter m?ltid - En systematisk ?versiktsartikel om m?ttat fett och flerom?ttat fett har olika effekt p? inflammationsmark?ren interleukin-6 postprandiellt.
Syfte:
Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r.
Metod:
F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial".
Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.
Simulering av kombinerade rundvirkestransporter och kartläggning av dess effekter på servicedimensioner
Genom den rådande utvecklingen inom svensk rundvirkeförsörjning, som går mot större och färre produktionsanläggningar, blir medeltransportavståndet allt längre. Detta ökar behovet av järnvägstransporter av virke och förändrar därmed de andelar som bil- och järnvägstransporter utgör av den totala virkesförsörjningen. Ytterligare påverkan på transportval åstadkoms av varierande järnvägsnät och industriplacering i förhållande till detta.
Syftet med denna studie var att utveckla en simuleringsmodell för att kartlägga effekterna av systemkonfiguration och omvärldsfaktorer på leveransprecision, lagernivåer och ledtider i massavedsförsörjning.
Metoden som användes var objektorienterad händelsestyrd simulering i kombination med linjärprogrammering. Styrningslogiken som användes baserades på systemstatus och tog beslut om allokering av transportresurser genom justerad schemaläggning av tåg, anpassningar i biltransporternas totala kapacitet samt omstyrning av flöden mellan industrier. Två system användes, baserade på järnvägens struktur för norra respektive södra Sverige.
Passivitet i en målstyrd skola : en intervjustudie om att undervisa elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen
Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever.
Att bedöma elevers skrivprocesser En kvalitativ studie av fem svensklärares syn på bedömning
Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan.
Dramapedagogiska verktyg i undervisningen - en väg till kunskap
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt drama
tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i
elevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyra
frågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sin
undervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad har
utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanterna
att eleverna påverkas av pedagogiskt drama?
Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består av
sex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö
Högskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialet
bearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternas
svar.
Redesign av fäste till trådhylla : Examensarbete, produktutveckling - konstruktion
Detta examensarbete inom produktutveckling ? konstruktion omfattar 15 högskolepoäng och har utförts under perioden april ? juni 2011. Examensarbetet är utfört för Lundbergs Produkter AB i Nyköping av två studenter på Mälardalens högskola.Examensarbetet påbörjades den 4/4 ? 2011 då uppstartsmötet hos Lundbergs Produkter AB i Nyköping hölls. Gruppens uppdrag var att konstruera ett nytt fäste som skulle fixera samt stabilisera en trådhylla mot en standardkonsol.
Effekter av vanadin föreningar på fosfatas i olika celler
Enligt tidigare undersökningar har vanadinföreningar visat sig ha insulinliknande effekter både in vitro och in vivo. Syftet med detta examensarbete var att prova ut en teknik för att testa effekten av vanadinföreningar på två olika celltyper: adherenta celler (AA-celler) och suspensionsceller (K562-celler). När insulinet binder till sin receptor på cellytan är det starten på en biologisk respons. Insulinreceptorn är ett tyrosinkinas som transporterar fosfatgrupper från ATP till tyrosin på sin egen peptidkedja. De aktiverade tyrosinkinasreceptorn kan aktivera ett antal signalmolekyler, bland annat proteinkinas B.
Fysiologiska och fysikaliska aspekter vid nedkylning av hud hos överhettad människa
I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.
De nya journalisterna: en kvalitativ undersökning av hur dagens journalistutbildningar står sig i förhållande till de svenska tidningsredaktionerna
Under min journalistutbildning har jag hunnit fundera mycket på hur min roll som nyutexaminerad journalist och min attraktionskraft inom mediebranschen blir. Vad behöver en ny journalist ha packat sin journalistiska ryggsäck med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste hon ha för att överleva på en tidningsredaktion i framtidens mediesamhälle?I framtidens medier är mångsidig kompetens en av de viktigaste faktorerna. Förmågan att klara av alla slags journalistiska roller, att vara multikompetent som journalist, är något de flesta medieutbildningar lär ut idag. Frågan är bara hur mycket tid som läggs på att lära ut detta.
"Hur kommer ett paraply in i en dinosaurievärld"? - en studie om dialogen i ett klassrum
Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen.
Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning.
Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter.
Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.
Vad vill företag ha? Socialkompetens, högre utbildning eller arbetslivserfarenhet? : Hur väl överensstämmer uppfattningar mellan företag och studenter gällande kompetens vid rekrytering
Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten.