Informationssystem är numera vanligt förekommande i de flesta sammanhang och en variant på stark frammarsch är de marknadsorienterade informationssystemen. Ett MOI skiljer sig från ett traditionellt informationssystemen på så sätt att det används av verksamhetens kunder i stället för verksamhetens medlemmar. I denna uppsats har vi, i enlighet med vårt syfte, undersökt vilka faktorer som påverkar användningen av ett marknadsorienterat informationssystem. Den empiriska studien är gjord mot användarna av en kundkiosk på ICA Kvantum, Luleå. Slutsatserna visar vilka faktorer som påverkar användningen av en kundkiosk och som det bör läggas stor vikt kring när ett marknadsorienterat informationssystem ska införas.

Hantering av information blir allt viktigare i dagens informationssamhälle då information är en av de värdefullaste tillgångarna för verksamheter. Syftet med uppsatsen har varit att skapa ett styrdokument för IT-administratörer som hjälper dem vid klassificering av informationssystem. Styrdokumentet har som uppgift att kontrollera att informationssystem lever upp till verksamheternas krav som finns på konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet. Styrdokumentets vetenskapliga värde har verifierats genom att utvalda IT-administratörer undersökt och utvärderat styrdokumentet. Resultatet visar att styrdokumentet kan användas som ett hjälpmedel.

De flesta organisationer använder idag informationssystem i sin verksamhet. Ofta har man flera olika system för att lösa olika problem och för att stödja olika funktioner i en organisa¬tion. När en organisation har två eller flera informationssystem som är fristående från varandra riskerar man att hamna i en situation där ett behov att koppla ihop dessa uppstår. Anledningar till detta kan till exempel vara att man vill göra informationen tillgänglig eller effektivisera verksamheten. Fallstudien har undersökt vilka orsaker till, och motiv för, integration som individer i en organisation anser ligga bakom ett upplevt integrationsbehov.

För att effektivisera säkerhetsintroduktionen för anställda och entreprenörer har företag mer och mer börjat anamma trenden med interaktiva webbaserade utbildningar och utnyttjar idag datorn för utbildning av personal. Sveriges kärnkraftverk och LKAB är exempel på företag som satsat på denna utbildningsform. Dessa båda företags introduktionsutbildningar utgör undersökningsobjekt för denna studie. Syftet med studien är att undersöka användbarheten av dessa utbildningar ur ett användarperspektiv. Den teoretiska referensramen har utgjorts av teorier om människa-dator interaktion samt riktlinjer framtagna med utgångspunkt i dessa teorier.

I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation.

Vi har undersökt vad två olika företag gör, enligt dess IT-chefer, för att styra och säkerställa att de kan förvalta och utveckla befintliga informationssystem över tiden. Undersökningen genomfördes som en fallstudie utifrån intervjuer med IT-cheferna vid dessa två företag. Resultatet visar att informationssystem och dess förvaltning ses som en naturlig del i företagets kärnverksamhet, eftersom IT-chefen placerats i företagets ledning. De undersökta organisationerna strävar efter en IRM baserad systemarkitektur för att hålla nere kostnaderna och samt att hålla informationen aktuell och samlad på ett ställe. Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med stora kostnader vid investeringar i nya system har gjort att resurserna i huvudsak satsas på att underhålla och utveckla befintliga informationssystem..

Problem: Kunskapsspridning är av stor vikt i dagens läkemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig länk i detta arbete. Frågorna vi ställde oss var därför: Vad krävs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bära upp kunskapsspridningen i en organisation eller krävs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller går det att också överföra tyst kunskap? Är det nödvändigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera om ett informationssystem har förutsättningar att stödja kunskapsspridning i ett läkemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras på intervjuer med elva respondenter på AstraZeneca AB. För att få olika perspektiv har intervjuerna utförts på olika befattningsnivåer samt på olika avdelningar inom FoU-organisationen.

De senaste årens utveckling av mobila enheter har gett anställda möjlighet att arbeta utanför sina ordinarie arbetsplatser. Trots fördelar i form av flexibilitet och förenkling av arbetsmetoder innebär dessa möjligheter också nya hot mot företagens informationssystem i sin helhet. Den här uppsatsen syftar till att skapa förståelse kring säkerheten inom mobila informationssystem. Frågeställningar som jag ville besvara i uppsatsen är: vilka hotbilder och svagheter det finns mot mobila informationssystem idag och vilka åtgärder det finns mot sådana hot. Jag började min studie med att ta fram en teoretisk referensram som är uppdelad i två delar.

Webbaserade Informationssystem är idag en vanlig metod för företag att effektivisera sin verksamhet. Genom att använda sig av webbapplikationer så som web-services, kan resurser och data enkelt delas inom företaget på lokal och även global nivå över internet, genom att dessa resurser och data hämtas via web-servicen från centrala databaser. Examensarbetet utfördes hos Syntronic Software Innovations (SSI) i Gävle och det är utifrån deras specifikationer och krav som systemet har utvecklats. Denna uppsats redogör för hur ett sådant webbsystem kan utvecklas, samt vilka tekniker och verktyg som finns tillgängliga idag lämpar sig bäst för ändamålet. För att kunna svara på dessa frågor kommer forskningsmetoden design science att användas.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten. För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB.

Mobila informationssystem ställer höga krav på användarkontext då det kontinuerligt förändrar sig och därmed även styr systemets användarkrav. Dessa krav sätts under ytterligare press då det mobila informationssystemet tillämpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter är av kritisk karaktär, till exempel inom kårverksamheter. För att realisera en lyckad tillämpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete är av kritisk karaktär är det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende på dess användbarhet. En orsak till varför en sådan undersökning är viktig är på grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationära principer och designriktlinjer vilket är olyckligt då användarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationära system. För att ta reda på dessa kritiska användarkrav har en enkätundersökning genomförts inom den kommunala räddningstjänsten i Skövde.

Det är viktigt att ett företags informationssystem utför och uppfyller det företaget önskar. För att säkerställa detta krävs utvärdering av informationssystem. Problemet för företag är då att avgöra vilken utvärderingsmetod som är mest lämplig att använda för just den aktuella utvärderingssituationen.Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som beaktas när val av utvärderingsmetod skall göras. För att besvara rapportens problemfomulering genomfördes en litteraturstudie där en lista med faktorer togs fram som ansågs viktiga att beakta vid metodval. Det genomfördes även en fallstudie för att utifrån ett verkligt fall kunna jämföra teori mot hur metodval för informationssystemsutvärdering ser ut i praktiken.

Boverket har huvudansvar för att skapa en portal för samhällsplanering som ska kunna förse kommuner, landsting, företag och privatpersoner med olika typer av kartinformation. Denna portal kallas Planeringsportalen och som ett led i dess utveckling hölls ett designmöte i april 2007. Inför mötet gjordes en analys av diverse förebilder för att beskriva de goda designlösningar som finns i genren WebGIS, enligt förlaga från Lundberg, Holmlid och Arvolas (2007) arbete. Uppsatsen beskriver hur dessa designlösningar kan användas i designen av Planeringsportalen tillsammans med en redogörelse för hur förebilder kan bidra till en bättre designprocess. Genren representeras i arbetet av webbplatserna Eniro, Norge digitalt, RATP samt Mapquest som alla studerats enligt ett formaliserat förfarande.

Informationssystemen är idag något som tar allt större plats i företagen världen över. Detta märkts framförallt genom de stora summor som varje år spenderas på olika former av informationssystem. Denna uppsats har lagt fokus på intranät som informationssystem. Syftet är att kartlägga hur ett företag använder intranät för att sprida information. Vidare granskar vi även kopplingarna mellan hur användningsgrad och informationsinnehåll påverkar informationsspridningen i ett företag.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..