The process of drug discovery is very slow and expensive. There is a need for reliable in silico methods; however the performance of these methods differs.This work presents a targeted study on how the drug discovery methods used in OpenEye?s tools ROCS, EON and FRED perform on targets with small ligands. It was examined if 12 compounds (markers) somewhat similar to AMP could be detected by ROCS in a random data set comprised of 1000 compounds. It was also examined if EON could find any electrostatic similarities between the queries and the markers.

Lao People?s Democratic Republic (PDR) is a country where the majority of the population works within the sector agriculture in one way or another. The number of goats are increasing and the animals can be an important income source for families. However, during the dry season, lack of feed is a great problem for the farmers. Fodder trees have shown great potential as dry season feeding, due to that the trees often hold green and fresh leaves a long time into the season, compared to grass that dry out quickly.

The objective for this master?s thesis was to test and evaluate two methods for determining the content of tannin in a pinebarkextract. The methods used at Södra for this previously have not been specific enough, only the amount of polyphenolics have been measured. One of these methods is a test based on the Stiasny test and it determines the extracts ability to form a gel with formaldehyde. When this test was carried out it showed that the extract did not contain much tannin.

SAMMANFATTNINGBakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut.Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost.Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering.

In developing countries such as Vietnam the population consumes more animal products for example milk and meat than before which requires greater livestock production. Ruminants contributes to more methane emission which creates a dilemma between food production and its environmental impact. By feeding ruminants with nutritive crops which humans can not assimilate the animal performance will increase in terms of better growth and milk production without inpinging on food that can be consumed directly by humans. Increasing animal performance reduces methane emission in terms of amount of methane in kg-1 milk and meat which today is much greater in developing countries than developed countries. The aim of the study was to investigate tropical tannin-rich legumes for their potential as a feed supplement for ruminants made in vitro.

Bakgrund: Osteoporos är en skelettsjukdom som ökar risken för frakturer. Sjukdomen i sig ärasymtomatisk men frakturerna som uppkommer leder till morbiditet och ökad mortalitet. ISverige beräknas en tredjedel av kvinnorna i åldrarna 70-79 år ha osteoporos i höften ochförekomsten förväntas öka i och med att Sverige får en allt äldre befolkning. En strategi föratt minska risken för frakturer är att öka bentätheten. På senare år har det gjorts flera studiersom undersökt om komjölksprotein kan öka bentätheten.Syfte: Att undersöka om intag av komjölksprotein påverkar benremodelleringen och/eller gerökad bentäthet hos unga människor, vilket skulle kunna leda till ett högre peak bone mass.Sökväg: Sökningar i PubMed och Scopus efter originalartiklar utfördes under april 2011.Sökord som användes var ?Milk AND bone mass/density?, ?Milk protein AND bonemass/density?, ?Milk basic protein AND bone mass/density?.Urvalskriterier: Originalartiklar på svenska/engelska som undersökt effekten av intag avmjölkprotein på bentätheten med hjälp av Dual energy X-ray absorbtiometry (DXA), samt påbenremodelleringen med hjälp av biomarkörer inkluderades.

Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om n?ringsinneh?llet. Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat protein och halvfabrikat.

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

American curly hästar har lockig päls och drabbas i vissa fall av hypotrikos vilket innebär håravfall. Många tappar förutom pälsen även manen och svansen när de fäller. Lockig päls förekommer även hos katt, hund, mus och tamråtta samt extremt lockigt eller ulligt hår hos människor. Flera av dessa är även drabbade av hypotrikos. Syftet med denna studie är att studera vilka gener som troligtvis styr utseendet och hälsan hos american curly.

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls från pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som är en biprodukt från osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades på den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa från olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bästa förhållandena upprepades i en bioreaktor i bänkskala. Bästa odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C påvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet från dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer användning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats från en indonesisk maträtt, tempe.

The aim of the present study was to investigate the effect on growth of foals on two different diets, either a forage-based diet or a diet containing approx. 40 % concentrate. The report also includes a review of the pertinent literature on the effects of diet on mares? milk and growth of horses. The hypothesis of the study was that a forage based diet will result in a similar growth pattern as a diet including more concentrates if the diets contain the same amount of energy, crude protein, lysine, calcium and phosphorous.

Äldre äter ofta tre mål om dagen varav ett som är varmt/tillagat. Detta ställer höga krav pånäringsinnehållet. Under en lunch/middag bör äldre få i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska näringsrekommendationer. Äldre med hemtjänst kan få färdigrätter av märket Varsågod tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjänsten i kommunen.

Bakgrund: En stor andel inneliggande äldre patienter är i riskzonen för att drabbas av trycksår, detta orsakat av en kombination av undernäring samt bristande kunskaper hos sjuksköterskor gällande patienters näringsintag. Trycksår orsakar inte bara ett stort lidande hos den enskilde individen utan är även en stor hälsoekonomisk kostnad. Kunskap om nutritionens betydelse samt dess olika näringskomponenter behövs vid upprättade av individuella behandlingsplaner hos äldre.Syfte: Att beskriva näringskomponenternas positiva inverkan på sårläkningsprocessen vid trycksår hos äldre. Metod: Tolv kvantitativa empiriska studier har i litteraturstudien granskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Medline och analysprocessen utgick från beskrivande syntes.Resultat: I de tolv granskade artiklarna, påvisades vikten av makro- och mikronäringsämnen, så som protein, protein i kombination med kolhydrater och fett, arginin och arginin i kombination med vitamin C och zink samt övriga aminosyrors positiva inverkan på trycksårsläkningen hos äldre.Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att näringskomponenter har en positiv inverkan på trycksårsläkningen. För att inkludera nutrition som en omvårdnadsåtgärd krävs ökad kunskap hos sjuksköterskor gällande betydelsen av rätt nutritionsbehandling och kunskapen att identifiera personer som kan bli hjälpta av den behandlingen, samt vidare forskning inom ämnet..

The main part of the goats in the world is located in developing countries, whereas active breeding programs are mainly restricted to Northern America and Europe. Goat milk can be processed to several products and goat cheese is the main product. An organized breeding program is carried out in France and Norway but is not present in Sweden. Important selection traits for milk producing goats include milk, protein and fat yield along with protein and fat content. Functional traits have been more important the past years and they have large economic importance for the farmers.

Forskningen visar på att elitidrottare inte får i sig tillräckligt med energi och därmed utsätter sig själva för ökad hälsorisk och risk för minskad prestationsförmåga under både träning och tävling. Vi har valt att undersöka en del av detta genom att kartlägga elitbasketspelares återhämtningsvanor. Såväl beteende genom intag av kolhydrater, fett, protein och vätska inom två timmar efter avslutad fysisk aktivitet som föreställningarna kring återhämtningsmålet har undersökts och analyserats.Studien är gjord på ett elitherrbasketlag i Västra Götalandsregionen med totalt nio deltagande spelare. Den är delvis kvantitativ och delvis kvalitativ, triangulering förekommer för att jämföra sambandet mellan beteende och föreställningarna. Beteendet kartlades med hjälp av en matdagbok där spelarna fick skriva ner allt de åt under 4 dagar.